This bachelor’s thesis aims to reconstruct the coastal road of northern Sweden during the Finnish war 1808–1809. The thesis purpose is also to discuss what kind of archaeological remains can be found in northern Sweden from the war 1808-1809 and if the archaeological remains are vulnerable to future exploitation. Reconstruction of the road and mapping of the archaeological remains are done through an ArcGIS-analysis, where past conditions such as soil type and postglacial rebound are studied. The old coastal road was used by the military in 1808-1809 to move troops and shipments between different coastal settlements and cities. Today, large parts of the old coastal road are overlapped by highway E4, but some parts remain. A good number of archaeological remains from the war 1808-1809 can be found along the coastal road and there is a high concentration of remains around Sävar, Umeå and Kalix. The largest upcoming and ongoing project in northern Sweden is the construction of the railway “Norrbotniabanan” between Umeå and Luleå. This type of exploitation has showed to interfere with parts of the old coastal road, as well as some of the archaeological remains from the war 1808-1809.

Den här uppsatsen belyser den svenska nationalismens uttrycksformer, så som de framgår av Stockholmstidningarna Dagligt Allehanda, Inrikes Tidningar och Stockholms Posten i mars 1805. Nationalismen undersöks huvudsakligen utifrån Michael Billigs teorier om banal nationalism, vilket syftar till oreflekterade, vardagliga attityder som skiljer mellan ”oss” och ”dem” och formar en nationell gemenskap. Undersökningens sidospår är att reda ut vilket förhållningssätt till Finland som förekom i de tre tidningarna. Finlandsfrågans relevans är tydlig inte minst med tanke på den bristfälliga militära viljan att försvara det svenska rikets östra rikshalva under finska kriget 1808–1809. Undersökningen visar att flera tecken på banal nationalism förekommer, trots att nationerna som politisk-juridisk samhällsform etablerades i Europa först långt senare. De mest framträdande dragen är (1) upprepandet av epitetet ”kongl.” i samband med platser, institutioner och titlar, (2) ett särskiljande gentemot Finland, som trots att det officiellt sett är en del av riket vid den här tiden, ställvis betraktas som ett främmande land, (3) adjektivet ”swensk” som är synonymt med inhemsk, och ur ett merkantilistiskt perspektiv får en positiv innebörd, (4) stereotypisering av ”dem” (i synnerhet fransmän) i förhållande till ”oss” (svenskar), och (5) deiktiska uttryck som refererar till och tar för givet att läsaren känner till att kontexten för annonser är Stockholm, vilket här betraktas som en föregångare till nationell deixis. Av resultaten dras slutsatsen att nationalismen antar banala uttrycksformer redan innan nationalstaten är formerad. Michael Billigs tes är att nationalismen i ett första stadium är hård, för att sedan bli banal och alldaglig, medan min uppsats söker visa på att den hårda nationalismen likväl föregås av banal nationalism. Beträffande Finland är slutsatsen att det redan 1805 betraktades som en egen nation i kraft av språklig och geografisk gemenskap, trots att det hörde till Sverige.

Syftet med analysen är att visa på strukturer muntligt förmedlat, konstnärligt berättande, samt på orsaker till att just dessa strukturer uppkommer. Materialet som används till analysen är två ljudinspelningar  med  bygdeberättaren  Carl  Bergqvist   från  Överklinten  i     Västerbotten. Berättelserna som analyseras är inspelade på 1950-talet. Som modell för strukturanalysen har främst William Labovs teorier om narrativanalys legat till grund. För att finna orsakerna till berättarstrukturernas utseende analyseras även kontexten, där inspelningssituationen spelat en central roll. Intervjun i sig är en samtalssituation som för med sig särskilda konventioner och normer för hur samtalet ska föras, vilket har påverkat berättelsernas utformning. Även berättarens talspråkliga memoreringsteknik är central för hur stoffet organiseras i berättelserna. Det mest utmärkande, srukturella draget i Carl Bergqvists berättelser, är deras uppbyggnad bestående av korta berättelsefragment som berättaren fogar samman till en sammanhållen historia. Det finns flera orsaker till att berättelserna struktureras på det viset, varav alla har sin grund i de särskilda förutsättningar som gäller för talspråket. Den fragmentariska uppbyggnaden av Bergqvists berättelser är, förutom berättarsituationen, ett resultat av den talspråkliga memoreringsteknik han använder sig av. Hans repetoar består av en stor mängd händelser ur bygdens historia som knyts till personer eller platser i eller omkring Överklinten. Dessa händelser plockas fram ur minnet efter behov och fogas av berättaren samman till en historia. För att ett sammanhang ska kunna skapas i Bergvists berättelser måste de skilda fragmenten fogas till varandra på ett meningsfullt sätt, så att de tillsammans bildar en enda, större enhet. Det kitt berättaren använder för att foga berättelsefragmenten till varandra är evalueringen. En röd tråd skapas i berättelen, antingen genom ett dramatiskt sammanhang som håller dem samman, eller genom en gemensam värdering som återkommer i varje delberättelse.

Research question - Which conditions are unique, regardless of time and space, for; supplying units in the defense of one's own territory, and supplying units in an invasion of another nation's territory? Purpose – This study aims to increase the understanding of the differences in logistical conditions for strategic supply, and to contribute to the relatively poorly explored research field of military logistics.  Design/methodology/approach – To answer the research question, the author conducted a structured, focused comparative study on three conflicts; The Finnish War, 1808-1809, Operation Barbarossa, 1941, Operation Iraqi Freedom, 2003. Findings – None of the defending sides were properly prepared. The defenders lost resources to the attackers. The defender controlled the territory before the conflict, and had the opportunity to affect and prepare it. All attackers could choose time and theater of war. All attackers’ units were cut off from their supply source due to weather or climate situation. The attackers had the opportunity to obtain resources from the defenders. The distance between the attackers’ units and their rear supply source increased as the offensive continues.  Originality/value – This is the first study that attempts to identify general differences between supplying the defending and the attacking side during an invasion.