Bakgrund   Bakgrunden ger uppsatsen en kort förklaring till vad risk är, vilka faktorer som bidragit till att riskrapportering blivit en viktig del av svenska företags årsredovisningar samt vilka riktlinjer som finns vid framtagande av risker. Syfte  Studiens syfte är att undersöka huruvida ett företags storlek påverkar hur många riskkategorier företag behandlar i sin årsredovisning. Dessutom syftar studien till att undersöka om företagens bransch påverkar hur många risker som tas upp i årsredovisningen. Vårt bidrag till forskningen är att se om storlek samt bransch kan förklara hur många riskkategorier som tas upp i årsredovisningen. Metod  Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där två hypoteser formats med hjälp av tidigare forskning. Studien använder sig av en innehållsanalys på 100 stycken börsnoterade företag. Den insamlade empirin kommer från respektive företags riskavsnitt i deras årsredovisning. Materialet har sedan kodats om i SPSS till olika variabler där studien sedan använder sig av en multivariat regressionsanalys för att få fram statistiska resultat.  Slutsats  Studien visar att storleken på företaget har betydelse för hur många riskkategorier företagen redovisar i sina riskavsnitt, större företag involverar generellt sett fler riskkategorier än mindre företag. Likaså visar studien att företagens bransch påverkar till viss del vilka olika riskkategorier som involveras i årsredovisningen. / Background The background gives the paper a short explanation as to what a risk is, what factors have contributed to risk disclosures becoming an essential part of annual reports and what guidelines are in place for risk reporting. Purpose The study aims to investigate whether company size affects how many risk categories a company discloses in the annual report. Furthermore the study also aims to investigate whether the industry type of a company affects the amount of risk categories disclosed in the annual report.   Method  The study uses a quantity based research strategy with a deductive approach where two hypotheses are formed based on prior scientific findings. The study uses content analysis which includes 100 listed companies. The empiric data is collected from each company’s risk section in their annual report. The material was later coded in SPSS to their different variables where the study uses a multiple regression analysis to collect statistical results Conclusion Our study shows that the company's size is related to how many risk categories companies disclose in their annual report, larger companies generally involve more risk categories than smaller companies. Furthermore the study concludes that a company’s industry in certain cases affects the amount of risk categories that is incorporated in the annual report.

SyfteSyftet med studien är att mäta hur mycket upplysningar banker listade på Nasdaq OMX Stockholm lämnar om riskfaktorer i sin årsredovisning enligt IFRS 7 riktlinjer och anvisningar. Avsikten är att få en uppfattning om svenska bankers regelefterlevnad. Studien avser även att undersöka om riskupplysningen har förändrats över tid. (År 2010, 2017 och 2023) MetodStudien antar en kvantitativ forskningsstrategi för att svara på studiens syfte. Innehållsanalysen ger studien inslag av kvalitativ forskning på grund av den subjektivitet som uppstår när varje årsredovisning ska gås igenom, analyseras och poängsättas med 1 eller 0. Forskningsunderlaget bygger på 12 bankers årsredovisningar. Resultat och slutsatserDenna studies resultat visar på att det finns brister i riskupplysningarna som svenska banker redovisar. År 2010 var medelvärdet för regelefterlevnad bland alla undersökta banker 49 procent, år 2017- 57 procent och år 2023 - 66 procent. Flest punkter uppfyllda med riskupplysningar lämnar de större bankerna men även hos dessa menar vi att förbättringspotential finns. Generellt är det högst regelefterlevnad för kreditrisk och likviditetsrisk medan punkterna som handlar om marknadsrisker har varit lägst regelefterlevnad inom. Examensarbetets bidragStudien ger kunskap till olika intressenter som vill kunna ta genomtänkta beslut där information om risk är relevant. De kan genom denna studie erhålla ökad förståelse och kunskap om IFRS 7. Denna studie är så vitt vi vet den enda studien som studerar svenska banker noterade på Nasdaq OMX i Sverige och är därför en viktig byggsten i det vetenskapliga fältet. Förslag till fortsatt forskningFör framtida forskare föreslår vi djupare analyser i ett bredare underlag, fler företag, fler punkter och fler årtal är exempel på hur vidare forskning skulle kunna läggas upp. Fortsatt forskning bör söka efter mer tydligt definierade mått på riskupplysningar som ger jämförbara resultat. / AimThe purpose of the study is to measure how much information banks listed on Nasdaq OMX Stockholm provide about risk factors in their annual report according to IFRS 7 guidelines and instructions. The purpose is to get an idea of Swedish banks' compliance. The study also intends to investigate whether risk disclosure has changed over time (in 2010, 2017 and 2023). MethodThe study adopts a quantitative research strategy to answer the study's purpose. The content analysis gives the study elements of qualitative research due to the subjectivity involved in reviewing, analyzing and scoring each annual report with 1 or 0. The research data is based on the annual reports of 12 banks. Results and conclusionsThe results of this study show that there are shortcomings in the risk disclosures reported by Swedish banks. In 2010, the average compliance rate among all banks surveyed was 49 per cent, in 2017 - 57 per cent and in 2023 - 66 per cent. The largest banks report the highest levels of compliance with risk disclosures, but we also believe that there is potential for improvement among these banks. In general, compliance is highest for credit risk and liquidity risk, while the items dealing with market risks have been the least complied with. Contribution of the thesisThe study provides knowledge to various stakeholders who want to make informed decisions where information about risk is relevant. They can through this study gain increased understanding and knowledge of IFRS 7. This study is to our knowledge the only study that studies Swedish banks listed on Nasdaq OMX in Sweden and is therefore an important building block in the scientific field. Suggestions for further researchFor future researchers, we suggest deeper analyses on a broader material; more companies, more items and more years are examples of how further research could be organized. Further research should look for more clearly defined measures of risk disclosure that can provide comparable results.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning. Kraven på riskinformation i årsredovisningen har därmed ökat och banker rapporterar mer om sina risker nu än tidigare. IFRS 7 och Basel är internationella regelverk som reglerar upplysning av riskrelaterad information. Regelverkens syfte är att förbättra riskupplysningen och att stärka den finansiella stabiliteten. Risken för att hamna i en ny finansiell kris minskar till följd av ökad öppenhet. Inom riskhantering har ramverket ERM tillkommit, som vägleder företag i riskhanteringsprocessen. Vidare kan bankers riskinformation i årsredovisningen skilja sig, både mellan länder och mellan banker inom ett land.Syftet med studien är att undersöka svenska och brittiska marknadsnoterade bankers kommunikation av riskinformation i årsredovisningen och studera om den har förändrats från år 2006 till år 2013 och i så fall hur. Studien syftar också till att analysera hur förändringen skiljer sig mellan olika banker i Sverige och i Storbritannien. Slutligen syftar studien till att studera hur förändringen skiljer sig mellan de två länderna, som i grunden anses härstamma från olika redovisningstraditioner. För att uppfylla syftet med studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar från de fyra största bankerna i Sverige respektive Storbritannien. Därefter undersöks hur informationen förändrats för varje bank och sedan genomförs en komparativ studie, där bankerna respektive de två länderna jämförs.Studiens resultat visar att det har skett en förändring i riskkommunikation i årsredovisningen från år 2006 till år 2013 för samtliga studerade banker, då upplysningen om risker och riskhantering har ökat. De svenska bankerna skiljer sig i förändringen i högre grad än de brittiska. Det är svårt att se ett samband bland de svenska bankerna, medan de brittiska i stort sett följer samma mönster i förändringen. Vidare visar studien att de brittiska bankerna har genomgått en större förändring och att de har förändrats i högre takt än de svenska bankerna mellan de studerade åren. Det visar tydligt att de brittiska bankerna tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen och i jämförelse kan de svenska bankerna relateras till den kontinentaleuropeiska traditionen. Studien ger dock belägg för att de svenska bankernas riskkommunikation närmar sig den anglosaxiska traditionen, eftersom de har förändrats mellan de studerade åren och eftersom de har blivit mer transparenta. Vidare har både de brittiska och de svenska bankerna blivit mer transparenta när det gäller information om risk i årsredovisningen, vilket går i linje med legitimitetsteorin och intressentteorin. / Program: Civilekonomprogrammet