The aim of this study is to map what challenges member-associations within The Swedish University Sport Federation can come across between 2016-2020. The study also aims to explore how the federation can be a better recourse to their member-associations. The study is a part of The Swedish University Sport Federation strategic work during 2016. The qualitative method has been used and eight interviews have been realized. By using a content-analysis the data has been analyzed and categorized to create a clear content of the results. The study shows that recruiting new board-members is one of the Swedish Student sports biggest challenges together with creating good methods of transferring the information to the new board. The federations member-associations said that they would like to have more local educations because some member-associations does not have the economy to be able to send people to educations. Cosmetic changes with the federations website, templates to negotiations with the universities was two of the most wanted assignments that the member- association wanted the federation to prioritize in the near time. Keywords: The Swedish University Sport Federation, student sport and evaluation.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka rekommendationer samt inställning svenska idrottsförbund har till styrketräning för barn.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>1. Vilken policy har utvalda svenska idrottsförbunden vad gäller styrketräning för barn?</p><p>2. Vilka styrketräningsrekommendationer ger idrottsförbunden för barn i åldrarna 7-12 år?</p><p>3. Hur många av idrottsförbunden är positivt inställda till  styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år?</p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Den kvantitativa studien genomfördes på ett antal specialidrottsförbund (41 st.), 32 besvarade enkäten, samtliga är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF). Specialidrottsförbunden besvarade en enkät om styrketräning för barn som vi tillsammans med vår handledare konstruerat.</p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Flertalet av de undersökta idrottsförbunden hade inte någon uttalad policy angående styrketräning för barn, men däremot hade de flesta idrottsförbunden rekommendationer. På frågan om respektive idrottsförbund är positivt inställda till styrketräning för barn svarade;   Ja (65 %), Nej (16 %), Till viss del (13 %) samt  Vet ej (6%).<strong><em> </em></strong>Resultaten visar att en majoritet av de svenska idrottsförbunden är positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år. En majoritet av idrottsförbunden rekommenderar att barnen ska använda den egna kroppen som belastning, att belastningen ska vara lätt eller medellätt samt att den ska bedrivas 1-2 pass per vecka. Samtliga undersökta idrottsförbund anser att styrketräningen ska utformas på samma sätt för pojkar respektive flickor i unga åldrar. <strong><em></em></strong></p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Slutsatsen är att inställningen till styrketräning för barn är på väg att förändras jämfört med hur inställningen såg ut från 1980-talet och framåt i Sverige, då man ansåg att styrketräning inte bör utföras förrän skelettet är färdigväxt. Idag är 65 procent av utvalda idrottsförbund positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år, enligt vår studie. Samtliga undersökta idrottsförbund är enade om att barnen ska utöva styrketräning med lätt belastning (1-2 pass per vecka) och ingen tung belastning med risk för överbelastningsskador.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka rekommendationer samt inställning svenska idrottsförbund har till styrketräning för barn. Frågeställningar: 1. Vilken policy har utvalda svenska idrottsförbunden vad gäller styrketräning för barn? 2. Vilka styrketräningsrekommendationer ger idrottsförbunden för barn i åldrarna 7-12 år? 3. Hur många av idrottsförbunden är positivt inställda till  styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år? Metod Den kvantitativa studien genomfördes på ett antal specialidrottsförbund (41 st.), 32 besvarade enkäten, samtliga är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF). Specialidrottsförbunden besvarade en enkät om styrketräning för barn som vi tillsammans med vår handledare konstruerat. Resultat Flertalet av de undersökta idrottsförbunden hade inte någon uttalad policy angående styrketräning för barn, men däremot hade de flesta idrottsförbunden rekommendationer. På frågan om respektive idrottsförbund är positivt inställda till styrketräning för barn svarade;   Ja (65 %), Nej (16 %), Till viss del (13 %) samt  Vet ej (6%). Resultaten visar att en majoritet av de svenska idrottsförbunden är positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år. En majoritet av idrottsförbunden rekommenderar att barnen ska använda den egna kroppen som belastning, att belastningen ska vara lätt eller medellätt samt att den ska bedrivas 1-2 pass per vecka. Samtliga undersökta idrottsförbund anser att styrketräningen ska utformas på samma sätt för pojkar respektive flickor i unga åldrar. Slutsats Slutsatsen är att inställningen till styrketräning för barn är på väg att förändras jämfört med hur inställningen såg ut från 1980-talet och framåt i Sverige, då man ansåg att styrketräning inte bör utföras förrän skelettet är färdigväxt. Idag är 65 procent av utvalda idrottsförbund positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år, enligt vår studie. Samtliga undersökta idrottsförbund är enade om att barnen ska utöva styrketräning med lätt belastning (1-2 pass per vecka) och ingen tung belastning med risk för överbelastningsskador.

Trots att kvinnlig representation inom specialidrottsförbunden ökat de senaste åren råder det oklarheter om idrotten är mer jämställd. Lika representation är nämligen inte synonymt med jämställdhet, eftersom kultur och historia påverkar vem som bestämmer över agendan. Studiens syfte blev därför att undersöka hur genusnormer påverkar och tillämpas inom idrottsförbund, samt studera om det finns en genusdimension i hur makt fördelas i förbundsstyrelsers arbete. Det genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer inom fyra förbund i två olika idrotter. Deltagarna var både män och kvinnor med olika befattningar inom förbunden. Det som kunde urskiljas ur resultatet var diskrepansen mellan de manliga och kvinnliga deltagarnas åsikter, samt skillnaden i jämställdhet mellan idrottens olika nivåer. Slutsatsen för studien är att det på nationell nivå finns en tydlig jämställdhet där kön och genusnormer inte påverkar beslutsprocessen. Därutöver kan det även fastslås att den bristande jämställdheten främst utövas på föreningsnivå. / Even though female representation within Swedish sports associations has increased in recent years, there is uncertainty as to whether sport is more equal. Equal representation is not synonymous with equality, because of the effect culture and history have on who decides the agenda. The purpose of the study was determined to examine how gender norms affect and are applied within sports associations, as well as to study whether there is a gender dimension in how power is distributed in the work of association boards. Eight semi-structured interviews were conducted within four associations in two different sports. The participants were both men and women with different positions within the unions. What could be seen from the results was the discrepancy between the opinions of the male and female participants, as well as the difference in equality between the different levels of the sport. The conclusion of the study is that at the national level there is equality where gender and gender norms do not influence the decision-making process. It can also be stated that the lack of gender equality is mainly practiced at association level.