<p>Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn <em>förefaller </em>vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten.</p><p> </p><p>Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan</p><p> </p><p>Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar. Studiens delsyfte är att undersöka hur kreditgivare upplever att dessa tre oberoendehot påverkar redovisningskvaliteten och låneansökan.</p><p> </p><p>Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat fyra kreditgivare med ett egenhändigt konstruerar case som intervjuunderlag. Denna studie fokuserar på huruvida revisorn förefaller oberoende i kreditgivares ögon och inte huruvida revisorn i praktiken är oberoende.</p><p> </p><p>Den teoretiska referensramen innehåller teorier som förklarar syftet med och nyttan utav revision. Vidare diskuteras revisorns uppgift och revisorns oberoende samt kreditgivare och kreditgivning. Avslutningsvis diskuteras oberoendehot i form av längd på uppdraget, konsulttjänster och ekonomsikt intresse.</p><p> </p><p>Svaren och resonemangen ifrån kreditgivarna var blandade men det framkom att det finns en medvetenhet kring oberoendeproblematiken. Vidare framgick det utav respondenternas resonemang att vissa situationer som tillsynes skadar oberoendet också påverkar låneansökan negativt.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Dagens revisionsberättelse har förändrats ett flertal gånger genom åren. Det var i och med Kreugerkraschen på 1930-talet som det började ske förändringar på revisionsområdet. Därefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under åren och detta har lett till att revisionsberättelsen ändrat utformning och innehåll. Det senaste förslaget på förändring av revisionsberättelsen kom under hösten år 2007 från FAR/SRS. Förslaget går ut på att betygsätta olika områden för ett företag och presentera detta i revisionsberättelsen. De frågeställningar som vi ville ha besvarade med vår undersökning var om dagens utformning av revisionsberättelsen är tillfredsställande för intressentgruppen kreditgivarna, som var vårt avgränsade undersökningsobjekt. Vi ville även ta reda på vilka attityder de har till faktorerna i det framtagna förslaget, och om det finns fler områden som de skulle vilja ha värderade. Vårt syfte med undersökningen var att skapa en modell utifrån det resultat vi fått fram från empirin. För att samla in vårt empiriska material har vi genomfört fyra intervjuer med fyra olika bankkontor, vi har därmed använt oss av kvalitativ undersökningsmetod. Innan vi genomförde våra intervjuer hade vi gjort en analysmodell med antaganden, som vi sedan prövade empiriskt genom att genomföra intervjuerna. Det vi kom fram till med vår empiriska undersökning är att kreditgivarna inte är helt nöjda med dagens utformning av revisionsberättelsen. Majoriteten ansåg att det vore bättre med en mer informationsgivande revisionsberättelse, med kommentarer från revisorn. Vi kom även fram till att det är bättre att skapa kategorier som revisorn kan ge omdömen inom, istället för att plocka ut specifika faktorer som ska betygsättas. Vi skapade därefter en modell med de kategorier vi kom fram till: skötseln inom företaget, värderingar, framtidsfaktorer och övrigt.</p> / <p>The present auditor´s report has been through many changes over the years. Due to the Kreugercrash in the 1930s changes started to appear in the audit profession. After that the legislation has been updated continuous during the years and has led to changes in the auditor´s report. The latest proposal of changing the auditor´s report came as a suggestion from FAR/SRS during the autumn in 2007. The idea of the proposal is to grade different parts of a company and present the results in the auditor´s report. The questions we wanted to be answered with this essay were if the present auditor´s report is satisfactory for the lenders. We also wanted to know which attitudes the lenders have to the factors in the proposal, and if there are more parts to be valued. Our purpose with this essay is to create a model from the results of our interviews. The empirical material is based on four interviews with four different banks, in that way we have used a qualitative method. Before we did our interviews we created an analyzing model with assumptions, to test empirical. The results of our empirical investigation were that the lenders are not completely satisfied with the present auditor´s report. The majority considers it to be better with more information in the auditor´s report, and also comments from the auditor. We came to the conclusion that it would be better to create categories with opinions from the auditor, instead of grade specific factors. With these categories we created a model, the categories are: the care of the company, valuation, future prospects and others.</p>

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde. Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden. Värdering av förvaltnigsfastigheter enligt IAS 40 påverkar främst företagets redovisade resultat och balansräkning.

Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten.   Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan   Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar. Studiens delsyfte är att undersöka hur kreditgivare upplever att dessa tre oberoendehot påverkar redovisningskvaliteten och låneansökan.   Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat fyra kreditgivare med ett egenhändigt konstruerar case som intervjuunderlag. Denna studie fokuserar på huruvida revisorn förefaller oberoende i kreditgivares ögon och inte huruvida revisorn i praktiken är oberoende.   Den teoretiska referensramen innehåller teorier som förklarar syftet med och nyttan utav revision. Vidare diskuteras revisorns uppgift och revisorns oberoende samt kreditgivare och kreditgivning. Avslutningsvis diskuteras oberoendehot i form av längd på uppdraget, konsulttjänster och ekonomsikt intresse.   Svaren och resonemangen ifrån kreditgivarna var blandade men det framkom att det finns en medvetenhet kring oberoendeproblematiken. Vidare framgick det utav respondenternas resonemang att vissa situationer som tillsynes skadar oberoendet också påverkar låneansökan negativt.

Aim/Objective: The purpose of this paper is to investigate and analyze the early effects that could arise between entrepreneurs and lenders in connection with the auditing requirement, which has now been abolished. Through, empirical data identify the impact from the credit provider’s perspective and small business perspective and then make an overall assessment. Method:The authors are to achieve the purpose for this thesis through the use of both primary and secondary data. Primary data gathered through interviews and secondary data in the form of earlier thesis as well as articles. Result and conclusion: Banks have not prepared for the change in connection with the abolition of the audit requirement. Lenders look at repayment ability as the most important aspect of giving credit. Lenders argue that small businesses will retain the auditor of the company, because it will help them when granting credit. Creditors reveal that alternative internal methods prevail over revised reports approved by an auditor. However, small businesses reevaluate the function of the revised financial information. Small businesses welcomed the abolition of the audit requirement in the introductory phase, because it provides more flexibility of their resources. Suggestions for future research: Our proposal for further research is to investigate the Swedish market's capacity to raise the levels of the requirements, and examine which companies will be effected. Also to clarify what level the limit should be and examine the impact on lending to small business with such a change. Contribution of the thesis: The thesis will give an idea of how small businesses perceive the abolition of the audit requirement and how it will affect the lenders' review and decision making in the case of loans to small businesses. The thesis is primarily aimed towards auditors, lenders and small businesses. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera de tidiga effekter som kan tänkas uppstå mellan småföretagare och kreditgivare i samband med att redovisningsplikten avskaffats. Genom den insamlade empirin klarlägga effekterna ur kreditgivarnas samt småföretagsperspektiv för att sedan göra en samlad bedömning. Metod: Författarna har använt sig av både primär och sekundär data för att uppnå uppsatsens syfte. Primär data i form av intervjuer, sekundär data i form av tidigare uppsatser och artiklar. Sammanfattning: Bankerna har inte förberett sig för förändringen i samband med avskaffandet av revisonsplikten. Kreditgivarna ser återbetalningsförmågan som den viktigaste aspekten vid kreditgivning. Kreditgivarna vill argumentera för att småföretagarna ska behålla revisorn i företaget, eftersom det underlättar deras arbete vid kreditgivning. Kreditgivarna upplyser att alternativa interna metoder väger tyngre vid en kreditbedömning än reviderade rapporter godkänd av en revisor. Parallellt som småföretagarna omvärderar självaste funktionen av reviderad ekonomisk information. Småföretagarna ser positivt på avskaffandet av revisionsplikten i introduktionsfasen, eftersom de skapar flexibilitet i deras resurser.       Förslag till forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att undersöka den svenska marknadens förmåga att höja gränsvärdena för företagen, samt undersöka vilka företag som kommer att bli berörda. Klargöra till vilken nivå gränsvärdena bör anpassas och undersöka effekterna på utlåning till småföretag vid en sådan förändring. Uppsatsens bidra: Uppsatsen kommer att stärka uppfattning om hur småföretag förhåller sig till avskaffandet av revisionsplikten, samt hur det påverkar långivarnas utvärdering och beslutsfattande i samband med lån till småföretag. Den riktar sig främst till revisorer, kreditgivare och småföretag.

Dagens revisionsberättelse har förändrats ett flertal gånger genom åren. Det var i och med Kreugerkraschen på 1930-talet som det började ske förändringar på revisionsområdet. Därefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under åren och detta har lett till att revisionsberättelsen ändrat utformning och innehåll. Det senaste förslaget på förändring av revisionsberättelsen kom under hösten år 2007 från FAR/SRS. Förslaget går ut på att betygsätta olika områden för ett företag och presentera detta i revisionsberättelsen. De frågeställningar som vi ville ha besvarade med vår undersökning var om dagens utformning av revisionsberättelsen är tillfredsställande för intressentgruppen kreditgivarna, som var vårt avgränsade undersökningsobjekt. Vi ville även ta reda på vilka attityder de har till faktorerna i det framtagna förslaget, och om det finns fler områden som de skulle vilja ha värderade. Vårt syfte med undersökningen var att skapa en modell utifrån det resultat vi fått fram från empirin. För att samla in vårt empiriska material har vi genomfört fyra intervjuer med fyra olika bankkontor, vi har därmed använt oss av kvalitativ undersökningsmetod. Innan vi genomförde våra intervjuer hade vi gjort en analysmodell med antaganden, som vi sedan prövade empiriskt genom att genomföra intervjuerna. Det vi kom fram till med vår empiriska undersökning är att kreditgivarna inte är helt nöjda med dagens utformning av revisionsberättelsen. Majoriteten ansåg att det vore bättre med en mer informationsgivande revisionsberättelse, med kommentarer från revisorn. Vi kom även fram till att det är bättre att skapa kategorier som revisorn kan ge omdömen inom, istället för att plocka ut specifika faktorer som ska betygsättas. Vi skapade därefter en modell med de kategorier vi kom fram till: skötseln inom företaget, värderingar, framtidsfaktorer och övrigt. / The present auditor´s report has been through many changes over the years. Due to the Kreugercrash in the 1930s changes started to appear in the audit profession. After that the legislation has been updated continuous during the years and has led to changes in the auditor´s report. The latest proposal of changing the auditor´s report came as a suggestion from FAR/SRS during the autumn in 2007. The idea of the proposal is to grade different parts of a company and present the results in the auditor´s report. The questions we wanted to be answered with this essay were if the present auditor´s report is satisfactory for the lenders. We also wanted to know which attitudes the lenders have to the factors in the proposal, and if there are more parts to be valued. Our purpose with this essay is to create a model from the results of our interviews. The empirical material is based on four interviews with four different banks, in that way we have used a qualitative method. Before we did our interviews we created an analyzing model with assumptions, to test empirical. The results of our empirical investigation were that the lenders are not completely satisfied with the present auditor´s report. The majority considers it to be better with more information in the auditor´s report, and also comments from the auditor. We came to the conclusion that it would be better to create categories with opinions from the auditor, instead of grade specific factors. With these categories we created a model, the categories are: the care of the company, valuation, future prospects and others.

Gräsrotsfinansiering är en relativt ny finansieringsform som etablerats på den svenska marknaden. Det finns flertalet olika varianter av gräsrotsfinansiering, men den som har behandlats i uppsatsen är den lånebaserade gräsrotsfinansieringen. Den konstellation vid lånebaserad gräsrotsfinansiering som har varit föremål för undersökning är den när privatpersoner lämnar kredit till andra privatpersoner, med en digital plattform som förmedlare av krediten. Eftersom finansieringsmetoden har varit, och fortfarande är, under ständig utveckling har det medfört en eftersläpning gällande lagstiftning för det aktuella. Det finns således i dagsläget ingen särskild lagstiftning på området. Emellertid har under år 2018 ett betänkande av statens utredning på finansieringsformen lagts fram i Sverige, samt ett förslag på förordning på EU-nivå framställts, varav en framtida reglering är att vänta. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken lagstiftning som blir tillämplig vid ovan nämnda partskonstellation samt att undersöka om kreditgivare erhåller något konsumentskydd. Om så inte är fallet ska en undersökning göras om det föreligger ett behov av konsumentskydd för kreditgivare gentemot plattformar. För att undersöka det har vi i uppsatsen redogjort för vilka skyldigheter och rättigheter som uppstår för respektive part i samband med avtalen jämte en undersökning och analys av den kreditgivande partens konsumentskydd. De två digitala plattformarna Lendify och Fellow Finance är de plattformarna som särskilt har undersökts, för att bringa klarhet om gällande lagstiftning för finansieringsformen. I uppsatsen har det framkommit att konsumentlagstiftning enligt konsumentkreditlagen endast blir tillämplig på kredittagares och plattformars förhållande. Däremot uppstår inget konsumenträttsligt ansvar enligt lagstiftning för plattformar gentemot kreditgivare, trots att det kan anses föreligga ett visst konsumentförhållande. Således föreligger en avsaknad av konsumentskydd för kreditgivare gentemot plattformar vid lånebaserad gräsrotsfinansiering. Vidare torde det föreligga ett behov av konsumentskydd för kreditgivaren.

Sammanfattning Varför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på. Både nya och befintliga småföretagen är beroende av banker för att få tillgång till extern finansieringen. Dock är många banker och finansiella institut inte intresserade av att låna ut till nya och befintliga företag då det är svårt att veta om företagen har kapacitet till att återbetala lånen. Detta beteende är särskilt vanligt hos banker som ägnar sig åt opersonliga relationer, alltså de ser endast finansiell information. Tidigare forskning inom företags- eller kreditbedömning har fokuserat på finansiella modeller som utgår från kvantitativ data för att undersöka kreditvärdigheten hos företag. På senare tid har dock även den mänskliga faktorn lyfts fram då individen har en viktig roll i samband med kreditbedömningsprocessen. Orsakerna till detta är bl.a. att de nya och befintliga företagen har försäljningsprognoser och budgetar baserade på en osäker framtid, vilken i sin tur leder till att kreditbedömning i princip bara kan baseras på förtroende för företagaren som person. Förtroende som ofta går under beteckningar som "personens egenskaper" eller "intuition" blir därmed viktiga aspekter vid kreditbedömning. På grund av att det finns lite objektiv information leder det till en subjektiv bedömning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och utveckla förståelsen för hur bankernas företagsrådgivare arbetar vid beslut gällande kreditgivning till nya och befintliga småföretag. Är företagsrådgivarna intresserade av hur personen är? Hur arbetar företagsrådgivarna vid kreditbedömning när det gäller personliga egenskaper hos nya och befintliga företagen? Hur kan företagsrådgivare arbeta för att fånga personliga egenskaper hos låntagare i nya eller redan befintliga företag? För att få en bra grund till problemet har författaren beskrivit kort hur bankverksamheten ser ut, därefter presenteras de teorier angående relationer, icke-finansiell information, trovärdighet och risker som författaren valt att belysa. Intervjuerna i den empiriska delen är av fokuserad karaktär och författaren har försökt att hålla intervjuerna öppna för att få ut så mycket information som möjligt av respondenterna. Författaren har kommit fram till att de nya och befintliga företagen med avsikt att erhålla extern finansiering måste vara väl förberedd, ha genomtänkta idéer och framförallt vara trovärdig och ärlig i sin presentation av material. När det gäller att bemöta företagaren spelar företagsrådgivarens personlighet, vilken erfarenhet han/hon har samt graden av intresse för företagarens material. Företagsrådgivaren måste kunna vara med och påverka, ställa frågor samt vara beredd att kompromissa. Att fånga de personliga egenskaperna är viktiga för ett lyckat företagande.

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision. Bland annat talas det om tankesättet profession-independence; uppfattningen om revisorers förmåga att arbeta oberoende. Metoden som användes var kvalitativ. Totalt sex professionella kreditgivare intervjuades, i sex separata intervjuer. Intervjuerna var öppna och semistrukturerade, de spelades in på diktafoner och renskrevs efteråt. Empirin visade att nästan alla kreditgivare hade samma uppfattning, att relationsmarknadsföringen inte är ett hot mot oberoendet. Det fanns flera faktorer som gav kreditgivarna förtroende för revisorerna och detta förtroende var så starkt att de inte trodde relationsmarknadsföringen skulle orsaka problem. Analysen som gjordes av inhämtade data är att de intervjuade kreditgivarna ser revisionen som försäkran, samt att relationsmarknadsföringen inte tros leda till förstört oberoende eftersom den vänskap som relationsmarknadsföringen kan generera inte tros ha effekter på oberoendet. Svaren från de intervjuade förknippades med tidigare teorier, inkluderandes teori kring revisionsarenan, och studien finner potential till möjlig utveckling av befintlig teori. Slutsatsen var att det framkommit indikationer på att relationsmarknadsföring inte kommer att skada revisorernas profession-independence och att detta går att härleda till tre faktorer: Upplevda mekanismer som förhindrar beroendeställning, Goda erfarenheter av revisorer och Eget behov av att agera i oberoende projiceras på revisorerna. Ytterligare förslag till framtida forskning presenterades.

Leasing har generellt sett varit en attraktiv finansieringsmetod för företag att erhålla de tillgångar som krävs för att kunna konkurrera inom sin bransch. Med IAS 17 kan leasingavtal klassificeras som antingen finansiella eller operationella vilket påverkar hur företagen redovisar sina leasingavtal. Operationell leasing har skapat möjligheter för företag att hålla sin finansiering utanför balansräkningarna och därmed dold för företagens externa intressenter. Företagen har på så vis kunnat visa en bättre bild av deras finansiella ställning samt prestation. Denna problematik försöker nu International Accounting Standards Board (IASB) åtgärda genom att införa den nya redovisningsstandarden IFRS 16. Denna nya redovisningsstandard leder till att alla börsnoterade bolag nu tvingas redovisa alla sina leasingavtal som finansiella vilket innebär att de blir kapitaliserade i företagens finansiella rapporter. Syftet med denna studie är att förklara IFRS 16 och de effekter en kapitalisering av operationella leasingavtal kan ha på ett företags finansiella rapporter samt nyckeltal. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur denna förändring kan påverka kreditgivares bedömningar av de finansiella rapporterna utifrån egenskaperna i IASBs konceptuella föreställningsram. Vi har med hjälp av en kapitalisering fört in ett företags operationella leasingavtal i deras resultat- och balansräkning och därefter studerat effekterna på de finansiella nyckeltalen. Detta material har därefter använts vid intervjuer med olika kreditgivare. Resultatet av vår studie visar att de finansiella rapporterna samt nyckeltalen påverkas vid en övergång till IFRS 16. En annan slutsats av vår studie är att kreditgivare får en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning samt att jämförbarheten ökar vid en kapitalisering av de operationella leasingavtalen. / Leasing has generally been an attractive financing method for companies to obtain the assets required to compete in its industry. With IAS 17, leases can be classified as either financial or operating leases, which affects how companies report their leases. Operating leases has created opportunities for companies to keep their financing outside their balance sheets and thus hidden from the companies’ external stakeholders. The companies have thus been able to show a better picture of their financial position and performance. International Accounting Standards Board (IASB) now seeks to resolve this issue by introducing a new accounting standard called the IFRS 16. This new accounting standard means that all listed companies now have to report all their leasing contracts as financial, which means they are capitalized in the company's financial reports. The purpose of this study is to explain IFRS 16 and the effects a capitalization of operating leases can have on a company's financial reports and key ratios. In addition, we want to create an understanding of how this change can affect creditors' assessments of financial reports based on the features of the IASB Conceptual Framework. With the help of a capitalization, we have entered a company's operating leases in their income statement and balance sheet and subsequently studied the effects on the key financial ratios. This material has then been used in interviews with different creditors. The results of our study show that the financial statements and key ratios are affected by a transition to IFRS 16. Another conclusion of our study is that creditors get a more faithful representation of the company's financial position and that the comparability increases when a company’s operating leases are capitalized.