Studien undersöker vad som motiverar serieförvärvare och hur organisationers erfarenhet påverkar motiv. Vi visar att serieförvärvare primärt motiveras av att uppnå en operationell synergi, via intäktsökningar eller kostnadsminskningar, vilket i olika grad kan beskrivas i termer av ett förvärvsprogram. Genom ett kvalitativt närmande har fem noterade svenska serieförvärvares förvärv gjorda de senaste tre åren undersökts. Via analys av pressmeddelanden och genom semistrukturerade intervjuer finner vi att serieförvärvare upplever att de blir bättre på att värdera potentiella förvärv om dessa baseras på liknande synergistiska logik som tidigare använts. Detta djupgående förhållningsätt ökar förståelsen för varför företag förvärvar och hur förvärv kan användas för att skapa värde.

<p>Sweden is one of five nations in the world manufacturing fighter aircrafts. Highly advanced technology is needed in order to develop a fighter aircraft. When developing advanced technology, new applications, other than those initially intended occur, spin-off. Some of Sweden’s largest companies are spin-offs from the fighter aircraft industry. Saab Automobile is an example of this. Spin-off as a concept appears in different contexts, from television series to audit terms but foremost in connection with splitting of companies. In the initial phase of our study we came across numerous definitions and concepts as explanation of spin-off and we therefore choose to adopt our own definition. </p><p>Our study defines civil spin-offs from military aircraft projects. The Swedish aircraft industry consists of three large companies, Saab, Volvo Aero and Ericsson Microwave and we have for our case studies chosen spin-off processes within those companies. We interviewed persons well familiar with the above mentioned process in the respective companies, individually. The answers from the interviews, which we have analysed based on theory and literature, have enabled us to identify, describe and analyse factors promoting as well as counteracting spin-offs arising from military aircraft projects.</p><p>From our study we have drawn the conclusion that all companies want to achieve spin-offs. One important way of creating opportunities for spin-offs is organising in cross functional groups, one of many internally acting factors that we have tried in our study. A factor that strongly counteracts the development of a spin-off is a strict focus on the core business of the company. This comes as a result of demand for saving measures, which has also led to much less time or no time at all for reflecting on new ideas.</p><p>The historic role of the Swedish Government as a long term and demanding customer of military aircraft systems has over the last years shown less significance. The Government now has to play the role of co-operative link between the industry and the university in what is called a Triple Helix. The role of the Government is thus to support new enterprising as spin-off through technique parks, incubators and VINNOVA.</p><p>Another significant factor supporting the development of spin-offs is co-operation in networks and clusters. In the spring of 2005 SwedCat was founded, a cluster between Saab, Volvo Aero and Ericsson microwave with the aim to take advantage of spin-offs from the respective companies and to support each other in developing them. We are of the opinion that this collaboration sets an excellent example for the industry, irrespective of line of business.</p>

Sweden is one of five nations in the world manufacturing fighter aircrafts. Highly advanced technology is needed in order to develop a fighter aircraft. When developing advanced technology, new applications, other than those initially intended occur, spin-off. Some of Sweden’s largest companies are spin-offs from the fighter aircraft industry. Saab Automobile is an example of this. Spin-off as a concept appears in different contexts, from television series to audit terms but foremost in connection with splitting of companies. In the initial phase of our study we came across numerous definitions and concepts as explanation of spin-off and we therefore choose to adopt our own definition. Our study defines civil spin-offs from military aircraft projects. The Swedish aircraft industry consists of three large companies, Saab, Volvo Aero and Ericsson Microwave and we have for our case studies chosen spin-off processes within those companies. We interviewed persons well familiar with the above mentioned process in the respective companies, individually. The answers from the interviews, which we have analysed based on theory and literature, have enabled us to identify, describe and analyse factors promoting as well as counteracting spin-offs arising from military aircraft projects. From our study we have drawn the conclusion that all companies want to achieve spin-offs. One important way of creating opportunities for spin-offs is organising in cross functional groups, one of many internally acting factors that we have tried in our study. A factor that strongly counteracts the development of a spin-off is a strict focus on the core business of the company. This comes as a result of demand for saving measures, which has also led to much less time or no time at all for reflecting on new ideas. The historic role of the Swedish Government as a long term and demanding customer of military aircraft systems has over the last years shown less significance. The Government now has to play the role of co-operative link between the industry and the university in what is called a Triple Helix. The role of the Government is thus to support new enterprising as spin-off through technique parks, incubators and VINNOVA. Another significant factor supporting the development of spin-offs is co-operation in networks and clusters. In the spring of 2005 SwedCat was founded, a cluster between Saab, Volvo Aero and Ericsson microwave with the aim to take advantage of spin-offs from the respective companies and to support each other in developing them. We are of the opinion that this collaboration sets an excellent example for the industry, irrespective of line of business.

Uppsatsen studerar förvärv av små företag och huruvida en liknande värdekedja kan ha en inverkan på uppkomsten av synergier. Uppsatsens frågeställning är: Hur relaterar liknande värdekedjor i två små bolag till förmågan att skapa synergier vid ett icke-konglomerat förvärv? och studien genomförs genom en fallstudie av ett företag som för fem år sedan förvärvade en konkurrent inom samma bransch. Det teoretiska ramverket utgår från synergier samt Porters värdekedja, och ämnet undersöks genom intervjuer av nyckelpersoner och indikerande beräkningar som utgår från de två företagens årsrapporter. Resultatet visar att de två företagens värdekedjor i huvudsak var lika, men att vissa väsentliga skillnader fanns. De synergier som uppstått, både upplevda och beräknade, återfanns på de platser där värdekedjan skilde sig åt. Den övergripande slutsatsen av studien var således att den liknande värdekedjan ledde till en snabb arbetsintegration vilket i sin tur möjliggjorde optimering av skillnaderna i värdekedjan, varpå synergier uppstått. Uppsatsen bidrar därmed med insikter i hur likheter och skillnader i värdekedjor kan påverka ett förvärv, vilket ger indikationer om hur små företag kan förvärva för att expandera mer effektivt.

<p>Fusionernas antal och storlek har ökat för varje år, och företagsvärlden har präglats av en fusionsyra som är frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i så stor utsträckning samtidigt som det påvisas att en majoritet av företagsaffärerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen är att utifrån ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras också i viss mån vilket utfallet av en fusion blir beroende på vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som används är dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin på fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende på att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri. Motivbilden är mångfasetterad. Den består både av uttalade/officiella och dolda/inofficiella motiv. Företagens uttalade motiv är ofta att uppnå kostnadsbesparingar och samordningsvinster via synergieffekter. De dolda motiven och drivkrafterna utgörs dels av personliga motiv där aktörerna försöker maximera den egna nyttan, dels av yttre psykologiska drivkrafter såsom flockbeteende, hybris och påtryckningar från finansiella rådgivare. Vi har dragit slutsatsen att det föreligger incitament och möjlighet för individuell nyttomaximering hos vissa aktörer, beroende på att en fusion för dessa innebär en rad fördelar. De består främst av ökad prestige och högre löner. Att handla opportunistiskt möjliggörs delvis av den informationsasymmetri som föreligger mellan exempelvis aktieägare och företagsledning.</p>

Fusionernas antal och storlek har ökat för varje år, och företagsvärlden har präglats av en fusionsyra som är frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i så stor utsträckning samtidigt som det påvisas att en majoritet av företagsaffärerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen är att utifrån ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras också i viss mån vilket utfallet av en fusion blir beroende på vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som används är dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin på fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende på att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri. Motivbilden är mångfasetterad. Den består både av uttalade/officiella och dolda/inofficiella motiv. Företagens uttalade motiv är ofta att uppnå kostnadsbesparingar och samordningsvinster via synergieffekter. De dolda motiven och drivkrafterna utgörs dels av personliga motiv där aktörerna försöker maximera den egna nyttan, dels av yttre psykologiska drivkrafter såsom flockbeteende, hybris och påtryckningar från finansiella rådgivare. Vi har dragit slutsatsen att det föreligger incitament och möjlighet för individuell nyttomaximering hos vissa aktörer, beroende på att en fusion för dessa innebär en rad fördelar. De består främst av ökad prestige och högre löner. Att handla opportunistiskt möjliggörs delvis av den informationsasymmetri som föreligger mellan exempelvis aktieägare och företagsledning.

Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster. Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument. Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde. Underlaget för bedömningar grundades främst på rekommendationer och egna funderingar. Bedömningsunderlaget för partnerföretagen utgjordes i första hand av överslag i form av huvudberäkningar.

<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008</p>

In January 2018, Sweden’s new Climate Act and long-term climate goal entered into force. The goal states that, by 2045, Sweden will reach net-zero emissions of greenhouse gases. The goal is ambitious and requires powerful climate change mitigations in a variety of sectors, which can lead to both positive synergies and negative tradeoffs with the 16 existing Environmental Quality Objectives. Examining and analyzing such interactions can accelerate the achievement of the goals and reduce the risk of unwanted complications.  The purpose of this study is to assess the central measures of achieving the climate goal, and to evaluate and clarify possible synergies and tradeoffs between the climate goal and Sweden’s Environmental Objectives. The applied methods include literature studies, expert assessments, Causal Loop Diagrams and a comparative analysis method, and a total of 160 interactions between the climate goal and the Environmental Objectives have been examined.  37% of the interactions show positive synergies, and 47% show no significant impact between the climate goal and the Environmental Objectives. Only 16% of the interactions are estimated to lead to possible negative tradeoffs. In many cases, type of used technology and the location of the measures play a decisive role; with careful planning and precautionary principles, synergies can be supported and tradeoffs avoided. / I samband med att den nya klimatlagen trädde i kraft i januari 2018 fick Sverige ett nytt långsiktigt klimatmål, som fastställer att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Målet är ambitiöst och kräver kraftfulla klimatförbättrande åtgärder inom en rad olika sektorer, något som kan leda både till positiva synergieffekter och negativa målkonflikter med de 16 befintliga miljökvalitetsmålen. Att undersöka och analysera dessa interaktioner kan påskynda måluppfyllelsen och minska risken för fallgropar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka klimatförbättrande åtgärder som är betydande för att nå klimatmålet, samt att kartlägga och tydliggöra potentiella synergier och konflikter mellan klimatmålet och de nationella miljökvalitetsmålen. Litteraturstudier, expertutlåtanden, analyser av orsakssamband samt en komparativ analysmetod har tillämpats, och totalt 160 interaktioner mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen har analyserats. 37% respektive 47% av interaktionerna visar positiva synergier eller ingen tydlig påverkan mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen, och endast 16% av interaktionerna bedöms leda till potentiella negativa målkonflikter. För flera av åtgärderna spelar teknik och placering en avgörande roll för de slutliga synergierna och målkonflikterna. Med noggrann planering och vidtagen försiktighetsprincip kan synergierna stärkas och potentiella målkonflikter undvikas.

I studien undersöks om det är svårare för svenska börsnoterade företag att uppskatta synergier vid utländska förvärv. Undersökningen tillämpar eventstudiemetoden för att beräkna träffsäkerheten i företagens synergiestimat, men använder den på ett mindre underlag. Detta möjliggör en mer detaljerad undersökning och analys av utfallet, vilket har genomförts utifrån fyra djupgående intervjuer. Studiens resultat visar att det är svårare för de undersökta företagen att uppskatta synergier vid utländska förvärv. Den procentuella avvikelsen mellan företagens synergiestimat och det faktiska utfallet är vid de inhemska förvärven 60,81 procent. Vid de utländska förvärven är avvikelsen 396,18 procent. Utifrån undersökningens genomförda intervjuer kan detta bero på en mer omfattande informationsasymmetri och landspecifika faktorer vid utländska förvärv som gör det svårare att beräkna risk och därmed svårare att uppskatta synergier. Resultatet indikerar även att en kapitalkostnad som enbart är beräknad utifrån teoretiska antaganden inte alltid är praktiskt tillämpbar som diskonteringsränta vid uppskattning av synergier. I studien erhålls också resultat som visar att de undersökta utländska förvärven är värdeförstörande medan de inhemska förvärven är värdeskapande.