<p>Syfte och frågeställning: Studien är gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmågan hos manliga innebandyspelare på elitnivå och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.</p><p>Är det så att det lag som har bäst fysik också uppvisar bäst resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?</p><p>Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nå slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, där förutsättningarna noggrant förklarades angående anonymitet och upplägg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade på de grenspecifika krav som ställs på en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbänk, moment som är vanligt förekommande inom fysprofiler. Sprint på sträckorna 10 samt 20 meter, spänst i form av hopptesterna squat jump, counter movement jump samt counter movement jump med armpendling, harresbana samt en teknikbana, specifik för innebandy.</p><p>Resultat: Studien visar att det inte finns något signifikant samband mellan ett lags fysiska kapacitet och dess tabellplacering efter avslutad grundserie.</p><p>Slutsats: Studien visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan lagen avseende deras fysiska kapacitet. Det finns därför enligt denna studie ingen koppling mellan ett lags fysiska förmåga och deras tabellplacering. Ingen rangordning kan således göras utifrån hur vältränade ett lag är. Är då fysiken oviktigt i innebandy? Nej, det finns givetvis en grundnivå som varje spelare måste ha för att kunna prestera på elitnivå. Studien kan i detta avseende fungera som en pilotstudie på en framtida kravprofil för elitspelare i innebandy. Detta då den kan användas för att fastställa inom vilka gränser delar av den fysiska kapaciteten för en elitspelare bör vara.</p> / <p>Aim: this study is performed to examine if there is any correlation between the physical ability and the performance capacity in male floorballplayers on elite level</p><p>Is it so, that the team who has the best physical ability, also is the team who shows the best results after finishing the ground-league?</p><p>Method: four teams in the Swedish first division, all with the ambition to reach play-offs, were chosen to participate in the study. After contacting the coaches of each team, where the aim was clearly explained about anonymity and purpose of the study etc. The teams were tested in several different physical tests, based on the specific physical demands for elite floor ballplayers. The test-battery used was: chins, dips, belly-back, sprint 10 and 20 meters, squat jump, countermovement jump, and countermovement jump with arm-swing, harres and a specific floorball technique-course.</p><p>Results: the study shows that there are no significant correlation between a team’s physical capacity and their position in the table after finishing ground-league.</p><p>Conclusion: the study shows that there is no significant difference between the team’s physical capacities. Therefore, according to this study there are no significant correlation between a team’s physical capacity and their final position after finishing ground-league. No ranking can there therefore be done due to a team’s physical capacity. So is the physical capacity of no importance? No, there is of course a certain ground level that each player must reach to be able to perform on elitlevel. This study can therefore be used as a pilot study for a future physical performance profile for male elite floor ballplayers. It can be used to establish the limits of physical capacity, which elite floorballplayers should achieve.</p>

Syfte och frågeställning: Studien är gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmågan hos manliga innebandyspelare på elitnivå och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie. Är det så att det lag som har bäst fysik också uppvisar bäst resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie? Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nå slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, där förutsättningarna noggrant förklarades angående anonymitet och upplägg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade på de grenspecifika krav som ställs på en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbänk, moment som är vanligt förekommande inom fysprofiler. Sprint på sträckorna 10 samt 20 meter, spänst i form av hopptesterna squat jump, counter movement jump samt counter movement jump med armpendling, harresbana samt en teknikbana, specifik för innebandy. Resultat: Studien visar att det inte finns något signifikant samband mellan ett lags fysiska kapacitet och dess tabellplacering efter avslutad grundserie. Slutsats: Studien visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan lagen avseende deras fysiska kapacitet. Det finns därför enligt denna studie ingen koppling mellan ett lags fysiska förmåga och deras tabellplacering. Ingen rangordning kan således göras utifrån hur vältränade ett lag är. Är då fysiken oviktigt i innebandy? Nej, det finns givetvis en grundnivå som varje spelare måste ha för att kunna prestera på elitnivå. Studien kan i detta avseende fungera som en pilotstudie på en framtida kravprofil för elitspelare i innebandy. Detta då den kan användas för att fastställa inom vilka gränser delar av den fysiska kapaciteten för en elitspelare bör vara. / Aim: this study is performed to examine if there is any correlation between the physical ability and the performance capacity in male floorballplayers on elite level Is it so, that the team who has the best physical ability, also is the team who shows the best results after finishing the ground-league? Method: four teams in the Swedish first division, all with the ambition to reach play-offs, were chosen to participate in the study. After contacting the coaches of each team, where the aim was clearly explained about anonymity and purpose of the study etc. The teams were tested in several different physical tests, based on the specific physical demands for elite floor ballplayers. The test-battery used was: chins, dips, belly-back, sprint 10 and 20 meters, squat jump, countermovement jump, and countermovement jump with arm-swing, harres and a specific floorball technique-course. Results: the study shows that there are no significant correlation between a team’s physical capacity and their position in the table after finishing ground-league. Conclusion: the study shows that there is no significant difference between the team’s physical capacities. Therefore, according to this study there are no significant correlation between a team’s physical capacity and their final position after finishing ground-league. No ranking can there therefore be done due to a team’s physical capacity. So is the physical capacity of no importance? No, there is of course a certain ground level that each player must reach to be able to perform on elitlevel. This study can therefore be used as a pilot study for a future physical performance profile for male elite floor ballplayers. It can be used to establish the limits of physical capacity, which elite floorballplayers should achieve.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vad som händer under det målgörande bollinnehavet under spel fem mot fem i herrarnas SSL i innebandy samt att se hur stor andel av målen som görs på kontring och vad som skiljer lagens agerande vid kontringsmålen jämfört med de andra målen. De målgörande bollinnehaven studeras utifrån följande frågeställningar: Var vinner laget bollen? Hur vinner laget bollen? Vad händer efter bollvinsten? Hur lång är durationen på bollinnehavet? Varifrån görs målen? Metod Data samlas in genom strukturerade observationer av de första fem omgångarna i herrarnas SSL säsongen 2017–2018, totalt 30 matcher. Matcherna kodas enligt beskrivningen under rubrik 4.1 Resultat Svaren på frågeställningarna 1–4 skiljer sig mellan de mål som gjordes genom kontring och de mål som gjordes på annat sätt. Vid kontringsmålen vanns ofta bollen genom en duell på egen planhalva och tre-fyra spelare attackerade sedan direkt. Vid de mål som inte gjordes på kontring startade det ungefär lika många bollinnehav på den offensiva planhalvan som på den defensiva. Bollen flyttades ofta till en ny yta direkt efter erövring och anfallsspelet karaktäriserades ofta av en hög rörlighet och många inbladade spelare innan avslut. Det gjordes många mål på mycket nära avstånd till målburen. Zon 5C1 var det område där flest mål gjordes.  Slutsats Under de målgörande bollinnehaven var intensiteten generellt hög, mycket hände på kort tid. Spelarna agerar samlat och bestämt i omställningarna. Spelarna fattade beslut och agerade snabbt och rörligheten på samtliga spelare var ofta hög. Det agerades nästa alltid snabbt direkt efter bollvinst, därefter blev det antingen en kontring, där spelarna gick rakt och snabbt mot motståndarens mål, eller ett anfallsspel där bollen flyttades till en ny yta för att börja bygga upp ett anfall. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka om innebandyambitionerna för elever på innebandygymnasier i Sverige har ett samband med träningsmiljön i skolan. Studien består av två frågeställningar, Är träningsmiljön på innebandygymnasier i Sverige elitsatsande eller lekfull? samt Finns det samband mellan elevernas ambitioner för innebandy och träningsmiljön i skolan ur ett elevperspektiv? Metod Studiens genomförs med en enkätundersökning bland eleverna på en nationell idrottsutbildning (NIU) för att samla in data om deras ambitioner för deras innebandy kopplat till träningsmiljön som är på skolorna. Denna enkät inkluderar ett urval av frågor om ambition och träningsmiljö samt specifika frågor för elever på innebandygymnasium (Ferry &amp; Olofsson, 2009). Resultatanalysen genomfördes genom “Spearman’s rank-order correlation test.” Resultat I denna studie deltog sammanlagt 61 elever från olika skolor och årskurser. Av deltagarna var 61% män och 39% kvinnor. Fördelningen mellan årskurserna var från årskurs 1 var det 34%, årskurs 2, 36% och till sist 30% av deltagarna som gick i årskurs 3. Enkätsvaren kommer ifrån två skolor. Tio elevsvar från ena skolan, 51 elevsvar från den andra. Majoriteten (67%) av deltagarna i studien svarade att den främsta anledning till att de läser på NIU var för att utvecklas till/som elitidrottare. Det finns en signifikans korrelation mellan träningsmiljö och ambitionsförändring (r=0,42, p&lt;0,05), tränarkompetens (r=0,45, p&lt;0,01) och om respondenterna hade velat läsa NIU igen (r=0,41, p&lt;0,01). Inget samband mellan ambition och träningsmiljö kunde ses. Slutsats Det finns inte ett tydligt samband mellan ambition och träningsmiljö ur ett elevperspektiv. Träningsmiljön på NIU-utbildningen kan höja elevers ambitioner samt att elever som trivs i träningsmiljön med hög sannolikhet tycker tränaren är engagerad och kompetent samt att de gärna hade läst innebandy på NIU igen om de fick chansen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar  Studiens syfte var att analysera om det finns statistiskt signifikanta skillnader under boxplay mellan topp- och bottenlagen i SSL-Herr säsongen 2022/23. Finns det en signifikant skillnad i boxplay gällande insläppta mål mellan topp- och bottenlag i SLL-Herr, isåfall finns det några signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller variablerna antal skottäck, skott på mål, erövring av boll och bollinnehav? Metod  Studiedesignen är av kvantitativ metodik. Den genomfördes som en observationsundersökning. I studien analyseras momentet boxplay med hjälp av videorepriser från matcher. Studien genomfördes på 4 lag, 2 topplag och 2 bottenlag i SSL-Herr. Analysen gjordes på lagens boxplay under säsongen 2022/23. Data samlades in genom ett observationsprotokoll för att sedan bearbetas och analyseras för att där få fram medelvärden samt procentuella värden för grupperna kring de variabler som undersökts. Dessa var insläppta mål, skottäck, skott på mål, erövring av boll och bollinnehav. Från Mann-Whitney togs signifikansvärdet ut och descriptives användes för medelvärdet samt standardavvikelse. Resultat  Från Mann-Whitney test ser vi att 3 variabler uppvisar en signifikant skillnad mellan de båda grupperna, d. v. s. de som låg högst i ligan respektive de, som hamnade i botten. Bottenlagen släpper in mål 118% mer än topplagen per boxplay-moment. Bottenlagen har 4% mer skottäck än topplagen per boxplay. Bottenlagen får 46% fler skott på sitt eget mål per boxplay-moment jämfört med topplagen. Vi kan även se att topplagen erövrar bollen i 19% fler fall än bottenlagen per boxplay-moment. Topplagen har vidare 109% mer innehav av boll vid varje boxplay-tillfälle. Slutsats  Det finns en signifikant skillnad mellan topp- och bottenlag gällande variablerna insläppta mål, skott på mål och bollinnehav. Det finns ingen signifikant skillnad mellan topp- och bottenlag gällande skottäck &amp; erövring av boll. / Aim The purpose of the study was to analyze if there are significant differences in penalty killing performance between top and bottom teams in the SSL Men's league during the 2022/23 season. Is there a significant difference in goals conceded during penalty kill situations between top and bottom teams in SSL Men's? If so, are there any significant differences between the groups in terms of variables such as the number of blocked shots, shots on goal, ball recovery, and ball possession? Method The study design employs a quantitative methodology and is conducted through an observational investigation. The research focuses on analyzing the penalty killing aspect through match replays, during the 2022/23 season. The study involved four teams, consisting of two top-tier teams and two bottom-tier teams in the SSL Men's league. Data was collected using an observation protocol, and subsequent processing involved calculating mean values and percentage values for the groups concerning the variables under investigation. Results From the Mann-Whitney test, we observe that three variables show a significant difference between the two groups. Bottom-tier teams concede goals 118% more than top-tier teams during penalty kill. Bottom-tier teams have 4% more blocked shots than top-tier teams per penalty kill. Bottom-tier teams face 46% more shots on their own goal in penalty kill, compared to top-tier teams. We can also see that top-tier teams recover the ball in 19% more instances than bottom-tier teams in penalty kill. Top-tier teams additionally have 109% more ball possession in penalty kill occurrence. Conclusion There is a significant difference between top and bottom teams regarding goals conceded, shots on goal, and ball possession. There is no significant difference between top and bottom teams regarding blocked shots and ball recovery. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>En observationsstudie av coacher och coaching inom handboll och innebandy.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen är att kartlägga coachers kommunikativa agerande inom handboll och innebandy på nationell elitnivå. Mer specifikt avser observationsstudien att analysera och jämföra coachernas kommunikativa agerande under matchsituation.</p><p>Frågeställningar</p><p>1. Hur är coachens aktivitetsgrad vad det gäller verbal kommunikation till spelarna på planen, spelarna på avbytarbänken, tränarstaben och matchfunktionärerna?</p><p>• När laget är i resultatmässig ledning respektive när laget inte är i resultatmässig ledning.</p><p>• Finns det någon period som coachen är mer aktiv i än de andra.</p><p>2. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande inom innebandy? ¨</p><p>3. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande mellan idrotterna?</p><p>Metod</p><p>Vi har med hjälp av ett observationsprotokoll observerat tre stycken coacher inom handboll och innebandy vad det gäller dessas aktivitetsgrad, dvs. den verbala kommunikationen, till parametrarna (Spelare PLAN ≥ 10 sekunder, Spelare PLAN < 10 sekunder, Spelare BÄNK ≥ 10 sekunder, Spelare BÄNK < 10 sek, Tränarstab samt Matchfunktionär).</p><p>Resultat</p><p>Handbollscoach 1 har generellt en högre aktivitetsgrad per minut när laget leder. Det finns inte någon matchperiod där handbollscoach 1 är mer aktiv än någon annan av perioderna. Innebandycoach 1s aktivitetsgrad per minut är blandad, dvs. han är inte mer aktiv på alla parametrarna när laget är i ledning. Innebandycoach 2 har högre aktivitetsgrad per minut när laget är i ledning på fem av sex parametrar men ingen generell matchperiod där han är mer aktiv. Det finns likheter och olikheter mellan innebandycoacherna. Den största likheten är att ingen av dem kommunicerar med sina Spelare PLAN ≥ 10 sekunder. Den största skillnaden mellan innebandycoacherna är att innebandycoach 2 tenderar att kommunicera mer när laget är i ledning jämfört med innebandycoach 1. För de coacher som coachar lag i toppen ändras inte värdena i större skala beroende på matchresultatet. Det finns en typ av stabilitet i aktivitetsgraden.</p><p>Slutsats</p><p>En framgångsrik coach har en tydlig strategi och ändrar inte sitt beteende beroende på matchresultatet i större utsträckning.</p>

Sammanfattning En observationsstudie av coacher och coaching inom handboll och innebandy. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga coachers kommunikativa agerande inom handboll och innebandy på nationell elitnivå. Mer specifikt avser observationsstudien att analysera och jämföra coachernas kommunikativa agerande under matchsituation. Frågeställningar 1. Hur är coachens aktivitetsgrad vad det gäller verbal kommunikation till spelarna på planen, spelarna på avbytarbänken, tränarstaben och matchfunktionärerna? • När laget är i resultatmässig ledning respektive när laget inte är i resultatmässig ledning. • Finns det någon period som coachen är mer aktiv i än de andra. 2. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande inom innebandy? ¨ 3. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande mellan idrotterna? Metod Vi har med hjälp av ett observationsprotokoll observerat tre stycken coacher inom handboll och innebandy vad det gäller dessas aktivitetsgrad, dvs. den verbala kommunikationen, till parametrarna (Spelare PLAN ≥ 10 sekunder, Spelare PLAN &lt; 10 sekunder, Spelare BÄNK ≥ 10 sekunder, Spelare BÄNK &lt; 10 sek, Tränarstab samt Matchfunktionär). Resultat Handbollscoach 1 har generellt en högre aktivitetsgrad per minut när laget leder. Det finns inte någon matchperiod där handbollscoach 1 är mer aktiv än någon annan av perioderna. Innebandycoach 1s aktivitetsgrad per minut är blandad, dvs. han är inte mer aktiv på alla parametrarna när laget är i ledning. Innebandycoach 2 har högre aktivitetsgrad per minut när laget är i ledning på fem av sex parametrar men ingen generell matchperiod där han är mer aktiv. Det finns likheter och olikheter mellan innebandycoacherna. Den största likheten är att ingen av dem kommunicerar med sina Spelare PLAN ≥ 10 sekunder. Den största skillnaden mellan innebandycoacherna är att innebandycoach 2 tenderar att kommunicera mer när laget är i ledning jämfört med innebandycoach 1. För de coacher som coachar lag i toppen ändras inte värdena i större skala beroende på matchresultatet. Det finns en typ av stabilitet i aktivitetsgraden. Slutsats En framgångsrik coach har en tydlig strategi och ändrar inte sitt beteende beroende på matchresultatet i större utsträckning.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte: Finna forskningsbaserade underlag för hur fysisk barn- och ungdomsträning bör bedrivas, från nybörjarnivå som barn (ca sex år) till avancerad nivå som ung senior (ca 18 år) och koppla detta till innebandy. Frågeställningar: Finns det perioder under uppväxten då unga idrottare är extra mottagliga för en viss typ av träning? Hur bör träningen utformas under uppväxten uppdelat i delkapaciteterna: aerobt, anaerobt, styrka, rörlighet och koordination/teknik? Metod: Systematisk litteraturöversikt av befintlig forskning inom det valda problemområdet. Sökningar i databasen EBSCOhost har utförts. Från sammanlagt i 713 st. artiklar har tolv artiklar sållats fram som gick vidare till dataextraktion. Inklusionskriterierna för artiklarna var: peer reviewed artiklar, publicerade på engelska januari 2003 – oktober 2012, population: 6-18 års ålder av båda könen. Exklusionskriterierna var: någon form utav diagnos, skada eller sjukdom hos populationen. Under tiden tillkom fyra relevanta artiklar från referenslistor hos de redan inkluderade artiklarna. Resultat: Utav de 16 st artiklar som ingick i dataextraktionen säger tolv att det finns perioder under uppväxten då idrottare är extra mottagliga för en viss typ av träning och två säger att det generellt inte finns sådana perioder. Två utav artiklarna säger både ja och nej på frågan. Inom den aeroba delkapaciteten, styrka/snabbhet och koordination sker utvecklingen kontinuerligt under hela uppväxten samtidigt verkar det också finnas perioder där utvecklingstakten i dessa delkapaciteter accelereras. Inom den anaeroba delkapaciteten finns det en acceleration av förmågan i samband med den ökning i muskelmassa som sker efter tillväxtspurten. Det finns motsägningar och oklarheter i forskningen gällande utvecklingstakten inom de olika delkapaciteterna. Slutsats: Den aeroba delkapaciteten, styrka/snabbhet och koordination/teknik är viktiga inom innebandy och i dem sker utvecklingen kontinuerligt under hela uppväxten. Därför bör de också tränas och ibland prioriteras under hela uppväxten. Det verkar även finnas perioder där utvecklingstakten i dessa delkapaciteter accelereras och därför kan en viss fokusering av träningen motiveras under dessa perioder även om övriga delkapaciteter inte skall försummas. En fokusering av träningen mot den anaeroba delkapaciteten innan muskelmassan börjar utvecklas skulle förmodligen ge begränsade resultat. Problemområdet behöver utforskas ytterligare för att kunna ge mer specifika rekommendationer om vilka träningssätt som är mest effektiva för barn och ungdomar. Forskning speciellt riktad mot flickor eftersökes. Nyckelord: Träning, utveckling, barn, ungdomar, pubertet, innebandy.