Syften: Syftet med studiet är dels att redogöra för huvudorsaken som har gett upphov till uppkomsten av snabblånebranschen. Dels att framställa väsentliga faktorer som har föranlett att branschen kan stanna kvar på snabblånemarknaden. Metod: Med avseende på studiets två frågeställningar har vi använt oss dels av kvalitativ ansats för att kunna beskriva noggrant anledningen till uppkomsten av snabblånebranschen via en tolkning av en del intervjufrågor. Dels tillämpades en kvantitativ ansats för att komma till viktiga faktorer som resulterat i att företagen inom denna bransch stannat kvar på kreditmarknaden. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs av vetenskapliga artiklar och  böcker som handlat om informationens asymmetriska påverkan, finansiella gap och  entreprenöriska möjligheter. Vidare har relevant material från Finansinspektionen,  Kronofogden och Konsumentverket använts som grund till den kvalitativa undersökningen  för det empiriska studien. Empiriska studier: Den empiriska studien utförts på åtta av branschens fyrtiofyra företag snabblåneföretag, som tillhör branschorganisationen S.K.E.F. Slutsats: Till följd av asymmetrisk information mellan parter (kreditgivare & kredittagare) avstår stora och traditionella kreditinstitutioner från att förmedla krediter till vissa kredittagare som har låg kredittrovärdighet. Därigenom skapas en marknad som utmärks av obalans mellan utbud av kapital och efterfrågan på kapital vilket leder till uppkomsten av ett finansiellt gap. Entreprenörer upptäcker affärsmöjligheter genom att skapa nya tjänster som efterfrågas av marknaden. På så vis fyller snabblåneföretagen det finansiella gapet på kreditmarknaden som inte fylls av andra kreditinstitutioner. Studiens resultat visar att snabblåneföretag erhåller låga vinster. Men om företagen motverkar kreditrisker genom regelrätta och noggranna kreditbedömningar leder detta troligtvis till högre vinst. / Purposes: The purpose of the study is partly to account for the main reason that has given rise to the emergence of instant loans industry. Secondly to produce significant factors have led the sector to remain on the instant lending market.  Methods: With respect to the study's two issues, we have used both a qualitative approach to describe accurately the reason for the emergence of instant lending industry through the interpretation of some interview questions. We have partly applied a qualitative approach to understand the important factors that constitute the fact that the sector manage to remain in the credit market. Theoretical framework: The study's theoretical framework is made up of scientific articles and books that dealt with media information’s asymmetric impact, financial gaps and entrepreneur opportunities. Furthermore, the relevant material from the Financial Supervisory Authority, The Swedish Enforcement Authority and Swedish Consumer Agency has been used in order to obtain a qualitative survey of the empirical study.   Empirical studies: Our empirical study consists of eight out of the industry's forty-four instant loan companies that belong to the trade organization S.K.E.F. Conclusion: As a result of asymmetric information between the parties refrain large and traditional credit institutions from providing loans to borrowers by low of credibility. A market characterized by imbalance between supply of capital and demand for capital lead to an emergence of a financial gap within the market. Entrepreneurs find business opportunities by creating new services demanded by the market. Thus fills the instant loans companies the financial gap on the credit market that is not filled by other credit institutions. The result of this study concludes that firms obtain low profits. But if companies counteracts credit risk this will likely lead to a higher profit by making regular and thorough credit checks on the borrower.

The Swedish financial market for instant loan companies (paydayloan companies), has like in other countries gained a lot of criticism from media. Criticism is mainly due to reports of the number of increased claims for payment orders and due to increasing numbers of people getting into debts, but also as a basis for unfair costs. In Finland, a new law was introduced to improve consumer protection in 2013. The act has inspired the Swedish government to appoint the investigation SOU 2016:68, which, like the law introduced in Finland, has proposed, an interest rate limit for instant loans. The purpose of the paper is to provide a broader picture on how stakeholders of the instant loan credit market views and are expected to be affected by the law change suggestion from investigation SOU 2016:68. The method that has been used is of a qualitative approach, with interviews as a primary source and quantitative data as a secondary source. A survey was sent out to companies from a branch organization on the market of instant loans as well as interviews with concerned authorities. / Bakgrund: På den svenska marknaden för högkostnadskrediter har det sedan införandet av krediten riktats kritik i media. Kritiken har främst sin grund i rapporter om antalet ökade ansökningar om betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten, till följd av obetalda snabblån. Men även som grund i oskäliga kostnader och ockeranglagelser mot företag på marknaden. I Finland infördes en ny lag för att förbättra konsumentskyddet under 2013. Lagen har inspirerat den svenska regeringen att tillsätta utredningen SOU 2016:68 som har precis som lagen som infördes i Finland bland annat föreslagit ett ränte-och avgiftstak. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur intressenter på snabblånemarknaden ser på, och påverkas av, förväntade effekter från framlagda lagförslag från utredning SOU 2016:68. Genomförande: Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod men använt kvantitativ sekundärdata. Fokus i empiriinsamlingen har varit av kvalitativ karaktär med semi- strukturerade telefonintervjuer. Intervjuer har gjorts med Konsumentverket och Finansinspektionen. En enkät skickades ut till företag på marknaden. Slutsats: Denna studie har visat att Konsumentverket och Finansinspektionen delar uppfattningen om att ränte- och avgiftstaket bör antas då det anses som en viktig reglering för ett stärkt konsumentskydd. Resultaten visar att enbart lite kritik har riktats mot utredningens förslag. C-Finance ansåg att räntetaket inte kommer påverka deras produkter eller kreditprocess i någon större utsträckning. Intressentmodellen har använts för att analysera branschen som helhet och både negativa och positiva effekter har identifierats.