Det har riktats mycket kritik mot snabblåneföretagens tillvägagångssätt att låna ut pengar. Antalet obetalda snabblån har ökat och allt fler personer skuldsätter sig. Enligt Kronofogdemyndighetens statistik från år 2012 har antalet betalningsföreläggande angående snabblån ökat till 53 709 ärenden, vilket är en ökning med 62 % jämfört med år 2011. Trots att det har införts krav på att genomföra kreditprövning har 16 av 22 snabblåneföretag varnats av Konsumentverket för bristfälliga kreditprövningar. Studiens syfte är att undersöka hur kreditprocessen genomförs vid snabblån. För att skapa en helhetsbild av bristfälliga kreditprövningar och återbetalningsproblem har snabblåneföretag, Konsumentverket, Kronofogden och Svea inkassos perspektiv undersökts. Resultatet visar att de undersökta företagens kreditprövning skiljer sig en aning från varandra för att de tillämpar olika kreditscoringmodeller och inhämtar information från kunden på olika sätt. Företagen har utvecklat och förbättrat sin kreditprövning vilket har medfört att återbetalningsproblem minskat bland deras kunder. Konsumentverket har endast granskat 22 av 50 snabblåneföretag men kan konstatera att de företag som varnats har förbättrat sin kreditprövning. Kronofogdens statistik har inte beräknats i relation till hur mycket branschen ökat, hur många lån varje snabblåneföretag beviljat samt hur många skulder företagen lämnat över till inkassobolag för indrivning. En slutsats som kan dras är att samtliga intressenter saknar en helhetsbild av snabblånemarknaden. Kronofogdens statistik saknar relationstal, Konsumentverket har inte granskat hela branschen och snabblåneföretagen har inget gemensamt kundregister. Slutligen kan författarna se att det finns ett samband mellan bristfälliga kreditprövningar och återbetalningsproblem. Samtidigt är bristfälliga kreditprövningar inte den enda orsaken till återbetalningsproblem.

The Swedish financial market for instant loan companies (paydayloan companies), has like in other countries gained a lot of criticism from media. Criticism is mainly due to reports of the number of increased claims for payment orders and due to increasing numbers of people getting into debts, but also as a basis for unfair costs. In Finland, a new law was introduced to improve consumer protection in 2013. The act has inspired the Swedish government to appoint the investigation SOU 2016:68, which, like the law introduced in Finland, has proposed, an interest rate limit for instant loans. The purpose of the paper is to provide a broader picture on how stakeholders of the instant loan credit market views and are expected to be affected by the law change suggestion from investigation SOU 2016:68. The method that has been used is of a qualitative approach, with interviews as a primary source and quantitative data as a secondary source. A survey was sent out to companies from a branch organization on the market of instant loans as well as interviews with concerned authorities. / Bakgrund: På den svenska marknaden för högkostnadskrediter har det sedan införandet av krediten riktats kritik i media. Kritiken har främst sin grund i rapporter om antalet ökade ansökningar om betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten, till följd av obetalda snabblån. Men även som grund i oskäliga kostnader och ockeranglagelser mot företag på marknaden. I Finland infördes en ny lag för att förbättra konsumentskyddet under 2013. Lagen har inspirerat den svenska regeringen att tillsätta utredningen SOU 2016:68 som har precis som lagen som infördes i Finland bland annat föreslagit ett ränte-och avgiftstak. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur intressenter på snabblånemarknaden ser på, och påverkas av, förväntade effekter från framlagda lagförslag från utredning SOU 2016:68. Genomförande: Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod men använt kvantitativ sekundärdata. Fokus i empiriinsamlingen har varit av kvalitativ karaktär med semi- strukturerade telefonintervjuer. Intervjuer har gjorts med Konsumentverket och Finansinspektionen. En enkät skickades ut till företag på marknaden. Slutsats: Denna studie har visat att Konsumentverket och Finansinspektionen delar uppfattningen om att ränte- och avgiftstaket bör antas då det anses som en viktig reglering för ett stärkt konsumentskydd. Resultaten visar att enbart lite kritik har riktats mot utredningens förslag. C-Finance ansåg att räntetaket inte kommer påverka deras produkter eller kreditprocess i någon större utsträckning. Intressentmodellen har använts för att analysera branschen som helhet och både negativa och positiva effekter har identifierats.