Tidigare studier hänvisar till bristen av forskning som berör funktionell träning såsom corestärkande bålstabilitetsträning för att öka idrottslig prestation. Det är dessutom omdiskuterat om träning, som skapar instabilitet i anslutning till träningsövningar, förbättrar stabiliteten som i sin tur ska verka prestationshöjande. Den mest likvärda studie som har gjorts angående träningsprogram med slyngor för att stärka bålstabiliteten hos handbollsspelare med syfte att påvisa en prestationsökning i kasthastighet visar på signifikant effekt.  Syftet med studien var att undersöka om ett sex veckors träningsprogram för bålstabilitet med träningsredskapet Func.Gym training bands gav en förbättrad kasthastighet hos manliga elithandbollsspelare. Två grupper användes i studien, en testgrupp bestående av sex testpersoner (n=6) med en medelålder på 22,3 år och en kontrollgrupp bestående av tre testpersoner (n=3) med en medelålder på 21 år. Alla subjekten var aktiva elithandbollslaget HK Drott. Träningsprogrammet innefattade sex olika övningar och genomfördes med hjälp av det funktionella träningsredskapet Func.Gym training bands. För att mäta kasthastigheten användes Casio EX-F1 EXILIM, inställning på höghastighet (hs) med 300 frames per second (fps). Analyserna från höghastighetskameran genomfördes i programmet Dartfish classroom edition. En testperson från testgruppen förbättrade kasthastigheten efter sex veckors träningsprogram. De resterande i testgruppen och samtliga i kontrollgrupp försämrade kasthastigheten.  Bålstabilitetsträning mätt genom antal repetitioner och i enkät förbättrades hos samtliga i testgruppen. Konklusion: Func. Gym Training bands förbättrar bålstabiliteten men har i denna studie inte påverkat kasthastigheten positivt. / Earlier studies refer to the fact that scientific research is lacking when it comes to functional training such as core strengthening and trunk stability in relation to athletic performance like throwing velocity. It is widely debated if instability when performed training exercises improves stability which in turn would improve athletic performance. The most equivalent study that has been made concerning training program with slings to improve trunk stability with the purpose to improve throwing velocity has shown significant results.  The purpose of this study was to investigate if six weeks core stability training program with the functional training equipment Func.Gym training bands improved the throwing velocity in male elite handball players.  Two groups were used in this study, one test group consisting of six subjects (n=6) with an average age of 22,3 years, and one control group consisting of three subjects (n=3), with an average age 21 years. All the subjects were team players from HK Drott. The training program consisted of six exercises and was accomplished by the functional training equipment Func.Gym training bands.      To measure throwing velocity a Casio EX-F1 EXILIM was used, adjusted to high speed (hs) with 300 frames per second (fps). The clip from the high speed camera was analyzed in the Dartfish classroom edition program. One of the test persons in the test group showed improved result in throwing velocity. The remaining, both test group and control group, showed decreased measures in velocity after six week training. Measures of exercise repetitions and questionnaire showed improved strength in trunk stability.  Conclusion: Func.Gym Training bands improved trunk stability but did not in this study show any positive effect on throwing velocity.

Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten. Det framkommer även andra tankar och åsikter som är mycket intressanta och som visar att det finns många idéer och potentiella lösningar för att stärka svensk elithandboll på sikt. Det är dock komplicerat och det är svårt att ge specifika svar. Dels på grund av komplexiteten då alla svarat utifrån egna erfarenheter, referensramar samt förutsättningar kring den verksamhet respondenterna rör sig inom, men också då svarsfrekvensen i studien dessvärre är väldigt låg. Trots detta så vill vi dock påstå att arbetet har gett åsikter och tankar som kan lyftas och vara positivt för svensk elithandboll.

<p>Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten. Det framkommer även andra tankar och åsikter som är mycket intressanta och som visar att det finns många idéer och potentiella lösningar för att stärka svensk elithandboll på sikt. Det är dock komplicerat och det är svårt att ge specifika svar. Dels på grund av komplexiteten då alla svarat utifrån egna erfarenheter, referensramar samt förutsättningar kring den verksamhet respondenterna rör sig inom, men också då svarsfrekvensen i studien dessvärre är väldigt låg. Trots detta så vill vi dock påstå att arbetet har gett åsikter och tankar som kan lyftas och vara positivt för svensk elithandboll.</p>

Introduktion: Handboll är en fysisk kontaktsport där det förekommer många armrörelser över huvudhöjd, detta kan i sin tur göra att skulderleden utsätts för stor påfrestning med smärta som följd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ledrörlighet, muskelstyrka och smärta i skulderleden under säsong hos kvinnliga elithandbollsspelare. Metod: I denna prospektiva studie har 14 kvinnliga elithandbollsspelare studerats under en säsong. Mätningarna utfördes vid tre tillfällen under en sex månaders period. Deltagarnasaktivarörlighet (goniometer) och isometrisk muskelstyrka (handhållen dynamometer) i inåt-och utåtrotation i GH-ledenmättes. I samband med dessa tillfällen fick deltagarna även svara på enenkät gällande upplevd axelsmärta.Resultat: Från den första till den sista mätningen ökade inåtrotation i kastarm och icke kastarm signifikant (p=0,014 &amp; p=0,007). tROM ökade inte signifikant i varken kastarm eller icke kastarm (p=0,188 &amp; p=0,069). Utåtrotation, GIRD, ERG höll sig relativt konstant under studien. Muskelstyrkan i kastarm ökade signifikant i både inåtrotation (p=0,048) och utåtrotation (p=0,000) medan det endast skedde en signifikant ökning i utåtrotation (p=0,000) för icke kastarm. Samtidigt minskade den upplevda smärtan hos deltagarna från 211poängtill 143poäng(OSTRC) under studien. Konklusion: Deltagarnas muskelstyrka i utåtrotation och rörlighet i inåtrotation ökade i GH-leden under säsong samtidigt som deltagarnas självskattade skuldersmärta minskade under säsong. Att smärtan minskade kan bero på att muskelstyrkan och rörligheten hos deltagarna förbättrades. Dock efterfrågarförfattarnaytterligare forskning inom området där spelarna följs över säsong.

Bakgrund: Handbollen tillhör idag en av de största lagidrotterna världsligt och spelas i så många som 150 länder totalt. Sporten är kraftigt skadedrabbad och skadeprevalensen hög. Stretching är ett brett begrepp vilket syftar till att öka muskulär flexibilitet och minska muskulär styvhet. Ett minskat muskulärt rörelseomfång hos idrottare antas kunna öka den totala risken att drabbas av en skada i samband med fysisk aktivitet, fysisk träning och eller i idrottsspecifika moment. Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken mängd och omfattning stretching utövas bland aktiva handbollsspelare i Norrbottens län samt kartlägga skadeprevalensen bland dessa. Metod: Insamling av data skedde via en enkät med totalt 18 stycken frågor. Enkäten skapades i Google Formulär och skickades via mejl tillsammans med ett informationsbrev om studien och dess syfte till två lag i samma förening i Norrbottens län. Enkäten gick ut till 36 spelare och besvarades av 27 spelare. Alla ifyllda och inskickade enkäter analyserades med en deskriptiv dataanalys och inkluderades i studiens slutliga resultat. Resultat: De tillfrågade spelarna utövade totalt en hög mängd belastande träning. Den totala mängden stretching som utövades skilde sig individer emellan och var i sin helhet relativt låg i förhållande till mängden träning. Skadeprevalensen bland de tillfrågade spelarna var hög. Konklusion: Resultatet av studien påvisade en hög skadeprevalens inom handbollen i Norrbottens län. En hög träningsmängd i förhållande till en liten mängd stretching kan ses som en bidragande faktor till uppkomst av skador på både muskler, senor och ligament.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att identifiera och analysera hur svenska elithandbollsföreningar arbetar med frågor om integration och inkludering. Följande frågeställningar ställdes: Vilka riktlinjer och policydokument finns för integreringsarbete utfärdat av Svenska handbollsförbundet? Hur framträder integreringsarbete på elithandbollsföreningars hemsidor? Hur talar företrädare för elithandbollsföreningar om integrering och inkludering? Metod I uppsatsen används en kvalitativ ansats och studien inspireras av innehållsanalys av dokument och intervjuer. I uppsatsen studeras vad Svenska handbollsförbundet och fjorton elitherrhandbollsklubbar i Svenska handbollsligan förmedlar via sina hemsidor om integration och social inkludering. Vidare har tre intervjuer genomförts med personer som arbetar på strategiska positioner inom klubbarna. I analysen används tre olika kategorier: integration in till idrott, integration genom idrott och avsaknad av integration.  Resultat Frågor om integrering är svagt formulerade på Svenska handbollsförbundets hemsida. Resultaten visar att integreringsarbetet framkommer svagt eller saknas på elithandbollsföreningarnas hemsidor. I intervjuerna talar informanterna om integrering in till idrott och menar att det kan bidra med nyrekrytering av spelare och ökat publiktryck. Informanterna talar även om integrering genom idrott och menar att handbollen kan bidra till att fostra goda samhällsmedborgare och att deras klubbar driver olika integreringsprojekt. Informanterna talar även om avsaknad av integrering och menar att dels att det borde fokuseras på att skapa mötesplatser för alla medborgare, dels att det görs för lite för att locka invandrare och nyanlända till handbollen. Slutsats Handbollen är en relativt svag integrationsarena när det handlar om att locka invandrare och nyanlända till sporten. Svenska handbollsförbundet och elitherrhandbollsklubbar har inte integrationsfrågan som en prioriterad fråga på sina hemsidor. Företrädare för elitherrhandbollsklubbar talar om att integrering är en viktig fråga och att handbollen kan bidra till att fostra goda samhällsmedborgare. Av särskild vikt är nyrekrytering av spelare samt att öka publiktrycket i samband med matcher. / <p>Ämneslärarprogram, Specialidrott</p><p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>En observationsstudie av coacher och coaching inom handboll och innebandy.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen är att kartlägga coachers kommunikativa agerande inom handboll och innebandy på nationell elitnivå. Mer specifikt avser observationsstudien att analysera och jämföra coachernas kommunikativa agerande under matchsituation.</p><p>Frågeställningar</p><p>1. Hur är coachens aktivitetsgrad vad det gäller verbal kommunikation till spelarna på planen, spelarna på avbytarbänken, tränarstaben och matchfunktionärerna?</p><p>• När laget är i resultatmässig ledning respektive när laget inte är i resultatmässig ledning.</p><p>• Finns det någon period som coachen är mer aktiv i än de andra.</p><p>2. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande inom innebandy? ¨</p><p>3. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande mellan idrotterna?</p><p>Metod</p><p>Vi har med hjälp av ett observationsprotokoll observerat tre stycken coacher inom handboll och innebandy vad det gäller dessas aktivitetsgrad, dvs. den verbala kommunikationen, till parametrarna (Spelare PLAN ≥ 10 sekunder, Spelare PLAN < 10 sekunder, Spelare BÄNK ≥ 10 sekunder, Spelare BÄNK < 10 sek, Tränarstab samt Matchfunktionär).</p><p>Resultat</p><p>Handbollscoach 1 har generellt en högre aktivitetsgrad per minut när laget leder. Det finns inte någon matchperiod där handbollscoach 1 är mer aktiv än någon annan av perioderna. Innebandycoach 1s aktivitetsgrad per minut är blandad, dvs. han är inte mer aktiv på alla parametrarna när laget är i ledning. Innebandycoach 2 har högre aktivitetsgrad per minut när laget är i ledning på fem av sex parametrar men ingen generell matchperiod där han är mer aktiv. Det finns likheter och olikheter mellan innebandycoacherna. Den största likheten är att ingen av dem kommunicerar med sina Spelare PLAN ≥ 10 sekunder. Den största skillnaden mellan innebandycoacherna är att innebandycoach 2 tenderar att kommunicera mer när laget är i ledning jämfört med innebandycoach 1. För de coacher som coachar lag i toppen ändras inte värdena i större skala beroende på matchresultatet. Det finns en typ av stabilitet i aktivitetsgraden.</p><p>Slutsats</p><p>En framgångsrik coach har en tydlig strategi och ändrar inte sitt beteende beroende på matchresultatet i större utsträckning.</p>

No description available.