Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka de fysiologiska effekterna av kombinationsträning, innefattande styrketräning, contrast complex training (CCT) kombinerat med intervallträning i form av upprepade kortare sprintar (ca 6 s) (RSE) eller längre (30 s) högintensiva intervaller (HIIT) hos handbollsspelare i herrelit, under tävlingssäsong. Metod: Under 12 veckor, i tävlingssäsong, genomförde 15 elithandbollsherrar, utöver sin vanliga handbollsträning antingen RSE (n=8) bestående av 10 repetitioner av shuttle sprintar (2 x 15 m) med start varje minut och med passiv vila eller HIIT (n=7) bestående av 5 reps av 30-s all-out sprintar med riktningsförändringar. Båda grupperna genomförde ocksåCCT bestående av 3 set med 3 övningar (3 x knäböj 90 % av 1RM, 6 x jump squat med 50 % av kroppsvikten, 6 x dropp jump från 30 cm Pre- och posttesterna inkluderade jump squat (JS) (RFD (Ns/kg)), 5 jump for distance test (5JT) (m), 30m sprint (5m (s), 20-30m (m/s), repeated shuttle sprint ability test (RSSA) (RSA Bäst, Sämst, Tot (s) samt beräknat trötthetindexFI (%), Sdec (%)), 1 RM knäböj (koncentrisk) (kg/kg kroppsvikt), Yo-Yo intermittent recovery test (YYIRT 1)(m) and maximal syreupptagningstest (VO2max) (l O2/min, ml·kg-0.75·min-1). Resultat: Båda grupperna ökade signifikant maxstyrkan i knäböj, RSE gruppen (8,8 %) mer än HITT (7,4 %) (p<0.01). I motsats visade HIIT gruppen större förbättringar i rate of force development (RFD) (63,3 %) än RSE (56,3 %) (p<0,05). VO2max ökade signifikant och likartat i båda grupperna (~2%). I testet för specifik uthållighet (YYIRD 1), var förbättringen i RSE gruppen 9,4 % jämfört med HIIT-gruppens 5,8 %. Både RSE (-5,7 %) och HIIT (-2 %) visade försämringar i acceleration (5 m sprint). Resultaten vid RSSA visade försämringar i alla komponenter i RSE gruppen. HITT gruppen förbättrade signifikantförmågan att motstå trötthet, Sdecvid RSA (39,1%) (p <0,09). Slutsats: CCT verkar vara en effektiv träningsmetod för att öka maximal styrka och RFD under tävlingssäsong men att den kanske inte positivt påverkar acceleration. HIIT kan vara en mer effektiv intervallträningsmetod (än RSE) för att bibehålla eller förbättra komponenter kopplade till RSA för elithandbollsherrar, under tävlingssäsong. Kombinationsträning med handboll, CCT och HIIT verkar inte innebära något motsatsförhållande för samtidig utveckling av maxstyrka, RFD, maximal löphastighet, hopp, VO2max eller specifik uthållighet. Sökord: intermittent idrott, Repeated sprint ability, Rate of force development. / Aim: The aim of this study was to investigate the effects of compact complex strength training (CCT) combined with interval training, either with short shuttle sprints (~6 s) in a repeated sprint exercise (RSE) or with longer all-out sprints (30 s) also involving change of direction in a high intensity interval training (HIIT), on handball related, in-season, physical performance in male elite players. MethodFor 12 weeks, in-season, 15 elite handball players performed, in addition to their normal handball training, either RSE (n = 8) sessions consisting of 10 repetitions of shuttle sprints (2x15m), start every 60 s and with passive recovery or HIIT (n = 7) consisting of 5 repetitions of 30-s all-out sprints with change of direction. Both groups also did CCT consisting of 3 sets of 3 exercises (3 x squat 90% of 1RM, 6 x jump squat 50% of the bodyweight and 6 x drop jump from 30 cm).. Pre- and posttests included jump squat (JS) (RFD (Ns/kg)), jump for distance test (5JT) (m), 30m sprint (5m (s), 20-30m (m/s)), repeated shuttle sprint ability test (RSSA) (RSA Best, Worst, Tot (s), FI (%), Sdec (%)),  1 RM squat (concentric) (kg/kg bodyweight), Yo-Yo intermittent recovery test (YYIRT 1) (m) and maximum oxygen test (VO2max) (l O2/min, ml·kg-0.75·min-1). Results: Both groups significantly (p<0.01) improved their maximum strength in squat, the RSE-group (8.8 %) more so than HIIT (7.4 %). In contrast the HIIT-group showed greater improvements in rate of force development (RFD) (63.5%) than RSE (56.3%) (p< 0.05). VO2max was significantly increased with similar gains in both groups (~2%). In the test for specific endurance, YYIRD1, the RSE-group’s improvement was 9.4 % compared with HIIT’s 5.8%. Both RSE (-5.7 %) and HIIT (-2%) groups showed decrements in acceleration (5 m sprint time). The results in the RSSA show decrements in all components in the RSE-group. HIIT’s significantly improved the ability to resist fatigue Sdec (29.1%) (p <0.09). Conclusion: CCT appear to be an effective in-season training method for gaining strength and RFD, but may not positively affect acceleration. HIIT may be a more effective interval training method (than RSE) for maintaining or improving components linking to RSA for elite male handball players during competition (match) season. Concurrent training of CCT and HIIT shows no interference in the development of strength, running speed, jump, RFD, VO2max or specific handball endurance. Keywords: Team sport, Repeated sprint ability, Rate of force development.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning?   Metod En kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka. Direkt efter avslutat styrkepass fick ena gruppen (försöksgruppen) dessutom utföra ett högintensivt aerobt träningspass i intervallform på ergometercykel med liten volym (4-20 min), medan den andra gruppen (kontrollgruppen) istället fick utföra ett aerobt medelintensivt kontinuerligt träningspass med större volym (40-80 min). Såväl före som efter den sex veckor långa träningsperioden fick samtliga fp genomföra tester med identiskt testförfarande. Härmed kunde skillnader i utveckling av maximal styrka i 1RM i knäböj, VO2max, förmåga att bilda och hantera laktat samt tid till utmattning mellan de två grupperna undersökas.   Resultat Resultatet visade att både kontroll- och försöksgrupp ökade signifikant i styrkeövningen 1RM i knäböj. Vidare ökade båda grupperna signifikant i VO2max, tröskelbelastning samt tid till utmattning vid ergometercykling. Försöksgruppen ökade signifikant mer i blodlaktatnivå vid tröskelbelastningen än kontrollgruppen. Dessutom fanns en statistisk tendens som visade att försöksgruppen ökade sin förmåga att utveckla maximalt blodlaktat mer än kontrollgruppen. Utöver detta förekom ingen signifikant skillnad i utveckling grupperna emellan för någon av övriga uppmätta variabler. Dock kunde en statistisk indikation noteras vid summering av samtliga prestationspåverkande variabler som mättes i studien, vilken talade för att försöksgruppens träning hade mer positiva effekter ur ett prestationsperspektiv jämfört med kontrollgruppens träning.   Slutsats Maximal styrka utvecklas likvärdigt oavsett om styrketräning kombineras med högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning. Högintensiv aerob träning i intervallform är dock väldigt effektiv ur ett prestationsperspektiv då den utvecklar en mängd fysiska delkapaciteter med väldigt liten tidsåtgång. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2015.</p>