No description available.

Sammanfattning En observationsstudie av coacher och coaching inom handboll och innebandy. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga coachers kommunikativa agerande inom handboll och innebandy på nationell elitnivå. Mer specifikt avser observationsstudien att analysera och jämföra coachernas kommunikativa agerande under matchsituation. Frågeställningar 1. Hur är coachens aktivitetsgrad vad det gäller verbal kommunikation till spelarna på planen, spelarna på avbytarbänken, tränarstaben och matchfunktionärerna? • När laget är i resultatmässig ledning respektive när laget inte är i resultatmässig ledning. • Finns det någon period som coachen är mer aktiv i än de andra. 2. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande inom innebandy? ¨ 3. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande mellan idrotterna? Metod Vi har med hjälp av ett observationsprotokoll observerat tre stycken coacher inom handboll och innebandy vad det gäller dessas aktivitetsgrad, dvs. den verbala kommunikationen, till parametrarna (Spelare PLAN ≥ 10 sekunder, Spelare PLAN < 10 sekunder, Spelare BÄNK ≥ 10 sekunder, Spelare BÄNK < 10 sek, Tränarstab samt Matchfunktionär). Resultat Handbollscoach 1 har generellt en högre aktivitetsgrad per minut när laget leder. Det finns inte någon matchperiod där handbollscoach 1 är mer aktiv än någon annan av perioderna. Innebandycoach 1s aktivitetsgrad per minut är blandad, dvs. han är inte mer aktiv på alla parametrarna när laget är i ledning. Innebandycoach 2 har högre aktivitetsgrad per minut när laget är i ledning på fem av sex parametrar men ingen generell matchperiod där han är mer aktiv. Det finns likheter och olikheter mellan innebandycoacherna. Den största likheten är att ingen av dem kommunicerar med sina Spelare PLAN ≥ 10 sekunder. Den största skillnaden mellan innebandycoacherna är att innebandycoach 2 tenderar att kommunicera mer när laget är i ledning jämfört med innebandycoach 1. För de coacher som coachar lag i toppen ändras inte värdena i större skala beroende på matchresultatet. Det finns en typ av stabilitet i aktivitetsgraden. Slutsats En framgångsrik coach har en tydlig strategi och ändrar inte sitt beteende beroende på matchresultatet i större utsträckning.

Syfte och frågeställningar Syftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende? Metod Urvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare. Resultat Resultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna. Det fanns en stark signifikant linjär korrelation mellan hur ofta tränarna uppmuntrade spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter vid träning och uppmuntrade spelarna vid match. Resultaten visade även en stark signifikant linjär korrelation mellan spelarnas användning av färdigheterna vid träning och vid match. Det fanns också en medelstark signifikant linjär korrelation mellan hur ofta spelarna använde färdigheterna och deras självförtroende samt hur ofta tränarna uppmuntrade spelarna att använda färdigheterna och spelarnas självförtroende. Slutsats Desto mer utbildning spelare och tränare får om idrottspsykologi ju oftare använder de idrottspsykologiska färdigheter. De spelare som använder och de tränare som uppmuntrar spelarna att använda färdigheterna vid träning kommer att använda färdigheterna även vid match. Det fanns ett samband mellan ett högt självförtroende hos spelarna och att tränarna uppmuntrade spelarna samt att spelarna själva använde idrottspsykologiska färdigheter. Nyckelord: Idrottspsykologiska färdigheter, ishockey, handboll, uppmuntran tränare, självförtroende

Introduktion. Handboll är en olympisk gren som spelas internationellt, men främst i Europa. Idrotten ställer höga krav på både aerob och anaerob metabolism. Syfte. Syftet med studien var att studera överensstämmelsen mellan Cooper Test (CT) och Yo-Yo Intermittent Recovery Test Level 1 (YYIR1) för unga handbollspelare. Dessutom om möjligt även studera spelpositionens betydelse för utfallet. Metod. 56 unga handbollsspelare bjöds in att deltaga i studien. Deltagarna utförde CT och YYIR1 och överensstämmelsen mellan testerna studerades med hjälp av Spearmans korrelationskoefficient (rs). Resultat. 11 män och 10 kvinnor deltog i studien. Resultatet visade på en god överensstämmelse mellan CT och YYIR1 för gruppen som helhet (rs = 0,79, p = < 0,001). Ingen slutsats kunde dras utifrån spelarnas position och resultaten av de båda testerna. Indelat efter kön skiljde sig överensstämmelsen för män (rs = 0,28, p = 0,4) och för kvinnor (rs = 0,61, p = 0,06). Slutsats. Överensstämmelsen mellan CT och YYIR1 var god på gruppnivå och därför skulle testerna kunna vara utbytbara. Men eftersom det fanns en tydlig skillnad mellan könen krävs större studier.

The purpose of the present study was to (1) examine throughout the season dynamics of the handball team's performance and related factors (i.e. emphasizing leadership, emotions and concentration) as perceived by the coach and the captain. The analysis was used to motivate the emotions being studied in objective two (2) examine the handball team during successful and less successful games in terms of the dynamics of the players’ emotions, concentration and performance between two halves of the game and after time-outs. Informants for objective 1, was the team coach and the team captain. Objective 2 of the study consisted of 15 women all playing in the same team. The study includes longitudinal data over a ten game period containing five successful and five less successful games. Data was collected after games using the ECPP(H) developed by Olausson and Vallmark-Jansson (2013). In-depth narrative interviews were used. Three analyses were made: (1) sjuzet- fabula, (2) holistic- content and (3) categorical-content analysis. Poetic representation was used to present parts of the results. The results showed shifts in the dynamics of performance, possible explanation to the shift of dynamics of emotions, concentration and performance and different types of leadership styles demonstrated throughout the season. Furthermore, similarities and diversities were found between the coach and captain’s perceptions of the season in focus. Finally, practical team-specific applications are suggested, such as working with emotional control in order to help the team enhance their performance. / Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka dynamiken av ett lags prestation och relaterade faktorer (med betoning på ledarskap, emotioner och koncentration) under en säsong ur lagets coach och lagkaptens perspektiv. Analysen användes för att motivera emotionerna studerade i syfte 2 att (2) undersöka dynamiken av spelarnas emotioner, koncentration och prestation mellan halvlekar i en match och efter time-out. Informanter i syfte 1 var lagets coach och lagkapten. Deltagare i syfte 2 bestod av 15 kvinnor, alla spelare i samma elit handbollslag. Studien innehåller longitudinell data insamlad under en period av tio matcher, bestående av fem framgångsrika och fem mindre framgångsrika matcher. Datainsamling genomfördes efter matcher med hjälp av instrumentet ECPP(H) framtaget i Olausson och Vallmark-Jansson’s (2013) studie. Djupgående narrativa intervjuer användes. Tre analyser användes (1) sjuzet-fabula, (2) holistisk innehållsanalys och (3) kategorisk innehållsanalys. Poetisk representation användes för att presenterar delar av resultatet. Resultatet visade förändringar i prestations dynamik, möjliga förklaring till dynamiken inom specifika emotioner och koncentration samt olika typer av ledarskapsstilar. Vidare uppvisade resultaten både likheter och olikheter mellan coachen och kaptenens uppfattningar av avslutad säsong. Avslutningsvis föreslås flera lagspecifika praktiska applikationer, som att arbeta med emotionell kontroll i syfte att hjälpa lagets prestation.

<p>Syftet var att undersöka handbollsspelares generella efficacy, individuella - och kollektiva efficacy inom handbollssituationer samt nivån av utövandet. Studien bestod av två delar. Den första var kvantitativ med två frågeformulär; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. Två lag från elitnivå (n=36) och två från lägre nivå (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare på högre nivå har en högre grad av self-efficacy och kollektivt efficacy än de på lägre nivån. Den kvalitativa delen bestod av fyra intervjuer, två från varje nivå. Resultatet indikerade till särdrag mellan grupperna, gällande vad self-efficacy och kollektivt efficacy baserades på. Fortsatt forskning kring området är väsentligt för att öka förståelsen för spelares och ledares handlingar, därav kunna höja prestationen.</p> / <p>The purpose was to examine handballsplayers general efficacy, self-efficacy, collective efficacy and two levels within the sport. The study had two parts. Part one had a quantitative approach with two questionnaires; General Self-efficacy Scale (Schwarzer & Jerusalem, 1995) and Team Efficacy Questionnaire (Chase, Feltz & Lirgg, 2003). Two teams of the highest (n= 36) and two teams of a lower (n= 37) level were represented. The result showed that the athletes in the higher level had higher Self-Efficacy and Collective Efficacy. Part two was qualitative and contained four interviews. The result indicated that there was a difference between the two levels within the sport. Continued research is important to increase the comprehension in this area, and there for increase the athletes’ performances.</p>

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden.</p><p>•Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar?</p><p>•Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län?</p><p>•Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)?</p><p>•Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ”låg” föräldrapress. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd föräldrapress vid en jämförelse mellan de olika socioekonomiska områdena eller mellan de olika idrotterna. Det fanns däremot ett samband som var statistiskt säkerställt mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna kände att de hade. Fyra av fem föräldrar skjutsade sina barn till träningen och mer än hälften av föräldrarna var närvarande vid alla matcher. Drygt tre av tio ungdomar tränade mot sin vilja.</p><p>Slutsats</p><p>Sammantaget kunde man se att föräldrapress inte var ett problem inom de undersökta områdena. Detta oberoende av vilket socioekonomiskt område idrottsföreningen låg i eller om man utövade tennis eller handboll. Något att tänka på är att man som förälder kommunicerar med sitt barn och diskuterar förväntningar förälder – barn inom idrotten.</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden. •Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar? •Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län? •Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)? •Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har? Metod Undersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer. Resultat Resultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ”låg” föräldrapress. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd föräldrapress vid en jämförelse mellan de olika socioekonomiska områdena eller mellan de olika idrotterna. Det fanns däremot ett samband som var statistiskt säkerställt mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna kände att de hade. Fyra av fem föräldrar skjutsade sina barn till träningen och mer än hälften av föräldrarna var närvarande vid alla matcher. Drygt tre av tio ungdomar tränade mot sin vilja. Slutsats Sammantaget kunde man se att föräldrapress inte var ett problem inom de undersökta områdena. Detta oberoende av vilket socioekonomiskt område idrottsföreningen låg i eller om man utövade tennis eller handboll. Något att tänka på är att man som förälder kommunicerar med sitt barn och diskuterar förväntningar förälder – barn inom idrotten.