Aim: The purpose of this work is to investigate what differences there are between a credit union that is connected to Sweden’s Credit Association and an independent association, and how these differences have affected the union’s success.   Method: A qualitative study has been made by means of email and telephone interviews. Respondents were chosen from Sweden’s Credit Association, Credit Guarantee Association in Gävleborg and Övre Norrland Guarantee Association. The interviews were then analyzed in the light of our theoretical studies.   Result and conclusions: We have found that there are three major differences between the unions. One difference is the area they operate in, Övre Norrland credit union has an advantage in operating in a sparsely populated area where demand for these compounds is greater. The second difference is how unions are organized, we have concluded that there is not an advantage to belong to Sweden’s Credit Association. The third major difference we see is the risk awareness among unions, associations that are connected to Sweden Guarantee Association are experiencing a false sense of security and thereby take risks affecting the business.   Suggestions for future research: In this work the guarantee association in Gävleborg represents all affiliated unions to the Swedish association. A further study could include more of the compounds that are connected to Sweden's Credit Association, in order to get more width in the work. Another suggestion for further research in this area is to investigate members and banks views on credit unions, in order to see how knowledge and awareness of these associations differ between different regions.      Contribution of the thesis: The essay has increased the understanding of the factors that may be crucial to the success of this type of organizations. We have found that the management of credit guarantee associations must be involved in managing the business and establish guidelines. They must also ensure that employees are risk aware and not take unnecessary risks.   Key words: Credit Guarantee, small businesses, creditors, assets, organizational structure.

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning. Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen. Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav. Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.

Det har riktats mycket kritik mot snabblåneföretagens tillvägagångssätt att låna ut pengar. Antalet obetalda snabblån har ökat och allt fler personer skuldsätter sig. Enligt Kronofogdemyndighetens statistik från år 2012 har antalet betalningsföreläggande angående snabblån ökat till 53 709 ärenden, vilket är en ökning med 62 % jämfört med år 2011. Trots att det har införts krav på att genomföra kreditprövning har 16 av 22 snabblåneföretag varnats av Konsumentverket för bristfälliga kreditprövningar. Studiens syfte är att undersöka hur kreditprocessen genomförs vid snabblån. För att skapa en helhetsbild av bristfälliga kreditprövningar och återbetalningsproblem har snabblåneföretag, Konsumentverket, Kronofogden och Svea inkassos perspektiv undersökts. Resultatet visar att de undersökta företagens kreditprövning skiljer sig en aning från varandra för att de tillämpar olika kreditscoringmodeller och inhämtar information från kunden på olika sätt. Företagen har utvecklat och förbättrat sin kreditprövning vilket har medfört att återbetalningsproblem minskat bland deras kunder. Konsumentverket har endast granskat 22 av 50 snabblåneföretag men kan konstatera att de företag som varnats har förbättrat sin kreditprövning. Kronofogdens statistik har inte beräknats i relation till hur mycket branschen ökat, hur många lån varje snabblåneföretag beviljat samt hur många skulder företagen lämnat över till inkassobolag för indrivning. En slutsats som kan dras är att samtliga intressenter saknar en helhetsbild av snabblånemarknaden. Kronofogdens statistik saknar relationstal, Konsumentverket har inte granskat hela branschen och snabblåneföretagen har inget gemensamt kundregister. Slutligen kan författarna se att det finns ett samband mellan bristfälliga kreditprövningar och återbetalningsproblem. Samtidigt är bristfälliga kreditprövningar inte den enda orsaken till återbetalningsproblem.

Idag ägs mer än tusen företag i Sverige av riskkapitalbolag. Vissa anser att riskkapitalbolagen är ute efter att göra snabba pengar, medan andra anser att de arbetar både strategiskt och långsiktigt med de ägda företagen. Ett företags finansiering kan ske på diverse sätt och de vanligaste sätten att anskaffa kapital är genom självfinansiering, krediter och tillskott från aktieägare. Thule och Kärhs är exempel på två riskkapitalbolagsägda företag som använt sig av främmande kapital på ett missgynnande sätt. Att använda sig av främmande kapital kan alltså innebära risker men även möjligheter om det används på rätt sätt. Vi tycker därför att det är intressant att undersöka dessa risker och möjligheter utifrån tre perspektiv; företag, ägande riskkapitalbolag och bank. Vi ville också ta reda på hur dessa tre perspektiv påverkas av varandra. Den kvalitativa metoden och en abduktiv ansats har använts vid utförandet av studien. Detta på grund av att vi utgått från en problemformulering och sedan pendlat mellan referensram och empiri när vi gjort våra tolkningar. Primärdata samlades in genom intervjuer, både via personliga möten och via telefon. Vi inleder referensramen med att definiera riskkapitalbolag och förklara hur de fungerar. Direkt efter får läsaren ta del av vad intervjupersonerna sagt och vår tolkning av det berörda ämnet, vilken är en struktur som resten av uppsatsen följer. Vidare tas kreditgivarna, kreditbeviljning samt kreditformer i beaktning. Därefter diskuteras hur ägarna och banken påverkar och styr företagen. I de två sista kapitlen är företagsperspektivet i fokus med dess finansiering och kapitalstruktur. Detta följs av vilka effekter skuldsättning kan innebära och i detta kapitel är hävstångseffekten en central del. Slutligen besvaras vår frågeställning och vi har bland annat kommit fram till att de tre perspektiven påverkas av varandra på många olika sätt. Exempelvis innebär det att företag får tillgång till ett kontaktnät när de ägs av ett riskkapitalbolag samt att företagen påverkas av båda ägarna och banken genom rapportkrav av nyckeltal. Vi har dessutom dragit slutsatsen att alla tre perspektiven står inför både risker och möjligheter vid användandet av främmande kapital. Tillexempel kan belåning innebära en risk för företaget då det kan förlora makten till långivaren, medan det för ägarna är en möjlighet att ta lån då det ökar det totala kapitalet vilket i sin tur ger en högre avkastning på det egna kapitalet.

Revisorn är den oberoende part som ska granska, kvalitetssäkra och ge social och affärsmässig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas räkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrågasatt huruvida de utför sina åtaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrågar olika typer av information har de således även skilda förväntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förväntningar leder till att så kallade förväntningsgap uppstår. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlägga tidigare åtgärder för kunna minska förväntningsgapet. Genom litteraturstudier och en kvantitativ enkätundersökning på de två primära intressentgrupperna, har vi utformat en modell som skildrar förväntningsgapets bakomliggande faktorer och hur de stegvis leder till ett ökat förväntningsgap. Modellen beskriver även vår teoretiska lösning på hur förväntningsgapet skall minskas. Slutligen presenteras grunderna till vad vi anser vara en mer praktisk åtgärd för att minska förväntningsgapet, då vi anser att en eliminering av gapet är en utopi. / The auditor is the independent part which main task is to revise, guarantee the quality and to give social and businesslike security to the company’s financial reports. Along with previous accounting scandals the audit profession has been questioned whether they follow the undertaking or not. The various interest groups have different demands on the type of information which also leads to different expectations and opinions of the audit performance. The various expectations between the audit profession and the interest groups lie behind the upcoming of an expectation gap. We found it interesting to investigate the basic factors and to map out earlier measures for the expectation gap. By studying relevant literature and by doing a quantitative survey on the two most primary interest groups, we have designed a model that describes the expectation gap’s basic factors and how they, step by step, leads to an increased expectation gap. The model also describes our theoretical solution on how the expectation gap can be decreased. Finally we introduce the main reasons to, what we believe, is a more practical measure to decrease the expectation gap while we consider that eliminate the expectation gap is a utopia.

Att investera i fastigheter kräver kapital. Kapital kan bland annat erhållas från olika låneinstitut och riskkapitalbolag. Det traditionella sättet att införskaffa kapital är genom banklån. Av denna anledning uppfyller banker en viktig funktion i samhället. En stor del i bankens arbete består därmed i att bedöma kundens kreditvärdighet. I kreditbedömningen analyseras bolagets återbetalningsförmåga och ledning. Resultatet av denna studie visar att kreditbedömningsprocessen inte skiljer sig avsevärt mellan de olika bankerna. Viktiga aspekter som analyseras i bedömningen är kassaflödet och värdet på kreditens säkerhet. Bankerna gör i stort sett ingen skillnad på nystartade eller etablerade bolag, fokus ligger på erfarenhet och en bedömning av bolagets lönsamhet.

En anledning till att det kan vara problematiskt att få lån beror på finanskrisen 2008 där bankernas misslyckande i sina kreditbedömningar var avgörande. Komplexiteten i kreditbedömningsprocessen skapar agentproblem, informationsasymmetri och moral hazard. I tidigare forskning menar de att kreditgivarens kompetens påverkar lånebesluten. Kreditgivaren använder sig av olika riskbedömningsmetoder, där hård, mjuk och frivillig information används för att kartlägga SME:s återbetalningsförmåga. Forskning menar att SME:s kompetens inom företagsledning, affärsprojekt osv. är indikationer på SME:s återbetalningsförmåga. Det som saknas inom forskning är hur skillnader i kompetens mellan kreditgivare och kredittagare påverkar kreditbedömningen. Syftet med studien är att kartlägga kompetensskillnaderna mellan kreditgivare och kredittagare, samt dess betydelse vid en kreditbedömning. För att uppfylla syftet har studien utgått från en deduktiv ansats. En modell har skapats baserad på tidigare litteratur, där information, risk, kompetens och kompetensskillnader, behandlas. Modellen har utvärderats empiriskt genom intervjuer med kreditgivare(banker) och kredittagare(SME). Resultaten pekar på att kompetensskillnader har en påverkan på kreditbedömningen. Slutsatserna är att kreditgivare handlar utifrån en världsbild, medan kredittagare handlar utifrån en annan. Utifrån kontexten har parterna skapat olika kompetenser, d.v.s. parterna tolkar information utifrån sina respektive kontexter. Genom detta skapas agentproblem osv, som påverkar kreditbedömningen. Studien bidrar med ny kunskap till ett forskningsområde som är mycket utforskat och ifrågasätter incitamenten som den främsta förklaringsfaktorn i agentteorin. Implikationer och begränsningar som studien omfattas av är att två av tre företag inte hade hög skuldsättningsgrad samt att vi har intervjuat två oberoende parter, i en process där parterna är beroende, med anledning av banksekretessen.

<p>För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.</p><p>Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden. Värdering av förvaltnigsfastigheter enligt IAS 40 påverkar främst företagets redovisade resultat och balansräkning.</p>

Datum: 3 juni, 2014 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp. Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskola Författare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991 Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen? Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, Intressentteorin Frågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen? Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen. Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori. Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades. Fördelarna med kassaflödesanalysen ansågs vara att det bidrog till att det lättare gick att utläsa varifrån företagets kassaflöde generats. Vidare ansågs kassaflödesanalysen vara mer lätthanterlig och överskådlig än den periodiserade redovisningen. Kassaflödesanalysen ansågs ha olika inverkan i bankernas kreditbedömningsprocess beroende av företagets storlek och etablering.

Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK. På senare tid har revisionen blivit mer omfattande vilket harlett till ökad reglering vilket i sin tur lett till ökade kostnader för revision.Anledningen till ett avskaffande är då främst för att sänka kostnaderna försmå aktiebolag.Då revisionsplikten troligen kommer att avskaffas för mikroföretag har vivalt att undersöka vilka andra sätt dessa företag kan kvalitetssäkra på.Följande huvudfråga har formulerats: Vilka alternativ till revision förmikroföretag finns/kan tas fram som accepteras av banker?Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats.Öppna intervjufrågor är något som tillämpats för att ge utrymme fördiskussion, vilket givit oss en djupare förståelse för det valda ämnet. Vårtempiriska material består av sex intervjuer som genomförts med olikabanker, revisionsbyråer och mikroföretag. Innan intervjuerna hade viidentifierat ett alternativ till revision i teorin, resterande alternativ har viformat utifrån teorin. Dessa alternativ till revision togs upp till diskussionmed respektive respondent. Alternativen var en ny bolagsform, auktorisationpå redovisningssidan, rådgivning, skriftliga intyg och olikarevisionsberättelser. De åsikter och uppfattningar vi erhöll från intervjuernahar vi sedan jämfört och analyserat. Åsikterna var blandade. Bankerna var desom var mest skeptiska till andra alternativ än revision medanmikroföretagen var mer positiva. Revisionsbyråerna befann sig någonstanshär emellan. Detta var ungefär så vi hade förväntat oss att respondenternasinställningar skulle vara redan innan intervjuerna.En slutsats har dragits först och främst med hänsyn till bankernas åsikter omde olika alternativen men även med hänsyn till övriga respondenters åsikter.I slutsatsen har även fördelar och nackdelar med alternativen diskuterats.Utifrån dessa punkter har vi kommit fram till ett alternativ vilket är skriftligaintyg utfärdade av revisorer. / Uppsatsnivå: C