Snabblånen har sedan de infördes, år 2005 i Finland och år 2006 i Sverige, varit omdebatterade på grund av de problem de orsakat. I båda länderna ökade problem med överskuldsättning och betalningsanmärkningar i och med snabblånen, och det har gjorts ett flertal lagregleringar i syfte att stärka konsumentskyddet och minska skuldsättningen. Sverige och Finland har valt att reglera snabblåneverksamheten på olika sätt och syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken reglering som i högre grad stärkt konsumentskyddet. Finland införde år 2013 en bestämmelse om räntetak, vilken innebär att en kreditgivare får ta ut en ränta på maximalt 50,5%1 för lån under 2 000 euro. Införande av räntetak har länge diskuterats i Sverige, men har ännu inte införts. Sverige ställde snabblåneföretag under Finansinspektionens tillsyn år 2014 i och med införandet av lag (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. I Finland ledde införandet av räntetak till stora förändringar på kreditmarknaden och både verksamma företag och antal personer som tar snabblån har minskat. I Sverige är det fortfarande för tidigt för att se några resultat av den nya lagen, men Finansinspektionen ser positivt på att inspektionen har fått befogenhet att ingripa i en misskött verksamhet. Sveriges regering har under tiden för skrivandet av denna uppsats tillsatt en utredning för att undersöka om räntetak även bör införas i Sverige.

The Swedish financial market for instant loan companies (paydayloan companies), has like in other countries gained a lot of criticism from media. Criticism is mainly due to reports of the number of increased claims for payment orders and due to increasing numbers of people getting into debts, but also as a basis for unfair costs. In Finland, a new law was introduced to improve consumer protection in 2013. The act has inspired the Swedish government to appoint the investigation SOU 2016:68, which, like the law introduced in Finland, has proposed, an interest rate limit for instant loans. The purpose of the paper is to provide a broader picture on how stakeholders of the instant loan credit market views and are expected to be affected by the law change suggestion from investigation SOU 2016:68. The method that has been used is of a qualitative approach, with interviews as a primary source and quantitative data as a secondary source. A survey was sent out to companies from a branch organization on the market of instant loans as well as interviews with concerned authorities. / Bakgrund: På den svenska marknaden för högkostnadskrediter har det sedan införandet av krediten riktats kritik i media. Kritiken har främst sin grund i rapporter om antalet ökade ansökningar om betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten, till följd av obetalda snabblån. Men även som grund i oskäliga kostnader och ockeranglagelser mot företag på marknaden. I Finland infördes en ny lag för att förbättra konsumentskyddet under 2013. Lagen har inspirerat den svenska regeringen att tillsätta utredningen SOU 2016:68 som har precis som lagen som infördes i Finland bland annat föreslagit ett ränte-och avgiftstak. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur intressenter på snabblånemarknaden ser på, och påverkas av, förväntade effekter från framlagda lagförslag från utredning SOU 2016:68. Genomförande: Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod men använt kvantitativ sekundärdata. Fokus i empiriinsamlingen har varit av kvalitativ karaktär med semi- strukturerade telefonintervjuer. Intervjuer har gjorts med Konsumentverket och Finansinspektionen. En enkät skickades ut till företag på marknaden. Slutsats: Denna studie har visat att Konsumentverket och Finansinspektionen delar uppfattningen om att ränte- och avgiftstaket bör antas då det anses som en viktig reglering för ett stärkt konsumentskydd. Resultaten visar att enbart lite kritik har riktats mot utredningens förslag. C-Finance ansåg att räntetaket inte kommer påverka deras produkter eller kreditprocess i någon större utsträckning. Intressentmodellen har använts för att analysera branschen som helhet och både negativa och positiva effekter har identifierats.