Abstrakt: Arbetsprov utförs i syfte att undersöka hjärtats funktion under belastning. Under underökningen registreras elektrokardiografi (EKG) på bar överkropp med hjälp av EKG-elektroder. För kvinnliga patienter kan cyklingen med bar överkropp utan stöd i form av BH upplevas som obehagligt. Idag används det olika sorters elektroder vid olika kliniker. En tidigare studie visade att sugelektroder som användes vid koppling av EKG under arbetsprov då kvinnliga frivilliga deltagare hade mjuk sport–BH inte gav några signifikanta EKG– störningar jämfört med om deltagarna genomförde arbetsprov utan sport-BH. Syftet med denna studie var därför att undersöka om en mjuk sport-BH orsakar störningar på EKG med engångselektroder jämfört med arbetsprov utfört utan sport-BH. Vid registrering av EKG kan olika störningar uppstå. Dessa störningar kan vara i form av muskelstörningar, bero på elektrodglapp eller växelströmstörningar. Utvärderingen av EKG-störningarna baserades på analys av 20 olika EKG–remsor från 10 frivilliga kvinnliga deltagare. Analysen utfördes med hjälp av sammanställda värden för QRS– och QT-durationerna samt amplituderna för R- och T–vågen. Samtliga EKG-registreringar bedömdes visuellt, avseende störningsnivå, av en läkare. Därefter genomfördes ett statistiskt tvåsidigt test med hjälp av Wilcoxons teckenrangtest. Resultatet visade att amplituderna inte påverkades vid användning av sport–BH, Resultatet visade att amplituderna inte påverkades vid bärandet av sport–BH, dock så avvek QT–tiden från resterande värden. Artefakter i form av svaga baslinjestörningar detekterades vid maxbelastning vid användning av sport–BH men även utan. Utifrån den statistiska analysen av den visuella bedömningen av störningsnivåerna drogs slutsatsen att inga signifikanta skillnader på EKG–registreringarna förekom mellan undersökningarna. / Abstract: Exercise tests are performed in order to examine the heart function under exertion. Electrocardiography (ECG) is recorded using ECG electrodes attached to the chest. For female patients, cycling bare-chested without support in the form of a bra may be perceived as uncomfortable. Today, different types of electrodes are used in different clinics. A previous study showed that suction cup electrodes used to register ECG during exercise tests when female participants had soft sports bra did not give significant ECG interference compared with performing exercise tests without it. The aim of the present study was to investigate whether a soft sports bra causes disruptions in the ECG with disposable electrodes compared to exercise tests performed without a sports bra. Different errors can occur during the registration of an ECG such as somatic tremors artifact, due to baseline sway or electrical interference. The evaluation of the ECG disorders was based on analysis of 20 different ECG from 10 female participants. The analysis was made in compiled values for the QRS and QT durations as well as the amplitudes for the R and T waves. All ECG recordings were visually assessed by a physician in regard of noise quality. Subsequently, a statistical two-sided test was performed using Wilcoxon's character rank test. The results showed that the amplitudes were not affected by wearing of sports bra, however the QT– time differed from the remaining values. Interference in form of minor baseline disorders were seen at maximum workload in in both tests. Based on the statistical analysis by the visual analysis of the ECG noise levels, it was concluded that no significant differences on the ECG registrations were found between the tests.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning?   Metod En kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka. Direkt efter avslutat styrkepass fick ena gruppen (försöksgruppen) dessutom utföra ett högintensivt aerobt träningspass i intervallform på ergometercykel med liten volym (4-20 min), medan den andra gruppen (kontrollgruppen) istället fick utföra ett aerobt medelintensivt kontinuerligt träningspass med större volym (40-80 min). Såväl före som efter den sex veckor långa träningsperioden fick samtliga fp genomföra tester med identiskt testförfarande. Härmed kunde skillnader i utveckling av maximal styrka i 1RM i knäböj, VO2max, förmåga att bilda och hantera laktat samt tid till utmattning mellan de två grupperna undersökas.   Resultat Resultatet visade att både kontroll- och försöksgrupp ökade signifikant i styrkeövningen 1RM i knäböj. Vidare ökade båda grupperna signifikant i VO2max, tröskelbelastning samt tid till utmattning vid ergometercykling. Försöksgruppen ökade signifikant mer i blodlaktatnivå vid tröskelbelastningen än kontrollgruppen. Dessutom fanns en statistisk tendens som visade att försöksgruppen ökade sin förmåga att utveckla maximalt blodlaktat mer än kontrollgruppen. Utöver detta förekom ingen signifikant skillnad i utveckling grupperna emellan för någon av övriga uppmätta variabler. Dock kunde en statistisk indikation noteras vid summering av samtliga prestationspåverkande variabler som mättes i studien, vilken talade för att försöksgruppens träning hade mer positiva effekter ur ett prestationsperspektiv jämfört med kontrollgruppens träning.   Slutsats Maximal styrka utvecklas likvärdigt oavsett om styrketräning kombineras med högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning. Högintensiv aerob träning i intervallform är dock väldigt effektiv ur ett prestationsperspektiv då den utvecklar en mängd fysiska delkapaciteter med väldigt liten tidsåtgång. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2015.</p>