In 2017, a report on how to increase economic growth and development in Sweden was handed over to the Minister of rural affairs Sven-Erik Bucht (s). One of the suggestions was to relocate 10 000 governmental jobs to regions in need of government presence. The purpose of this thesis is to establish the effects that a relocation of a state agency, as an political instrument, can have on the regional growth. The thesis objective is to answer the following questions: What positive and negative effects does agency relocation produce? and Is there a connection between a state agency’s relocation and regional economic growth? To answer these questions a model was constructed and filled with the effect findings and then related to the presumptions to economic growth. The formed hypothesis that long-term positive effects will increase growth was proven right, although it is probably a weak correlation. Conclusively, relocation of state agencies is a debatable instrument. The result of this study is that it is very expensive and costly in the short term but can be a success and prosperous in the long run for the organization, the employees and its surrounding environment.

Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter hör numera till det normala i vården. Bristen på vårdplatser har visat sig leda till vårdskador, missnöjda patienter samt att vårdpersonalen känner frustration över sin arbetssituation. Sjuksköterskan ska arbeta för att göra patienten delaktig i sin egen vård. Trots att överbeläggningar och utlokaliseringar förekommer finns det inte mycket skrivet som lyfter fram sjuksköterskornas upplevelser om denna situation. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som förflyttats mellan vårdavdelningar på grund av brist på vårdplatser. Examensarbetet har genomförts genom en kvalitativ metod där data samlats in via intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet beskriver tre kategorier samt sex underkategorier. Kategorierna är: Hinder för att arbeta patientsäkert, konsekvenser av minskat antal vårdplatser och sjuksköterskans tankar om framtiden. Utifrån sjuksköterskornas berättelser visar resultatet att det finns brister i kommunikation och på en ansträngd arbetssituation, samt att det är svårt att arbeta patientsäkert. Diskussionen fokuserar på betydelsen av en fungerande kommunikation samt vad ett minskat antal vårdplatser och en hög arbetsbelastning kan resultera i.

No description available.

Vårdenheter i dagens sjukvård arbetar ofta och återkommande i överbeläggningssituationer. Detta kan innebära konsekvenser för patientsäkerheten. En litteraturstudie gjordes med granskning av 9 artiklar med syftet att belysa konsekvenser för patienter vid överbeläggningar inom somatisk slutenvård. Som största konsekvenser för patienter vid överbeläggningar identifierades brister i överrapporteringssituationer av patienternas fortsatta vård och konsekvenser av utlokalisering av patienter. För vårdpersonalen innebär utlokaliserade patienter ökade belastningar på flera nivåer, framförallt på grund av skillnader i kompetens och otillräckliga erfarenheter för att kunna tillgodose patienters omvårdnadsbehov. Kommunikationsbrist visades vara en bidragande faktor till vårdskador. Brister i basal omvårdnad kan leda till ökat lidande, förlängd vårdtid och komplikationer. Fortsatt forskning är angelägen, då det finns flera aspekter på ämnet som behöver belysas. / Health care units are frequently and repeatedly working with overcrowding situations. This can pose consequences to patient safety. A literature review was done with the review of nine articles with the aim to illuminate the consequences for patients with overcrowding wards at inpatient care units. Main consequences for patients with overcrowding wards were identified as lack of information at handoff situations regarding to the care of the patients and the consequences of the relocation of patients. Relocated patients implies increased loads on several levels for nursing staff , mainly due to differences in skills and insufficient experience to meet the care needs of patients. Lack of communication was shown to be a contributing factor to adverse events. Deficiencies in basic nursing care can lead to increased suffering, prolonged hospital stay and complications. Continued research is important, since there are several interesting aspects that need to be elucidated.

Introduktion:  Utlokalisering sker när antalet patienter med behov av slutenvård överstiger antalet disponibla vårdplatser. Detta görs för att undvika negativa konsekvenser av överbeläggningar, eftersom det har visats ha en negativ effekt på vården då antalet patienter som en sjuksköterska vårdar har korrelation med vårdkvaliteten. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnaden påverkas när patienter inom slutenvården vårdas utlokaliserat. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt. Studien analyserade tre kvalitativa studier och sju kvantitativa studier. Resultat: Studien visar att utlokalisering inte ger samma vårdkvalitet som vård på en avdelning med rätt medicinsk specialitet. Detta kunde mätas med avsaknad specialistkompetens bland vårdpersonalen, kommunikation mellan behandlande läkare och patient samt utlokaliserad avdelning. Även en ökad grad av förlängda vårdtider påvisades, samt en ökad benägenhet till behov av kommunala insatser efter att patienterna var medicinskt färdigbehandlade, som till exempel särskilt boende. Slutsats: Omvårdnaden erhållen av patienter som vårdats utlokaliserat bedöms som nedsatt i relation till patienter som ej vårdats utlokaliserat. Det är viktigt att sträva efter att alla patienter ska få god vård och att rutiner för att patienter som vårdas utlokaliserat inte blir försummade. Vårdpersonalen behöver också få tydliga riktlinjer från hemavdelningen kring hur omvårdnaden ska skötas och hur kontakten med ansvarig läkare ska ske. / Introduction: Outlying is used when the number of patients exceeds the number of beds available. This is done to avoid the consequences of overcrowding, which has been shown to have a negative effect on the care received by patients since the number of patients that each nurse treats have a correlation to the quality of care. Purpose: The purpose of this study was to describe the care patients received while being treated in an outlying ward. Method: The study was performed as a literature review, and it analyzed three qualitative and seven quantitative studies. Result: The result of the study shows that patients who are treated in an outlying ward do not receive the same quality of care as patients who are treated in a ward with the correct medical specialty. This could be measured in a lack of experience in treating the patients’ conditions and communication between the treating doctors and the patients, as well as the staff on the outlying ward. In addition, an increase in length of stay was observed, as well as an increase in tenancy for the patient to need additional care after the hospital stay in the form of a care facility or a retirement home. Conclusion: The care received by patients treated on an outlying ward is seen as lacking compared to patients who were treated on a medically correct ward. It is important to strive for good patient care among all patients and to create routines to make sure outlying patients are not neglected. Staff needs clear guidelines from the homeward for how care shall be performed and how communication with the doctors treating the patient shall be managed.

Bakgrund: Just nu råder brist på vårdplatser på flera svenska sjukhus. Detta har lett till att vårdavdelningar överbeläggs, vilket hittills lösts bland annat genom att utlokalisera patienter till andra avdelningar än den dit de egentligen tillhör. Följande studie behandlar olika aspekter relaterade till vården av dessa patienter, även kallade satellitpatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda satellitpatienter. Metod: En intervjustudie med deduktiv ansats genomfördes, där data samlades in via semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades slutligen utifrån Hsieh och Shannons beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sex huvudkategorier har identifierats; Effekter av att utlokalisera patienter, Kommunikation mellan vårdgivare, Vårdpersonalens kompetens, Arbetsmiljö, Teamarbete samt Förslag till förbättringar. Dessa beskriver tillsammans sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda satellitpatienter. Konklusion: I studien framkom att sjuksköterskornas erfarenheter i samband med vården av denna patientgrupp främst genomsyras av en oro kring en bristande patientsäkerhet. Deltagarna lyfter vidare att sjuksköterskors arbetsmiljö och arbetsvillkor behöver förbättras för att kunna öppna upp vårdplatser, minska antalet satellitpatienter och därmed kunna bedriva en patientsäker vård. / Background: A shortage of hospital beds prevails in Swedish hospitals at the moment. This has led to care unit overcrowdings, which so far has been solved by outlocation of patients. This study’s background presents a variety of aspects related to these patients’ care, who sometimes also are called satellite patients. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for satellite patients. Method: An interview study with a deductive approach has been conducted. Data was collected by semi-structured interviews with eight registered nurses. The interviews were recorded, transcribed and lastly analyzed from Hsieh and Shannon’s description of qualitative content analysis. Result: Six categories were identified; Effects of Outlocating Patients, Communication Between Caregivers, Competence Among Nursing Staff, Work Environment, Teamwork and Suggestions for Improvement. Together, these describe the nurses’ experiences of caring for satellite patients. Conclusion: Nurses’ experiences of caring for these patients were mainly characterized by a concern for patient safety. The participants also mentioned that nurses’ work environment and work terms needs to improve in order to open hospital beds, reduce the number of satellite patients and thereby maintain a safe and equivalent care.

<p>Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen.</p><p>Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar.</p><p>I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa. I en framtid har BT som förhoppning att bedriva transportplaneringsprocessen på central nivå, antingen inom koncernen eller genom att utkontraktera transportplaneringsprocessen till en extern part, det vill säga till ett fjärdepartslogistikföretag.</p><p>Vid beslut om transportplaneringsprocessen ska genomföras centralt internt eller utföras externt med hjälp av en fjärdepartslogistiker finns en rad viktiga faktorer att ta i beaktning. De faktorer som valts att studera i denna undersökning är kärnverksamhet, processens mognad, flexibilitet, kontroll, beroende och transaktionskostnader. Dessa faktorer studeras genom att undersöka inom vilka områden BT anser sig att besitta kärnkompetens idag och i en framtid, samt hur BT ser på faktorer som flexibilitet, beroende och kontroll vid en eventuell outsourcing. Genom att ställa detta mot vad fjärdepartlogistikföretag erbjuder för lösningar till sina kunder och hur de hantera faktorer som flexibilitet, kontroll och beroende, kan för- och nackdelar med en utkontraktering av transportplaneringsprocessen definieras.</p><p>En fördel med att utkontraktera transportplaneringsprocessen uppnås genom att ingå ett samarbete med en fjärdepartslogistiker och därigenom kan BT få tillgång till spetskompetens och tillgång till större distributionsnätverk.</p><p>En annan fördel med ett nära samarbete med en leverantör av fjärdepartslogistiska tjänster är att det kan skapa ökad flexibilitet för BT. Detta genom att BT i ett samarbete kan tillgå skräddarsydda lösningar för företagsunika behov samtidigt som möjligheten att byta transportleverantörer ökar, då fjärdepartsaktörer vanligen arbeter med korttidskontrakt emot transportföretagen</p><p>Nackdelar som kan uppkomma med utkontraktering av transportplaneringsprocessen är att denna process kan komma att ses som betydande för framtida verksamhet. Det kan då vara förenat med risk att tappa kompetens inom området.</p><p>En nackdel är även att outsourcing av transportplaneringsprocessen kan innebär en beroendeställning för BT gentemot en tilltänkt fjärdepartsleverantör. Kontrollen av processen som koordinerar försörjningen av färdiga produkter och reservdelar från BT till företagets kunder eller marknadsbolag överlämnas därmed till en extern part.</p>

Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen. Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar. I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa. I en framtid har BT som förhoppning att bedriva transportplaneringsprocessen på central nivå, antingen inom koncernen eller genom att utkontraktera transportplaneringsprocessen till en extern part, det vill säga till ett fjärdepartslogistikföretag. Vid beslut om transportplaneringsprocessen ska genomföras centralt internt eller utföras externt med hjälp av en fjärdepartslogistiker finns en rad viktiga faktorer att ta i beaktning. De faktorer som valts att studera i denna undersökning är kärnverksamhet, processens mognad, flexibilitet, kontroll, beroende och transaktionskostnader. Dessa faktorer studeras genom att undersöka inom vilka områden BT anser sig att besitta kärnkompetens idag och i en framtid, samt hur BT ser på faktorer som flexibilitet, beroende och kontroll vid en eventuell outsourcing. Genom att ställa detta mot vad fjärdepartlogistikföretag erbjuder för lösningar till sina kunder och hur de hantera faktorer som flexibilitet, kontroll och beroende, kan för- och nackdelar med en utkontraktering av transportplaneringsprocessen definieras. En fördel med att utkontraktera transportplaneringsprocessen uppnås genom att ingå ett samarbete med en fjärdepartslogistiker och därigenom kan BT få tillgång till spetskompetens och tillgång till större distributionsnätverk. En annan fördel med ett nära samarbete med en leverantör av fjärdepartslogistiska tjänster är att det kan skapa ökad flexibilitet för BT. Detta genom att BT i ett samarbete kan tillgå skräddarsydda lösningar för företagsunika behov samtidigt som möjligheten att byta transportleverantörer ökar, då fjärdepartsaktörer vanligen arbeter med korttidskontrakt emot transportföretagen Nackdelar som kan uppkomma med utkontraktering av transportplaneringsprocessen är att denna process kan komma att ses som betydande för framtida verksamhet. Det kan då vara förenat med risk att tappa kompetens inom området. En nackdel är även att outsourcing av transportplaneringsprocessen kan innebär en beroendeställning för BT gentemot en tilltänkt fjärdepartsleverantör. Kontrollen av processen som koordinerar försörjningen av färdiga produkter och reservdelar från BT till företagets kunder eller marknadsbolag överlämnas därmed till en extern part.

This study investigates differences in approaches to public sector relocation reforms in Denmark and Sweden, using a comparative public administration research design. These countries are both part of a Nordic administrative model, but important differences in their respective administrative traditions exist. Previous research on public sector relocation shows a varying array of arguments and approaches to such reforms used in different European countries over time. Building on the experiences from such research, the study aims to map how public service relocation reforms are conceived and designed. The objects of comparison are a Swedish relocation reform from 2005 and a Danish relocation reform from 2015. The respective approaches in Denmark and Sweden are found to differ on most of the studied variables. Using neo-institutional theory, explanations for these differences, and the few similarities that are found, are attributed to path dependency, mimetic isomorphism, and the internal logic of the reforms themselves. The differences in administrative traditions are not found to have impacted the reforms.

This study investigates differences among Swedish members of parliament in approaches to public sector relocations. Both differences between the political parties as well as differences between the constituencies the members are representing are being studied. Previous research shows a wide variety of arguments and approaches to relocations in different European countries. Although, a similar study has not been done on neither individual members of parliament nor in a Swedish context before. Building on previous research, a quantitative content analysis is used to study frequency and types of argumentations in parliamentary motions from the years 2000 to 2020.  The study shows that the Social Democrats and the Centre Party have to the highest degree argumented for public sector relocations in the Swedish parliament. The most used argument in total is regional economic growth, but differences in other types of argumentations can be found between the parties. The study also shows that legislators representing constituencies outside Sweden’s three largest cities to a much higher degree have submitted motions in favor for further relocations. These constituencies primarily argue for service and accessibility, while the larger constituencies have a more tax efficiency-approach.