<p>Examensarbetet handlar om berättartraditioner i Sydafrika och om hur lärarna, i en skola i Sydafrika, använder sig av sagor i sin undervisning. För att förstå hur de lever, i en före detta kåkstad i Sydafrika, och hur ursprungsbefolkningens skolsituation ser ut har jag även skrivit om Sydafrikas historia och om skolans utveckling där. Intervjuer och observationer har gjorts med lärarna på deras skola i Sydafrika.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga, av de fyra lärarna, använder sig av sagor i skolan. I de lägre klasserna berättar lärarna sagor från deras egen kultur medan de bland de äldre barnen även läser konstsagor. Många av de afrikanska sagorna är fabler. Lärarna anser att det är viktigt med sagor i skolan, för att det är en del av deras kulturarv, och för att man genom generationer har använt sig av sagor för att bilda och uppfostra barnen.</p><p>Nyckelord</p><p>Berättartraditioner</p><p>Curriculum 2005</p><p>Sagor</p><p>Sydafrika</p> / <p>This is a paper about traditions of storytelling in South Africa and how the teachers in a school in South Africa use storytelling in their teaching. To understand how they live in a former shanty town in South Africa and what their school situation is like I have also written about South African history and about the school development for the African people. Interviews with teachers and classroom observations have been carried out in their school in South Africa.</p><p>The result of the study shows that all four teachers use storytelling in school. The teachers in the lower classes tell mostly traditional African stories and when the pupils get older the teachers also use stories with known authors. Many of the African stories are fabels. The teachers think that storytelling in school is important because it is a part of the culture passed on through the generations and because stories have long been used in educating and bringing up their children.</p><p>Keywords</p><p>Curriculum 2005</p><p>South Africa</p><p>Storytelling</p><p>Traditions of storytelling</p>

Examensarbetet handlar om berättartraditioner i Sydafrika och om hur lärarna, i en skola i Sydafrika, använder sig av sagor i sin undervisning. För att förstå hur de lever, i en före detta kåkstad i Sydafrika, och hur ursprungsbefolkningens skolsituation ser ut har jag även skrivit om Sydafrikas historia och om skolans utveckling där. Intervjuer och observationer har gjorts med lärarna på deras skola i Sydafrika. Resultatet av undersökningen visar att samtliga, av de fyra lärarna, använder sig av sagor i skolan. I de lägre klasserna berättar lärarna sagor från deras egen kultur medan de bland de äldre barnen även läser konstsagor. Många av de afrikanska sagorna är fabler. Lärarna anser att det är viktigt med sagor i skolan, för att det är en del av deras kulturarv, och för att man genom generationer har använt sig av sagor för att bilda och uppfostra barnen. Nyckelord Berättartraditioner Curriculum 2005 Sagor Sydafrika / This is a paper about traditions of storytelling in South Africa and how the teachers in a school in South Africa use storytelling in their teaching. To understand how they live in a former shanty town in South Africa and what their school situation is like I have also written about South African history and about the school development for the African people. Interviews with teachers and classroom observations have been carried out in their school in South Africa. The result of the study shows that all four teachers use storytelling in school. The teachers in the lower classes tell mostly traditional African stories and when the pupils get older the teachers also use stories with known authors. Many of the African stories are fabels. The teachers think that storytelling in school is important because it is a part of the culture passed on through the generations and because stories have long been used in educating and bringing up their children. Keywords Curriculum 2005 South Africa Storytelling Traditions of storytelling

Syftet med analysen är att visa på strukturer muntligt förmedlat, konstnärligt berättande, samt på orsaker till att just dessa strukturer uppkommer. Materialet som används till analysen är två ljudinspelningar  med  bygdeberättaren  Carl  Bergqvist   från  Överklinten  i     Västerbotten. Berättelserna som analyseras är inspelade på 1950-talet. Som modell för strukturanalysen har främst William Labovs teorier om narrativanalys legat till grund. För att finna orsakerna till berättarstrukturernas utseende analyseras även kontexten, där inspelningssituationen spelat en central roll. Intervjun i sig är en samtalssituation som för med sig särskilda konventioner och normer för hur samtalet ska föras, vilket har påverkat berättelsernas utformning. Även berättarens talspråkliga memoreringsteknik är central för hur stoffet organiseras i berättelserna. Det mest utmärkande, srukturella draget i Carl Bergqvists berättelser, är deras uppbyggnad bestående av korta berättelsefragment som berättaren fogar samman till en sammanhållen historia. Det finns flera orsaker till att berättelserna struktureras på det viset, varav alla har sin grund i de särskilda förutsättningar som gäller för talspråket. Den fragmentariska uppbyggnaden av Bergqvists berättelser är, förutom berättarsituationen, ett resultat av den talspråkliga memoreringsteknik han använder sig av. Hans repetoar består av en stor mängd händelser ur bygdens historia som knyts till personer eller platser i eller omkring Överklinten. Dessa händelser plockas fram ur minnet efter behov och fogas av berättaren samman till en historia. För att ett sammanhang ska kunna skapas i Bergvists berättelser måste de skilda fragmenten fogas till varandra på ett meningsfullt sätt, så att de tillsammans bildar en enda, större enhet. Det kitt berättaren använder för att foga berättelsefragmenten till varandra är evalueringen. En röd tråd skapas i berättelen, antingen genom ett dramatiskt sammanhang som håller dem samman, eller genom en gemensam värdering som återkommer i varje delberättelse.