Enligt Skolverket (2008) har ungefär en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstaspråk. Flerspråkiga barn eller barn med små eller inga svenskkunskaper är därför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvärtom något som allt fler lärare i allt större utsträckning kan förväntas komma i kontakt med. Detta kräver speciell kompetens av lärarna. Det övergripande syftet med detta arbete var därför att närmare studera hur arbetet med flerspråkiga elever sker i skolan. I det här examensarbetet gjordes en undersökning av hur lärare i praktiken arbetar med flerspråkiga elever, detta genom en observation av tre lärare i deras undervisning av samma förstaklass med många (tre av fyra) flerspråkiga elever. Under observationen fokuserades det på aspekterna metoder och strategier, kommunikation och interaktion samt flerspråkighet som stöd. Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogerna i stor utsträckning använde sig av de i litteraturen och forskningen beskrivna metoderna i sin undervisning. De flesta observerade strategier har gott stöd i den relevanta litteraturen. Utöver en extra tydlighet i muntliga och skriftliga instruktioner, liksom en mycket metodisk användning av tavlan, skilde sig inte undervisningen från den i klasser med få eller inga flerspråkiga elever, enligt våra erfarenheter från tidigare vfu:er. Detta kan till viss del bero på att ingen av de observerade lärarna hade formell utbildning i svenska som andraspråk.

AbstractHolmström, Clara och Näckrup, Malin (2012). Om elevers självbild i en tredjeklass.Malmö Högskola: Lärande och samhälle.Vårt examensarbete handlar om barns självbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur elever i en tredjeklass ser på sig själva, och hur de tror att vänner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vår empiri som består av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt få svar på följande frågeställningar: Vad går att utläsa av teckningar från elever i en tredjeklass om hur de tänker kring sig själva i framtiden? Vad kan vi utläsa om ett antal elevers självbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kännetecknar barn i nio-elvaårsåldern, om olika självbegrepp och om genusbegreppet. Resultatet visar både traditionella och gränsöverskridande genusmönster i barnens svar. Nyckelord: genus, lågstadium, självbild, tweenies

Skolan är en plats där vi tillbringar en stor tid av vår barndom. Det är en plats där vi kan växa och utvecklas. I skolan kan vi tillägna oss ny kunskap, leka och umgås. För mig har skolan varit en positiv plats. Skolan har gett mig en plattform för utbildning och en möjlighet att påverka mitt liv. Jag anser att skolan är betydelsefull men också att lärande kan vara något roligt. För andra personer kan skolan innebära det motsatta, skolan kan vara en plåga, en otrygg plats och en miljö som leder till förminskning.En viktig aspekt är att vi människor är olika, både som barn och vuxna. Med tanke på olikheterna behöver en skola också erbjuda olika miljöer. Men först och främst ska skolan vara en trygg plats och det är tryggheten som har varit den viktigaste frågan i mitt projekt. Tryggheten uppnås genom närvarande personal och överblickbara miljöer som inte bjuder in allmänheten. Min tanke har varit att skolan är till för barnen och personalen och ingen annnan. / School is a place where we spend a big part of our childhood. It is a place for development and growth. In school we can learn new things, play and hang around. To me school has ment something good. School has given me an opportunity to edducation and a possibility to affect my life. My point of view is that school is important and learning can be somthing fun. To others school might mean the opposite, school can be a pain, it can be a place that is unsafe, and a place where we diminish. An importent aspect is the diversity among people and because of that school has to offer av variety when it comes to environment.  But most important is that school is a safe and secure place. Safety has been the mainfocus in my project. Safety is reached by present employees and environment that offers overview, and being a place that is not inviting to public. My idea is that the school belongs to the teachers and pupils and no other.

Åk3, Förskola och Skola Åk 0-3, Solvallastaden, Stockholm. Det är lätt hänt att ett projekt så stort som en skola bara blir ett jobb med att lösa programmet. Frågor kring varumottagning, vilka som ska gå in var, var ska de äta, var ska de bajsa. Frågor kring barn, föräldrar, pedagoger och utomståendes mötande eller icke mötande. Hur får man en plats och byggnaden att bli trivsam för alla som vistas på den. Målet måste alltid vara att göra platsen och byggnaden fantastisk. Så bra att den inte rivs om 50 år för att göra plats för något nytt.Målet var att skapa trivsamma innemiljöer för de 240 barn och ca 35 anställda som dagligen rör sig i skolan. Parallellt ville jag jobba med idén om skolan mitt i staden. Skolbyggnaden som en statusmarkör, ett monument. Jag ville således jobba med en drivande gestaltningsidé som skulle genomsyra programmet och de rumsliga kvaliteérna.Jag ville förstärka avskildheten jag upplevde på platsen genom att rita en introvert skola med tydliga rumsliga skillnader mellan skolan och dess omgivning. Den gestaltningsidén fick genomsyra hur jag kom att jobba med programmet. Sex hjärtväggar med en tjocklek på mellan en och en halv och två meter skär genom tomten i öst-västlig riktning. Väggarna delar in huset och programmet i skolan och förskolans respektive hemvister. Väggarna upplevs exteriört samt interiört som solider men är ihåliga och fylls av bland annat vertikal kommunikation, kök, förvaring och toaletter. Väggarna hjälper till att differentiera de rektangulära klassrummen. Med hjälp av krypin och mindre supplementära utrymmen skapas fler platser för barnen att vara på. Målet är att ändra klassrummets uppgift från att enbart vara en plats för instruktion till en ”hembas” där barnen kan känna sig trygga. / A Kindergarden and Primary School for 240 childern and 40 teachers. The school is located in the not yet buildt suburb "Solvallastaden" in Stockholm, Sweden.

Idag finns det ett begränsat utbud av material för källkritiska övningar på lågstadienivå och undervisning i källkritik anses påbörjas i för höga årskurser (Skolverket 2018a; Skolverket 2019a). Detta är två centrala aspekter i denna studie. Syftet med studien är att undersöka om ett videoredigeringsprogram med stöd för interaktivitet kan underlätta dagens undervisning i källkritik på lågstadienivå, samt vilka behov och utmaningar som finns idag. Studien syftar också till att ta reda på hur ett sådant videoredigeringsprogram skulle kunna se ut och fungera. Tanken med studiens tjänst är att eleverna ska lära sig tänka källkritiskt och enklare kunna urskilja vad som är sant eller falskt genom videoredigering där inlagda filmklipp kan manipuleras. För lågstadielärarnas del finns potential för att undervisa eleverna genom skapande av interaktivitet som kan leda till bland annat diskussion i klassrummet. För att ta reda på om tjänsten kan underlätta undervisning i källkritik, vilka behov och utmaningar som finns idag samt önskad funktionalitet och design har flera lärare deltagit i enkätundersökningar och intervjuer. Elever har även observerats vid användning av studiens tjänst för att sedan intervjuas. Det som upptäckts i studien är bland annat att lågstadielärare är ovana inom ämnet, de har svårt att hitta material och är i behov av källkritiskt material för lägre åldrar. Eleverna har en vana av digitala verktyg men behöver bland annat tydliga och enkla instruktioner utan ett avancerat språk och god tid på sig att läsa dessa instruktioner. Får att fånga uppmärksamhet av de elever som deltagit i studien behövs också utstickande färger på centrala knappar samt begränsat med valmöjligheter. I studien framkommer även att det finns en önskan om källkritisk undervisning i lägre åldrar, som till exempel i lågstadiet eller förskolan. Det har även framkommit att studiens prototyp eller liknande tjänst möjligtvis kunnat underlätta undervisning i källkritik, detta är dock något som kräver vidare forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de praktiska implikationerna som den senaste läroplanen Lgr11 har inneburit för förståelsen av algebra hos elever i början och mitten av grundskolan. Arbetets metoden och analysen är ett test som kan ses som en enkätundersökning som delades ut till elever i årskurs 3 och 6. Materialet samlades in under två dagar på en medelstor skola i en svensk storstad. Utifrån tidigare forskning och teorier har elevernas kunskapsnivå analyserats och kategoriserats. Det är i huvudsak ett antal utvalda testfrågor som analyserats och det är genomgående deskriptiva statistiska mått vi använt oss av. Resultaten visar att eleverna i dessa årskurser har en relativt sett god förståelse för likhetstecknet och algebra. Däremot visar resultaten vissa luckor hos eleverna som också ligger i linje med internationella studier av samma slag. Undersökningen kan visa att algebrakunskaperna befinner sig i en positiv trend men att potentiella luckor i läroplanen innebära att elever får bristande kunskaper i generaliserad aritmetik, en viktig del i förståelsen av algebra.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs 3 förstod, uppfattade och värderade tre olika kommentarmetoder på elevtexter: two stars and a wish, comment only-technique och kommentarer i enlighet med Dysthes texttriangel. Studien genomfördes genom att elever intervjuades när de bearbetade en elevtext från de svenska nationella proven för årskurs 3 med hjälp av de ovannämnda kommentarmetoderna. Att elevernas synpunkter i intervjuerna beaktades innebar att ett barnperspektiv användes. Av de 14 eleverna som intervjuades uppgav 93 % att de förstod kommentarerna i texttriangeln, medan 70% av dem förstod two stars and a wish. Samtidigt var 14% av dem osäkra på kommentarerna i comment only-technique. Dessutom värderade eleverna kommentarmetoderna olika, vilket gjorde att vi sammanställde tre råd om lärarrespons: ledtrådar, tips och vägledning. Dessa sattes under paraplybegreppet individanpassning. Studien visade att det inte var någon av kommentarmetoderna som på ett tydligt sätt föredrogs framför de andra, det relevanta var om den specifika metoden passade eleven och dess behov. Utifrån ett barnperspektiv skulle det i vissa fall vara mer värdefullt att använda en annan kommentarmetod för att anpassa lärarkommentarerna till den specifika elevens behov.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur fyra lärare på lågstadiet arbetar och resonerar när det gäller att få elever att kommunicera muntligt. Studiens teoretiska ram bygger på ett observationsverktyg som fokuserar på tre dimensioner i det kommunikationsstödjande klassrummet: miljö, lärtillfällen och interaktioner (Dock-rell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2012:15). För datainsamling används sys-tematisk observation och semistrukturerad intervju. Observationerna visar lärarnas arbete för att stödja elevernas muntliga kommunikation. Bänkar placerade i grupp resulterade i grupparbeten och kommunikation inom gruppen. Lärarna uppmuntrade eleverna att tala genom individanpassade och ledande frågor. I intervjuerna framkom att det bör vara fritt från objekt på väggarna framåt i klassrummet så elevernas kon-centration inte störs. Varierande lärtillfällen där kommunikationen står i fokus är vik-tigt för att eleverna ska kunna utveckla sin muntliga kommunikativa förmåga, till exempel genom att återberätta en text. Kroppsspråket är ett komplement till det ver-bala språket som minskar upprepningar, t.ex. att genom en handrörelse visa elever att de ska räcka upp handen. Resultaten från observationerna och intervjuerna visar att samtliga lärare dagligen berör de tre dimensionerna i arbetet att inkludera alla elever i muntlig kommunikation. Av studiens resultat kan slutsatsen dras att de tre dimen-sionerna miljö, lärtillfälle och interaktion påverkar varandra och har inverkan på ele-vernas förmåga att kommunicera muntligt.

The purpose of the study is to investigate how active teachers in grades k–3 can work actively to prevent reading difficulties. The purpose is also to investigate what early signs teachers can be observant of in terms of early reading learning associated with reading difficulties. My theoretical point of departure is based on the socio-cultural perspective in which learning takes place in a community with others based on the individual's conditions. I have also assumed the concept of literacy, which means that individuals can read, write, understand and draw conclusions in such an acceptable way that everyday situations work. The informants are active teachers in grades k–3. The study shows what signs the teachers are observant of, for example that students do not hear syllables, cannot rhyme, nor see word pictures. They write letters backwards, pronounce the sounds wrong and change or remove endings. Furthermore, the study shows how the respondents identify students with difficulties in early years by personalizing the teaching according to the student`s needs. Additional findings include the importance of having a good background knowledge of different reading difficulties and the importance of preventive work. The results also show other factors that counteract reading difficulties such as the classroom climate, the importance of getting the right information at handover from the teacher in preschool class and the importance of reading aloud. / Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs f–3 kan arbeta aktivt med att förebygga lässvårigheter. Syftet är även att undersöka vilka tidiga tecken som lärare kan vara observanta på när det gäller den tidiga läsinlärningen kopplat till lässvårigheter. Mina teoretiska utgångspunkter grundar sig i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i gemenskap med andra utifrån individernas förutsättningar. Jag har även utgått ifrån begreppet literacy vilket innebär att individer ska kunna, läsa, skriva, förstå och dra slutsatser på ett så pass godtagbart sätt att vardagssituationer fungerar. Urvalsgruppen är verksamma lärare i årskurs f–3. Studiens resultat visar vilka tecken respondenterna är observanta på, så som att eleverna inte hör stavelser, inte kan rimma eller se ordbilder, att de vänder på bokstäver, säger fel ljud och ändrar eller utelämnar ändelser. Vidare visar resultatet hur respondenterna fångar upp elever med lässvårigheter i tidig ålder genom att individanpassa undervisningen utefter elevens behov. Studien visar även på vikten av att ha en bra bakgrundskunskap till olika lässvårigheter och hur viktigt det förebyggande läsinlärningsarbetet är. Resultatet visar även andra faktorer som motverkar lässvårigheter så som klassrumsklimat och vikten av att få rätt information vid överlämningen från förskoleklassen samt högläsningens betydelse.

Studien syftar till att undersöka sambandet mellan tal och gester utifrån lärares resonemang och språkbruk i klassrummet. Studien utgår från ett förkroppsligande perspektiv där begreppen deiktiska gester, metaforiska gester, ikoniska gester och rytmiska gester återfinns. Begreppen är hämtade från McNeills (1992) indelning av gester i olika kategorier. För insamling av data användes ostrukturerad observation och semistrukturerad intervju. Resultatet från observationerna visade att deiktiska rörelser, främst att peka mot tavlan, var den mest förekommande gesten hos lärarna och de rytmiska gesterna förekom inte alls. De näst mest förekommande gesterna var metaforiska gester som symboliserar en abstrakt idé, någon handling som utförs. Genom intervjuerna framkom att lärarna ansåg det viktigt att använda gester i undervisningen. Studiens didaktiska implikation blir att gesterna tillför liv och rörelse i undervisningen och är en bra hjälp för att förtydliga ord och begrepp både för elever med svenska som första språk och elever med svenska som andraspråk. Av studiens resultat dras slutsatsen att gester och verbal kommunikation är en användbar kombination i undervisningen för att eleverna ska ta till sig budskapet.