Företagsförvärv klassificeras in i tre olika förvärvstyper: horisontella, vertikala och konglomerade, baserat på branschtillhörighet och affärsrelation mellan förvärvande företag och målföretag. Det finns ett flertal bakomliggande motiv till företagsförvärv, vilka vanligtvis är kopplade till specifika förvärvstyper. Vidare ses de olika motiven som antingen värdeskapande, värdeneutrala eller värdeförstörande vilket bör speglas i de olika förvärvens förmåga att skapa mervärde. Syftet med studien är att undersöka hur marknaden reagerar vid offentliggörandet av att ett företagsförvärv ska ske genom att studera abnormal avkastning i det förvärvande företagets aktiekurs. Vidare undersöks om förvärvstyp har någon påverkan på den abnormala avkastningen. Studien finner signifikanta resultat som visar att det vid offentliggörandet av företagsförvärv i Sverige uppstår positiv abnormal avkastning. Vidare finner studien att de horisontella och vertikala förvärvstyperna genererar signifikant högre abnormal avkastning än de konglomerade förvärven. Inga statistiskt säkerställda resultat påvisar någon skillnad mellan de vertikala och de horisontella förvärvens abnormala avkastning.

Företagsförvärv är ett allt mer vanligt sätt för företag att skapa tillväxt och får i takt med ökningen i popularitet mer uppmärksamhet inom den akademiska litteraturen. Samtidigt har flera studier på både den amerikanska och den brittiska marknaden konstaterat att den kortsiktiga effekten på ett köpande företags aktiekurs både kan vara negativ och positiv. Genom en eventstudie av 111 förvärv genomförda på den svenska marknaden mellan 2009- 2016 studerar vi den kortsiktiga abnormala avkastningen som sker som en reaktion på att företag annonserar ett förvärv. Köparen vid ett förvärv kan skapa en positiv abnormal avkastning men den kortsiktiga reaktionen på marknaden skiljer sig åt beroende på valet av betalningsmetod samt om målföretaget är privat eller publikt. Resultatet i studien visar att förvärv av privata företag genererar en positiv avkastning vid annonseringen av ett förvärv medan publika förvärvsannonseringar leder till en motsatt effekt. Vidare leder valet att använda aktier som betalningsmedel till en negativ abnormal avkastning.

Uppsatsen studerar förvärv av små företag och huruvida en liknande värdekedja kan ha en inverkan på uppkomsten av synergier. Uppsatsens frågeställning är: Hur relaterar liknande värdekedjor i två små bolag till förmågan att skapa synergier vid ett icke-konglomerat förvärv? och studien genomförs genom en fallstudie av ett företag som för fem år sedan förvärvade en konkurrent inom samma bransch. Det teoretiska ramverket utgår från synergier samt Porters värdekedja, och ämnet undersöks genom intervjuer av nyckelpersoner och indikerande beräkningar som utgår från de två företagens årsrapporter. Resultatet visar att de två företagens värdekedjor i huvudsak var lika, men att vissa väsentliga skillnader fanns. De synergier som uppstått, både upplevda och beräknade, återfanns på de platser där värdekedjan skilde sig åt. Den övergripande slutsatsen av studien var således att den liknande värdekedjan ledde till en snabb arbetsintegration vilket i sin tur möjliggjorde optimering av skillnaderna i värdekedjan, varpå synergier uppstått. Uppsatsen bidrar därmed med insikter i hur likheter och skillnader i värdekedjor kan påverka ett förvärv, vilket ger indikationer om hur små företag kan förvärva för att expandera mer effektivt.

Ett horisontellt företagsförvärv kännetecknas av att det förvärvande företaget och målföretaget verkar inom samma bransch. Motiven bakom ett horisontellt förvärv är många, men handlar ofta om förhoppningar att sammanslagningen av företagen ska medföra synergiska effekter och även utöka förvärvande företags marknadsandelar. Vid tillkännagivandet av ett förvärv kommer marknaden att reagera olika starkt beroende på vilka förhoppningar som finns för förvärvet. För att undersöka marknadens reaktion, och om reaktionerna skiljer sig beroende på branschtillhörighet, genomförs en eventstudie innehållande 65 inhemska förvärvsannonseringar. De 65 observationerna är fördelade mellan sjukvårdsbranschen, industribranschen och konsumentvaru- och tjänstebranschen. Studien finner att hela urvalet,oberoende av branschtillhörighet, genererar signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av de horisontella förvärven. Vidare redogör studiens resultat för signifikanta branschskillnader, där konsumentvaru- och tjänstebranschen genererar signifikant högst abnormal avkastning och industribranschen genererar signifikant lägst.