<p>Den rådande finanskrisen är ett aktuellt ämne som diskuteras dagligen. På nyheterna gör insatta personer i ämnet uttalanden och det finns alltid artiklar att läsa i kvällstidningarna. Den finansiella krisen har redan börjat sätta sina spår. Det går tungt idag för vissa branscher och företag har börjat falla som ”dominobrickor”. Det är inte en ovanlighet att dagligen höra att företag varslar personal. Det blir mer och mer vanligt att någon bekant blivit uppsagd från sitt arbete, eller att ens bekanta känner någon berörd. Det diskuteras och debatteras mycket om hur olika insatser och åtgärder ska ta oss ur denna lågkonjunktur, men alla är fortfarande medvetna om att det kommer ta tid. Ämnets komplexitet samt det faktum att det berör oss alla gjorde att vår uppsats kom att handla om just finanskrisen. Finanskrisen är ett ämne av gigantiska proportioner och effekter, därför var det nödvändigt att undersökningen inriktades på ett mer specifikt område. I centrum av denna kris står bankerna vars roll och handlande är av yttersta vikt. De är ett av naven i samhället och deras agerande är en nödvändighet för att få fart på ekonomin igen. Syftet med den här uppsatsen är att se på hur bankernas kreditgivning till företagen ser ut idag och om det har skett några eventuella förändringar i deras arbete. För att få svar på frågorna genomfördes intervjuer med de fyra storbankerna i Karlstad. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser var det även nödvändigt att se på om företagen upplevt några eventuella förändringar. Intervjuer gjordes därför också med sex företag som var av storleken små och medelstora, samt hade sitt huvudkontor i Karlstad. När teorin kring kreditgivningsprocessen och svaren från respektive respondenter ställts mot varandra, fanns skillnader och förändringar som var minst sagt intressanta. Till exempel så uppgav företagen att en stor förändring i värderingen av säkerheterna har skett. Bankerna betonade inte det alls utan nämnde bara att de är lite försiktigare på grund av den finansiella oron. Nyckelord: Kreditgivning, finanskris, kredittagare, kreditgivare.</p>

Den rådande finanskrisen är ett aktuellt ämne som diskuteras dagligen. På nyheterna gör insatta personer i ämnet uttalanden och det finns alltid artiklar att läsa i kvällstidningarna. Den finansiella krisen har redan börjat sätta sina spår. Det går tungt idag för vissa branscher och företag har börjat falla som ”dominobrickor”. Det är inte en ovanlighet att dagligen höra att företag varslar personal. Det blir mer och mer vanligt att någon bekant blivit uppsagd från sitt arbete, eller att ens bekanta känner någon berörd. Det diskuteras och debatteras mycket om hur olika insatser och åtgärder ska ta oss ur denna lågkonjunktur, men alla är fortfarande medvetna om att det kommer ta tid. Ämnets komplexitet samt det faktum att det berör oss alla gjorde att vår uppsats kom att handla om just finanskrisen. Finanskrisen är ett ämne av gigantiska proportioner och effekter, därför var det nödvändigt att undersökningen inriktades på ett mer specifikt område. I centrum av denna kris står bankerna vars roll och handlande är av yttersta vikt. De är ett av naven i samhället och deras agerande är en nödvändighet för att få fart på ekonomin igen. Syftet med den här uppsatsen är att se på hur bankernas kreditgivning till företagen ser ut idag och om det har skett några eventuella förändringar i deras arbete. För att få svar på frågorna genomfördes intervjuer med de fyra storbankerna i Karlstad. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser var det även nödvändigt att se på om företagen upplevt några eventuella förändringar. Intervjuer gjordes därför också med sex företag som var av storleken små och medelstora, samt hade sitt huvudkontor i Karlstad. När teorin kring kreditgivningsprocessen och svaren från respektive respondenter ställts mot varandra, fanns skillnader och förändringar som var minst sagt intressanta. Till exempel så uppgav företagen att en stor förändring i värderingen av säkerheterna har skett. Bankerna betonade inte det alls utan nämnde bara att de är lite försiktigare på grund av den finansiella oron. Nyckelord: Kreditgivning, finanskris, kredittagare, kreditgivare.

Det har riktats mycket kritik mot snabblåneföretagens tillvägagångssätt att låna ut pengar. Antalet obetalda snabblån har ökat och allt fler personer skuldsätter sig. Enligt Kronofogdemyndighetens statistik från år 2012 har antalet betalningsföreläggande angående snabblån ökat till 53 709 ärenden, vilket är en ökning med 62 % jämfört med år 2011. Trots att det har införts krav på att genomföra kreditprövning har 16 av 22 snabblåneföretag varnats av Konsumentverket för bristfälliga kreditprövningar. Studiens syfte är att undersöka hur kreditprocessen genomförs vid snabblån. För att skapa en helhetsbild av bristfälliga kreditprövningar och återbetalningsproblem har snabblåneföretag, Konsumentverket, Kronofogden och Svea inkassos perspektiv undersökts. Resultatet visar att de undersökta företagens kreditprövning skiljer sig en aning från varandra för att de tillämpar olika kreditscoringmodeller och inhämtar information från kunden på olika sätt. Företagen har utvecklat och förbättrat sin kreditprövning vilket har medfört att återbetalningsproblem minskat bland deras kunder. Konsumentverket har endast granskat 22 av 50 snabblåneföretag men kan konstatera att de företag som varnats har förbättrat sin kreditprövning. Kronofogdens statistik har inte beräknats i relation till hur mycket branschen ökat, hur många lån varje snabblåneföretag beviljat samt hur många skulder företagen lämnat över till inkassobolag för indrivning. En slutsats som kan dras är att samtliga intressenter saknar en helhetsbild av snabblånemarknaden. Kronofogdens statistik saknar relationstal, Konsumentverket har inte granskat hela branschen och snabblåneföretagen har inget gemensamt kundregister. Slutligen kan författarna se att det finns ett samband mellan bristfälliga kreditprövningar och återbetalningsproblem. Samtidigt är bristfälliga kreditprövningar inte den enda orsaken till återbetalningsproblem.

En anledning till att det kan vara problematiskt att få lån beror på finanskrisen 2008 där bankernas misslyckande i sina kreditbedömningar var avgörande. Komplexiteten i kreditbedömningsprocessen skapar agentproblem, informationsasymmetri och moral hazard. I tidigare forskning menar de att kreditgivarens kompetens påverkar lånebesluten. Kreditgivaren använder sig av olika riskbedömningsmetoder, där hård, mjuk och frivillig information används för att kartlägga SME:s återbetalningsförmåga. Forskning menar att SME:s kompetens inom företagsledning, affärsprojekt osv. är indikationer på SME:s återbetalningsförmåga. Det som saknas inom forskning är hur skillnader i kompetens mellan kreditgivare och kredittagare påverkar kreditbedömningen. Syftet med studien är att kartlägga kompetensskillnaderna mellan kreditgivare och kredittagare, samt dess betydelse vid en kreditbedömning. För att uppfylla syftet har studien utgått från en deduktiv ansats. En modell har skapats baserad på tidigare litteratur, där information, risk, kompetens och kompetensskillnader, behandlas. Modellen har utvärderats empiriskt genom intervjuer med kreditgivare(banker) och kredittagare(SME). Resultaten pekar på att kompetensskillnader har en påverkan på kreditbedömningen. Slutsatserna är att kreditgivare handlar utifrån en världsbild, medan kredittagare handlar utifrån en annan. Utifrån kontexten har parterna skapat olika kompetenser, d.v.s. parterna tolkar information utifrån sina respektive kontexter. Genom detta skapas agentproblem osv, som påverkar kreditbedömningen. Studien bidrar med ny kunskap till ett forskningsområde som är mycket utforskat och ifrågasätter incitamenten som den främsta förklaringsfaktorn i agentteorin. Implikationer och begränsningar som studien omfattas av är att två av tre företag inte hade hög skuldsättningsgrad samt att vi har intervjuat två oberoende parter, i en process där parterna är beroende, med anledning av banksekretessen.

Gräsrotsfinansiering är en relativt ny finansieringsform som etablerats på den svenska marknaden. Det finns flertalet olika varianter av gräsrotsfinansiering, men den som har behandlats i uppsatsen är den lånebaserade gräsrotsfinansieringen. Den konstellation vid lånebaserad gräsrotsfinansiering som har varit föremål för undersökning är den när privatpersoner lämnar kredit till andra privatpersoner, med en digital plattform som förmedlare av krediten. Eftersom finansieringsmetoden har varit, och fortfarande är, under ständig utveckling har det medfört en eftersläpning gällande lagstiftning för det aktuella. Det finns således i dagsläget ingen särskild lagstiftning på området. Emellertid har under år 2018 ett betänkande av statens utredning på finansieringsformen lagts fram i Sverige, samt ett förslag på förordning på EU-nivå framställts, varav en framtida reglering är att vänta. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken lagstiftning som blir tillämplig vid ovan nämnda partskonstellation samt att undersöka om kreditgivare erhåller något konsumentskydd. Om så inte är fallet ska en undersökning göras om det föreligger ett behov av konsumentskydd för kreditgivare gentemot plattformar. För att undersöka det har vi i uppsatsen redogjort för vilka skyldigheter och rättigheter som uppstår för respektive part i samband med avtalen jämte en undersökning och analys av den kreditgivande partens konsumentskydd. De två digitala plattformarna Lendify och Fellow Finance är de plattformarna som särskilt har undersökts, för att bringa klarhet om gällande lagstiftning för finansieringsformen. I uppsatsen har det framkommit att konsumentlagstiftning enligt konsumentkreditlagen endast blir tillämplig på kredittagares och plattformars förhållande. Däremot uppstår inget konsumenträttsligt ansvar enligt lagstiftning för plattformar gentemot kreditgivare, trots att det kan anses föreligga ett visst konsumentförhållande. Således föreligger en avsaknad av konsumentskydd för kreditgivare gentemot plattformar vid lånebaserad gräsrotsfinansiering. Vidare torde det föreligga ett behov av konsumentskydd för kreditgivaren.