Bakgrund: Tidigare forskning har visat på en del faktorer som gör det svårare för serieförvärvande bolag att skapa värde i takt med att de växer. Större kapital ska allokeras vilket leder till praktiska svårigheter i förvärvsprocessen. Vidare visar tidigare forskning på att fenomen såsom agentproblematik och hybris är mer utbrett bland större bolag vilket gör att avkastningen på kapital sjunker ju större bolaget blir. Detta ifrågasätts dock av studier som visar på ett lärande av att växa. Huruvida det är positivt eller negativt för värdeskapandet att växa som bolag påverkas av en rad olika faktorer, och ur tidigare studier tycks det svårt att uttyda vilken storlek på bolag som statistiskt sett skapar mest avkastning via förvärv.  Syfte: Syftet med studien är att analysera hur sambandet ser ut mellan serieförvärvande bolags värdeskapande, i termer av avkastning på investerat kapital, och dess storlek, samt vilken påverkan faktorerna branschtillhörighet, finansieringsmetod och konjunkturläge har på värdeskapandet.  Metod: För att besvara syftet med studien genomfördes i huvudsak empiriska studier i form av regressionsmodeller, för att kartlägga ett 30-tal serieförvärvande bolag och deras värdeskapande mellan 2009-2021. Analysen grundas därför på statistisk analys av paneldata, men kompletteras även av en djupgående litteraturstudie där kvalitativa faktorer inom ämnesområdet behandlas.  Slutsats: Studien visar att det för nordiska serieförvärvande bolag är positivt att växa upp till ett bolagsvärde omkring 4 miljarder SEK. Ju mer man växer, upp till den storleken, desto mer så gynnas man av skalbarhet, man har lätt att hitta synergieffekter och premien förblir relativt låg. När man överskrider 4 miljarder så tar dock de negativa effekterna av att växa över och värdeskapandet blir mindre och mindre i takt med att man växer och gör fler förvärv. Detta främst eftersom det blir svårare att hitta synergier med förvärvsobjekten och förvärvspremien generellt blir högre. Som visat i tidigare studier har branschtillhörighet en stor påverkan på värdeskapandet. Industribolagen visar en lägre avkastning än teknik och sjukvårdsbolagen. Påverkan av studiens övriga kontrollvariabler; finansieringsmetod och konjunkturläge förkastades i alla utom ett fall. För de bolagen som definieras som små fanns det en signifikant negativ effekt på värdeskapandet att genomgå nyemission.

Studien undersöker vad som motiverar serieförvärvare och hur organisationers erfarenhet påverkar motiv. Vi visar att serieförvärvare primärt motiveras av att uppnå en operationell synergi, via intäktsökningar eller kostnadsminskningar, vilket i olika grad kan beskrivas i termer av ett förvärvsprogram. Genom ett kvalitativt närmande har fem noterade svenska serieförvärvares förvärv gjorda de senaste tre åren undersökts. Via analys av pressmeddelanden och genom semistrukturerade intervjuer finner vi att serieförvärvare upplever att de blir bättre på att värdera potentiella förvärv om dessa baseras på liknande synergistiska logik som tidigare använts. Detta djupgående förhållningsätt ökar förståelsen för varför företag förvärvar och hur förvärv kan användas för att skapa värde.

Studien undersöker hur fyra stora, skandinaviska, serieförvärvande företag som är verksamma på den svenska marknaden ser på förvärvsuppföljning, hur förvärvsuppföljning ter sig samt vad företagen gör med information som utvinns genom uppföljning. En kvalitativ metod användes och studien baseras på intervjuer med de undersökta företagen. Studiens slutsats är att, även om företagen anser att förvärvsuppföljning är viktig, så genomförs inte uppföljning av förvärvsprojekt i samtliga företag på så vis som tidigare forskning föreslår. I de studerade företagen följs de finansiella målen oftast upp, medan uppföljning av icke-finansiella mått sker genom en mer löpande och ad hoc avstämning. Vidare finner studien indikationer på att erfarenhet spelar roll vid förvärvsprocessen och att integration är av betydelse gällande förvärvsuppföljning.

Då företag beslutar att genomföra företagsförvärv kommuniceras detta till marknaden. Tidigare forskning har visat att aktieavkastningen är avtagande i takt med att fler förvärv annonseras. Undantaget är när det första förvärvet mottas negativt av marknaden, då en positiv trend har observerats vid efterföljande annonseringar. Syftet med studien är att undersöka om dessa mönster kan iakttas på den nordiska marknaden. Urvalet består av 95 serieförvärvare som sammantaget annonserat 552 förvärv under perioden 1988 till ​2020. Genom en händelsestudie visar vi att marknaden i genomsnitt mottar tillkännagivande av förvärv positivt, men att en avtagande trend existerar. I de fall det första förvärvet genererade negativ avkastning observeras istället en ökande trend. Resultatet stöds av kompletterande regressionsanalys och kan delvis förklaras av inlärningshypotesen.

Bolag har i över 100 års tid förvärvat andra bolag i en rad olika syften, vilket utgör en enorm marknad både i Sverige och internationellt. Trots detta råder det ingen tydlig konsensus kring hur värdeskapande förvärv egentligen är eller huruvida mer erfarna förvärvare skapar mer värde vid förvärv. Denna studie fokuserar på vad som händer med aktiepriset på förvärvande bolag i och med att ett nytt förvärv annonseras. Urvalet har delats upp i två grupper som jämförts; singelförvärvare i den ena, serieförvärvare i den andra. Händelsestudien som genomförts visar på att det i studiens urval skapas en överavkastning i samband med annonsering av företagsförvärv, både för singelförvärvare och serieförvärvare. I resultatet visar även att singelförvärvares förvärv generellt tas emot bättre av marknaden jämfört med när serieförvärvare genomför ett förvärv.

In this study, we try to understand how the strategic rationale and financial reports are created and developed by an acquirer with no previous experience, during acquisitions. We also investigate how the acquisitional capability of an organization is built up and competence established in a company without a dedicated M&A function and internal expertise. To accomplish this, we have conducted a case study, which analyses the processes of two completed acquisitions at an unlisted Swedish company with no previous acquisition experience. The study shows that for smaller, unlisted companies, internal acquisition experience and competence are not crucial to acquisition success. The corporate group in our study compensates for the lack of experience, a dedicated M&A function and internal expertise, by employing external experts. For smaller, owner-led companies, the ability to create rapport – a feeling of mutual understanding and affinity – appears to be more important in the acquisition process than acquisition expertise. You need to have a business mindset – you don't have to be an expert in financial analysis or law – but you must have the ability to surround yourself with the right people, connect with others, create rapport and dare to take risks.

Den här studien avser främst att bestämma huruvida nordiska förvärvare som finansierar uppköp via apportemissioner brukar sig av resultatmanipulation i kvartalen kring förvärvet. Syftet sträcker sig dessutom till att avgöra om den effekten är större för serieförvärvare än för enstaka förvärvare. För att studera resultatmanipulationen används en uppskattning av diskretionära periodiseringar som härleds från den modifierade Jonesmodellen samt ett antal kontrollvariabler. Datainsamlingen har utförts via databasen Refinitiv Eikon. Resultatet bekräftar med statistisk signifikans hypotesen att förvärvare som använder emitterade aktier som transaktionsmedel manipulerar resultatet genom diskretionära periodiseringar innan förvärvet för att sedan återvända till en naturlig nivå. Slutsatsen bör dock tolkas försiktigt då regressionsanalysen kännetecknas av volatila förklaringsgrader. En deskriptivt lägre nivå av diskretionära periodiseringar kan även utläsas från serieförvärvare relativt enstaka förvärvare men utan statistisk signifikans. / The purpose of this study is primarily to determine whether Nordic acquirers that finance their acquisitions through stocks manage their earnings by using discretionary accruals around the time of the event to increase the stock price. Furthermore, the paper investigates if this effect would be larger for serial acquirers. The database Refinitiv Eikon has been used to collect data and the modified Jones model has been applied to estimate levels of discretionary accruals. The results confirm with statistical significance that acquirers that issue stock for payment manage earnings prior to the acquisition relative to cash-paying acquirers and then gradually decrease to a non-discretionary level. Although this conclusion should be interpreted conservatively due to volatile explanatory power. As for serial acquirers, a lower level of discretionary accruals can be observed but with no statistical significance.