Studien undersöker hur gymnasielärare i svenska på högskoleförberedande program kommenterar texter som är producerad av elever i läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att studera såväl skrivuppgifter som textkommentarer skrivna av lärare med fokus på att hitta skrivstödjande strukturer i de båda textformerna. I studien ingick tre lärare från tre olika gymnasieskolor och en skrivuppgift i svenska2. Lärare använder skriftlig återkoppling som ett sätt för att främja elevers skrivutveckling. Studien undersöker relationen mellan lärares kommentarer på en skrivuppgift och elevtexten utifrån att lärandet sker i ett samspel med omgivningen. För att analysera skrivuppgifterna och textkommentarerna används texttriangeln (Hoel, 2001, Dysthe et al., 2011) och en skrivmodell (Hayes & Berninger, Wengelin, 2021). Det är två verktyg som är användbara för att analysera d v s bryta ner text i mindre delar för att få syn på vilka olika kognitiva nivåer en skrivuppgift kan kräva av en elev och också vilka färdigheter som behöver användas i form av arbetsminne och uppmärksamhet. En elev i läs- och skrivsvårigheter kan behöva välja mellan den lokala nivån i texttriangeln som rör formalia och stavning till förmån för den globala nivån som rör syfte och mottagare. En van skribent kan hantera nivåerna utan större problem och pendla mellan nivåerna, både i texttriangeln men också i skrivmodellen. För en elev i läs- och skrivsvårigheter kan den kognitiva energin vara begränsad vilket gör att eleven behöver stödstrukturer i såväl skrivuppgiften som vid textproduktion. Lärarnas kommentarer visar att det är vanligt att kommentera stavning och meningsbyggnad samtidigt som man också kommenterar mer abstrakta företeelser som analys, reflektion och beskrivning i texten. Det i sin tur kan göra att för en elev i läs- och skrivsvårigheter blir det svårt att på egen hand lösa uppgiften utifrån kommentarerna. Beröm förekommer men det är sällan det är förknippat med tydliga exempel på vad som är bra. Resultatet visar att lärare behöver kunskap i hur läs- och skrivsvårigheter kan yttra sig i en skriven text och vilken typ av skriftlig återkoppling som främjar skrivutveckling

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs 3 förstod, uppfattade och värderade tre olika kommentarmetoder på elevtexter: two stars and a wish, comment only-technique och kommentarer i enlighet med Dysthes texttriangel. Studien genomfördes genom att elever intervjuades när de bearbetade en elevtext från de svenska nationella proven för årskurs 3 med hjälp av de ovannämnda kommentarmetoderna. Att elevernas synpunkter i intervjuerna beaktades innebar att ett barnperspektiv användes. Av de 14 eleverna som intervjuades uppgav 93 % att de förstod kommentarerna i texttriangeln, medan 70% av dem förstod two stars and a wish. Samtidigt var 14% av dem osäkra på kommentarerna i comment only-technique. Dessutom värderade eleverna kommentarmetoderna olika, vilket gjorde att vi sammanställde tre råd om lärarrespons: ledtrådar, tips och vägledning. Dessa sattes under paraplybegreppet individanpassning. Studien visade att det inte var någon av kommentarmetoderna som på ett tydligt sätt föredrogs framför de andra, det relevanta var om den specifika metoden passade eleven och dess behov. Utifrån ett barnperspektiv skulle det i vissa fall vara mer värdefullt att använda en annan kommentarmetod för att anpassa lärarkommentarerna till den specifika elevens behov.

Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka språkliga aspekter som elever i årskurs fem uppmärksammar i varandras texter, hur de formulerar sin kamratrespons och använder sig av kamraternas respons när de reviderar sina texter. I studien belyses även elevers upplevelser av att ge och ta emot kamratrespons. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Materialet består av 41 elevtexter med tillhörande skriftlig respons och elevernas reviderade texter efter kamratrespons samt sex fokusgruppsintervjuer med totalt 30 elever. Resultatet visar att antalet kommentarer på global nivå är fler än på lokal nivå, medan fler revideringar görs på lokal nivå. Val av satstyp och språkhandlingar i kamratresponsen manifesterar elevernas upplevelser av en balansakt mellan att ge konstruktiv kritik och att värna om vänskap. Överlag upplever eleverna att deras texter, skrivande och metakognitiva förmåga gynnas av kamratrespons. En slutsats är att de didaktiska val som görs utifrån parsammansättning har en väsentlig betydelse för utfallet. Vidare är väl förankrade responsformulär och lärares modellering av responsgivning viktiga faktorer för gynnsam kamratrespons. Andra avgörande didaktiska aspekter är en tidig implementering och färdighetsträning, att adekvat tid avsätts och att texters kvalitet diskuteras.

Det här arbetet syftar till att undersöka huruvida bedömningen som sker på en specifik skola är likvärdig mellan olika lärare. Genom observationer undersöker vi vad tre olika lärare fokuserar på vid bedömningen av samma debattartiklar. Vidare får lärarna göra skriftliga bedömningar, så som de skulle skrivit respons direkt till eleverna, samt sätta betyg. Vi har sedan tolkat och analyserat materialet med hjälp av Torlaug Løkensgard Hoels texttriangel samt bedömningsmatriser, kunskapskrav och den uppgiftsbeskrivning som eleverna följt vid sitt arbete med debattartiklarna. Resultatet visar att lärarna i många fall fokuserar på samma saker men att deras tolkningar av hur väl debattartiklarna uppfyller kunskapskraven ibland skiljer sig åt. Resultatet visar också att lärarna generellt är mer överens vid det högsta betyget, A, än vid de lägre betygen, E och F. Vidare visar resultatet att även om lärarna uttrycker sig svävande i den muntliga bedömningen inför en kollega, så uttrycker de sig allihop mer konstruktivt och framåtsyftande i den respons som är menad att gå ut till eleverna. Responsen till eleverna rör sig främst på global nivå, det vill säga att den rör aspekter som mottagar- och texttypsanpassning snarare än rättskrivning och skiljetecken som är på lokal nivå. Den respons som ändå rör sig på lokal nivå handlar främst om användandet av de och dem. Ytterligare en aspekt av vårt resultat är det faktum att flera av de kommentarer som rör sig på global nivå tenderar att bli väldigt vaga. I vår undersökning handlar det om kommentarer som återkommer frekvent och som på så sätt tappar sin mening. Vi har tagit “viktigt ämnesval” och “språket är okej” som exempel.

International student assessments show that reading comprehension among Swedish pupils has decreased and the Swedish school system has become less successful in compensating for the variety of pupils’ background. The aim of this study is to examine whether the reading triangle, which is an adaption of the text triangle, provides a beneficial model to use at lower secondary level to enhance advanced reading comprehension and to systematize the teaching of reading on the basis of models developed in research on writing. The study draws on Anglo-Saxon and Nordic research on the teaching of reading and writing, as well as theories of metacognition and visual learning. The results show that the reading triangle, after some modifications, can serve as a tool to make pupils aware of their reading process and at what level they read and analyse texts. Moreover, the model can be a tool for teachers to systematize their teaching of reading and clarifying on what levels they need to focus when planning their teaching of reading.