The aim of this bachelor thesis is to examine what Swedish parliamentarians thinks about the library as an institution. To achieve this aim we use discourse analysis. By analyzing parliament motions from four decades we found nine discourses that represents a wide variety of thoughts and opinions of what the library is, what it should contain and what it should provide. The discourses that we identified are: the culture discourse, the multi-cultural discourse, the reading discourse, the technical discourse, the information discourse, the democratic discourse, the book discourse, the quality discourse and the learning discourse. These discourses can furthermore be divided in three branches that expresses continuous thoughts about the library. Those are that the library is for everyone, that the library is a carrier of something and that the library is an intermediary of something. The opinions differ between the left wing and the right wing as well as between the individual parties. The changes that can be seen over time is mostly due to the societal and technology development.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur olika medier skapar olika förutsättningar för propaganda. Uppsatsen undersöker direkta propagandatekniker men också viktiga förutsättningar för propaganda såsom argumentation och personakonstruktion.Uppsatsens undersökning avgränsar sig till tre olika medier, där författaren i samtliga fall är politikern Kent Ekeroth. Ekeroth har valts som företrädare för ett parti som av många uppfattas som populistiskt, utifrån vårt antagande att den populistiska diskursen uppvisar särskilt påfallande propagandistiska drag. Uppsatsens resultat är att det förekommer propagandatekniker i alla medier, såsom propagandistiska anpassningar av argumentation och personakonstruktion, dock tar det sig i uttryck på olika sätt. En propagandateknik som är dominerande i alla medier är förenkling, annars skiljer sig propagandateknikerna åt beroende på mediet. Exempelvis finns det få spår av förklädnad av obekväm fakta i riksdagsmotionerna medan dessa drag är starkt framträdande i Facebookinläggen. De skillnader som finns gällande anpassning i argumentationen är att det i riksdagsmotionerna är främst en logisk struktur som dominerar, medan vi i debattartikeln ser hur Ekeroth främst använder ett lånat ethos för att stärka sina argument och slutligen att pathos är starkt framträdande i Facebookinläggen.

This study investigates differences among Swedish members of parliament in approaches to public sector relocations. Both differences between the political parties as well as differences between the constituencies the members are representing are being studied. Previous research shows a wide variety of arguments and approaches to relocations in different European countries. Although, a similar study has not been done on neither individual members of parliament nor in a Swedish context before. Building on previous research, a quantitative content analysis is used to study frequency and types of argumentations in parliamentary motions from the years 2000 to 2020.  The study shows that the Social Democrats and the Centre Party have to the highest degree argumented for public sector relocations in the Swedish parliament. The most used argument in total is regional economic growth, but differences in other types of argumentations can be found between the parties. The study also shows that legislators representing constituencies outside Sweden’s three largest cities to a much higher degree have submitted motions in favor for further relocations. These constituencies primarily argue for service and accessibility, while the larger constituencies have a more tax efficiency-approach.