<p>Sammanfattning</p><p>En observationsstudie av coacher och coaching inom handboll och innebandy.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen är att kartlägga coachers kommunikativa agerande inom handboll och innebandy på nationell elitnivå. Mer specifikt avser observationsstudien att analysera och jämföra coachernas kommunikativa agerande under matchsituation.</p><p>Frågeställningar</p><p>1. Hur är coachens aktivitetsgrad vad det gäller verbal kommunikation till spelarna på planen, spelarna på avbytarbänken, tränarstaben och matchfunktionärerna?</p><p>• När laget är i resultatmässig ledning respektive när laget inte är i resultatmässig ledning.</p><p>• Finns det någon period som coachen är mer aktiv i än de andra.</p><p>2. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande inom innebandy? ¨</p><p>3. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande mellan idrotterna?</p><p>Metod</p><p>Vi har med hjälp av ett observationsprotokoll observerat tre stycken coacher inom handboll och innebandy vad det gäller dessas aktivitetsgrad, dvs. den verbala kommunikationen, till parametrarna (Spelare PLAN ≥ 10 sekunder, Spelare PLAN < 10 sekunder, Spelare BÄNK ≥ 10 sekunder, Spelare BÄNK < 10 sek, Tränarstab samt Matchfunktionär).</p><p>Resultat</p><p>Handbollscoach 1 har generellt en högre aktivitetsgrad per minut när laget leder. Det finns inte någon matchperiod där handbollscoach 1 är mer aktiv än någon annan av perioderna. Innebandycoach 1s aktivitetsgrad per minut är blandad, dvs. han är inte mer aktiv på alla parametrarna när laget är i ledning. Innebandycoach 2 har högre aktivitetsgrad per minut när laget är i ledning på fem av sex parametrar men ingen generell matchperiod där han är mer aktiv. Det finns likheter och olikheter mellan innebandycoacherna. Den största likheten är att ingen av dem kommunicerar med sina Spelare PLAN ≥ 10 sekunder. Den största skillnaden mellan innebandycoacherna är att innebandycoach 2 tenderar att kommunicera mer när laget är i ledning jämfört med innebandycoach 1. För de coacher som coachar lag i toppen ändras inte värdena i större skala beroende på matchresultatet. Det finns en typ av stabilitet i aktivitetsgraden.</p><p>Slutsats</p><p>En framgångsrik coach har en tydlig strategi och ändrar inte sitt beteende beroende på matchresultatet i större utsträckning.</p>

Sammanfattning En observationsstudie av coacher och coaching inom handboll och innebandy. Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga coachers kommunikativa agerande inom handboll och innebandy på nationell elitnivå. Mer specifikt avser observationsstudien att analysera och jämföra coachernas kommunikativa agerande under matchsituation. Frågeställningar 1. Hur är coachens aktivitetsgrad vad det gäller verbal kommunikation till spelarna på planen, spelarna på avbytarbänken, tränarstaben och matchfunktionärerna? • När laget är i resultatmässig ledning respektive när laget inte är i resultatmässig ledning. • Finns det någon period som coachen är mer aktiv i än de andra. 2. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande inom innebandy? ¨ 3. Finns det några likheter eller skillnader på coachernas agerande mellan idrotterna? Metod Vi har med hjälp av ett observationsprotokoll observerat tre stycken coacher inom handboll och innebandy vad det gäller dessas aktivitetsgrad, dvs. den verbala kommunikationen, till parametrarna (Spelare PLAN ≥ 10 sekunder, Spelare PLAN &lt; 10 sekunder, Spelare BÄNK ≥ 10 sekunder, Spelare BÄNK &lt; 10 sek, Tränarstab samt Matchfunktionär). Resultat Handbollscoach 1 har generellt en högre aktivitetsgrad per minut när laget leder. Det finns inte någon matchperiod där handbollscoach 1 är mer aktiv än någon annan av perioderna. Innebandycoach 1s aktivitetsgrad per minut är blandad, dvs. han är inte mer aktiv på alla parametrarna när laget är i ledning. Innebandycoach 2 har högre aktivitetsgrad per minut när laget är i ledning på fem av sex parametrar men ingen generell matchperiod där han är mer aktiv. Det finns likheter och olikheter mellan innebandycoacherna. Den största likheten är att ingen av dem kommunicerar med sina Spelare PLAN ≥ 10 sekunder. Den största skillnaden mellan innebandycoacherna är att innebandycoach 2 tenderar att kommunicera mer när laget är i ledning jämfört med innebandycoach 1. För de coacher som coachar lag i toppen ändras inte värdena i större skala beroende på matchresultatet. Det finns en typ av stabilitet i aktivitetsgraden. Slutsats En framgångsrik coach har en tydlig strategi och ändrar inte sitt beteende beroende på matchresultatet i större utsträckning.