Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för hur medarbetare uppfattar den styrning de utsätts för. Förståelsen ska sedan bidra till att ledare ska kunna utveckla verksamhetsstyrningen inom liknande organisationer och på ett bättre sätt kunna nå de mål de satt upp och kunna utveckla dessa vidare och bli effektivare. Arbetet är genomfört med en inkännande och tolkande vetenskapssyn ur ett aktörrsynsätt. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå syftet med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med intervjuer utförts. Slutsatsen i studien är att medarbetarna uppfattar generellt målstyrningen som ett bra sätt att arbeta utifrån i sitt dagliga arbete. Men genom de negativa tankar de förmedlat har jag kommit fram till att det finns en fallgrop i att ha många system som styr parallellt. Systemen är bra i sig själva, men medarbetarna upplever en stress genom de krockar som uppstår dem emellan. Medarbetarna visar även att de inte upplever att de påverkar i så stor utsträckning som de faktiskt gör vilket organisationen måste arbeta fram bättre sätt för att förmedla så att medarbetarna känner sig sedda och på så vis gör ett ännu bättre arbete än de redan gör.

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget. Familjerna har kontaktpersoner, spindlar, som håller samman och följer upp insatser för barnen. På Resurscentrum samlas de för barnets utveckling viktiga personerna, både yrkesprofessioner och andra, till Resurscentrum möten. Studien syftar till att studera det karaktäristiska för modellen av den specialpedagogiska organisationen i en kommun. Studien är en fallstudie av kommunens samverkansmodell (Stensmo, 2002). Under fem dagar i oktober var vi på plats, i Strömstad, för att studera modellen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att på det sättet få djupare kunskaper om vårt undersökningsområde (Patel & Davidsson, 2003). Vi har genomfört strukturerade intervjuer med politiker, ledningspersonal, specialpedagoger och andra berörda yrkeskategorier samt med föräldrar. Vi intervjuade totalt tretton personer vid tio intervjutillfällen. Av resultatet framgår att Resurscentrum arbetar utifrån de gällande styrdokumenten, att ge barn/elever stöd i sin skolmiljö. Genom tidiga insatser för barn skapas goda förutsättningar för utveckling och lärande. För kommunen bör detta ses som en vinst menade både politiker, personal och föräldrar. Resurscentrum startades av några ”eldsjälar”. För att modellen ska bestå krävs att det karismatiska ledarskapet befästes. Resurscentrums enkät till föräldrar visade att de som varit i kontakt med Resurscentrum var nöjda. De tre föräldrar vi intervjuade hade alla barn med olika grader av funktionshinder inom autismspektrum. Två av dem uttryckte stor vanmakt över att inte ha fått det stöd och den hjälp de tyckte sig behöva. Kommunen ansåg att samverkan var både mänskligt och ekonomiskt lönsamt. Svårighet med den gemensamma budgeten kunde vara att, om det kom till ytterligare ett barn som behövde vård dygnet runt kunde de ekonomiska ramarna för Resurscentrum skakas. Hur kommunen organiserar och riktar sitt stöd till barn och elever med behov av särskilt stöd är av betydelse för hur demokratin i en kommun fungerar och hur man ser på maktförhållanden mellan invånaren och besluten.

Abstract Our study deals with intrapreneurship in local activity. The main purpose of this study is to understand, explain and develop the concept of intrapreneurship in local activity with the help of existing information, our discussion, and reasoning and with the help of theoretical concepts. One reason for the choice of this topic was our pure curiosity towards this quite unique and unexplored phenomenon. We know that the term intrapreneurship in local activity has not existed longer than about ten years and the amount of existing thesis of intrapreneurship in local activity is very few. The information about intrapreneurship in local activity is mainly collected by studying Örebro´s intrapreneurship policies but also by studying other local authorities in Eksjö, Umeå and Västra-Götaland. One purpose of this study was also to create an overall picture of intrapreneurship in local activity by studying our pictures from reality. This process can be called as hermeneutical spiral and the way we see our environment is based on hermeneutics. Another purpose was to find out and develop the knowledge of our interviewees about their intrapreneurship in local activity. We have deep interviewed four people in local activity to find out and to understand their views about intrapreneurship. Our theoretical framework, for example, consists of organisation structure and change, decentralization, creativity and learning organizations. In our conclusion part we have developed our own definition of intrapreneurship in local activity inspired by our advanced knowledge. We have also found out that there are two important reasons for the local authorities to choose intrapreneurship as their operational mode. The first one is economical and the other one is based on cooperation. / Sammanfattning Vår uppsats behandlar intraprenader i kommunal verksamhet med inriktning mot att förstå, förklara, utvidga och utveckla själva begreppet intraprenad genom befintlig information, vårt eget resonemang och teoretiska kopplingar. Anledningen till att vi just valt detta ämne grundar sig i vår nyfikenhet på detta relativt outforskade fenomen. Intraprenader har inte förekommit som begrepp inom den kommunala verksamheten mer än drygt tio år. Efter vi förundersökt ämnet, visar det sig att intraprenad och intraprenader är ett relativt outforskat område och antalet uppsatser som tidigare är skrivna om just intraprenader är mycket få. Den information vi funnit utgörs till största delen av Örebro kommuns, men även andra kommuners respektive intraprenadpolicies och det arbete som gjorts kring dessa. Större delen av den befintliga informationen kommer att utgöras av intraprenadfakta från Eksjö kommun, Umeå kommun, Västra Götalandsregionen och Örebro kommun. Avsikten med uppsatsen är att titta på helhetsbilden av fenomenet intraprenad i kommunal regi genom att sätta ihop de olika verklighetsbilder vi skapat för att på så sätt bilda en sorts hermeneutisk spiral och därför kan vi konstatera att vårt sätt att arbeta i denna uppsats och se på omgivningen liknar till stora delar det hermeneutiska synsättet. Ett annat syfte med denna uppsats är att ta fram och utveckla den kunskap om intraprenader som finns hos våra intervjupersoner och detta har vi gjort genom att bland annat djupintervjua fyra personer för att på så sätt också få fram respondenternas egna tankar och åsikter kring intraprenader. Vad gäller vår teoretiska referensram, använder vi oss av olika centrala begrepp förknippade med intraprenader, exempelvis organisationsstruktur- och förändring, decentralisering, beslutsfattande, kreativitet och lärande organisation. Utifrån de tankar som framkommit när vi först började diskutera och resonera kring begreppet intraprenader formulerade vi ett antal intressanta frågor vilka vi såg som ett första steg mot vårt syfte med arbetet. Runt dessa frågor har vi sedan samlat in fakta främst i form av intraprenadpolicies som Eksjö kommun, Umeå kommun och Västra Götalandsregionen utarbetat. Vi har också använt oss av de intraprenadansökningshandlingar som inkommit till Örebro kommun. I nästa steg har vi samlat våra egna tankar av dem och vad de kan innebära. Därefter har vi analyserat det material som hittills framkommit och utifrån vår analys försökt identifiera kopplingar till olika teoretiska begrepp. För att ytterligare utvidga våra egna resonemang har vi genomfört intervjuer med olika personer med anknytning till intraprenader. För att få en djupare insikt i och förståelse för fenomenet intraprenad har vi granskat all information och dragit paralleller utifrån allt material vi samlat in och erhållit från tidigare avsnitt med hjälp av intraprenadpolicies och intraprenadansökningshandlingar, intervjuer och teoretiska begrepp. I den avslutande diskussionen representeras bland annat vår egen definition på begreppet intraprenad, inspirerats av vår utvecklade kunskap av intraprenader och att vi finner två övergripande anledningar till varför kommuner väljer att införa intraprenader: en ekonomisk och en medarbetarorienterad.

A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steering In the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality. The purpose of this model was to find a more accurate allocation of the municipals resourses. Needs budgeting depends on population size, age composition and a number of social factors. The revenues in the municipal operations arise outside the business. This means that it is important to develop a control system that creates motivation, creativity and effectiveness at all levels within the organization. A method of creating this is to implement a balanced scorecard. The purpose with the scorecard is to inspire policy makers to plan activities based on a variety of perspectives The purpose of the study was to examine how the balanced scorecard works along with the budget in a municipal activities, and how a combination of these models can contribute to a stronger management. The essay is based on a case study of a municipal operation in the City of Gothenburg. Qualitative interviews with the financial manager of the city administration has been carried out on two occasions. In addition to the interviews the study also consists of literature and dissertations in the subject. Conclusions to be drawn from this study is that municipal operations by supplementing the budget with a scorecard can increase the focus from purely financial measures to include non-financial. This can lead to better management of the business and its resources. In addition, we found that the needs budgeting leads to a more equitable distribution of the municipal resources. This is because the allocation is made at a high organizational level and the distribution is non-negotiable. / En budget består av siffror som visar hur stora resurser en viss verksamhet har att tillgå under ett visst år. Med hjälp av ett styrkort kan dessa siffror och riktlinjer omvandlas till mer lättförståeliga icke-finansiella instruktioner för de anställda. En av de mest väsentliga skillnaderna mellan budget och styrkort är att budgeten fokuserar på kortsiktiga resultat medan styrkortet lägger fokus på långsiktiga visioner och mål. Med ett långsiktigt tänkande kan ledningen sätta upp fler långsiktiga mål och även göra mer välplanerade investeringar vilket ökar möjligheten för organisationen att utvecklas och bli bättre på sikt. Genom att slå ihop de två styrmedlen uppnås en bra balans mellan kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, vilket skapar en mer effektiv styrning. Under 1990-talet införde många av landets kommuner behovsbudgetering, en av dessa kommuner var Göteborgs kommun. Syftet med budgeteringsmodellen var att hitta en mer korrekt fördelning av kommunbidraget. Behovsbudgetering beror av befolkningsstorlek, ålderssammansättning och ett antal sociala faktorer. I kommunal verksamhet uppstår intäkterna utanför verksamheten. Detta medför att det är viktigt att utveckla ett styrsystem som skapar motivation, kreativitet och måluppfyllelse på samtliga nivåer inom organisationen. En metod för att skapa detta är att implementera ett balanserat styrkort. Styrkortet skall inspirera beslutsfattarna att planera verksamheten utifrån ett antal perspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur balanserat styrkort fungerar tillsammans med budget i en kommunal verksamhet, och om en kombination av dessa modeller kan bidra till en starkare styrning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en stadsdelsnämnd i Göteborgs Stad. Kvalitativa intervjuer med ekonomichefen på stadsdelsförvaltningen har genomförts vid två tillfällen. Utöver intervjuerna består uppsatsen även av litteratur och avhandlingar inom ämnet. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kommunal verksamhet genom att komplettera budget med styrkort kan öka fokus från enbart finansiella mått till att även inkludera icke-finansiella. Detta kan leda till en bättre styrning av verksamheten och dess resurser. Dessutom har vi kunnat konstatera att behovsbudgetering leder till en mer rättvis fördelning av kommunens resurser. Detta eftersom fördelningen sker på en hög organisatorisk nivå och fördelningen inte är förhandlingsbar.

I dagsläget råder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt från små kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter på något sätt arbetar med Lean, finns det begränsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende på personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsområde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i Täby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara på frågan om hur Lean som styrningsverktyg påverkar personalens arbetssätt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras på en litteraturgenomgång angående Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin består av en fallstudie av Bygglovsenheten där kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att påverkan på personalens arbetssätt varierar mellan olika yrkesgrupper beroende på till vilken grad personalens arbetsuppgifter har varit direkt involverade i arbetet kopplat till Lean. Den grupp vars arbete varit direkt kopplat till Lean-processen, som enheten har fokuserat på, har upplevt att effekterna för det dagliga arbetet varit övergripande positiva och att det i huvudsak har underlättat och förbättrat deras arbetssätt. Övriga grupper som inte haft en direkt anknytning till arbetet med Lean och vilkas arbetsuppgifter ännu inte fokuserats på upplever snarare att deras förtjänster inte står i relation till den tid och energi de bidragit med. Således drar vi slutsatsen att det på Bygglovsenheten finns ett tydligt samband mellan de upplevda förtjänsterna av Lean och det dagliga arbetet knutet till Lean. Studien stödjer tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet vad gäller ökad stress på grund av större arbetsbelastning, och motstridigt även minskad upplevd arbetsbelastning tack vare en tydlig struktur och förbättrat arbetssätt.

Syftet med studien är att undersöka hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka på styrning och praktik inom kontoren som beslutar om insatser till personer med funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori och idéer om förändringar i offentlig sektor i linje med teoribildningen New Public Managemnt. Med hjälp av New Public Management vill vi förstå styrningen inom kontoren och hur den fungerar. Denna teoribildning är inspirerad av näringslivets struktur och har kommit att påverka den offentliga sektorn från 1980-talet och framåt. Skaparna hävdade att dessa idéer ökar legitimiteten och effektiviteten. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar. Hur upplever chefer och handläggare styrningen och hur har styrningen inverkat på styrningen och praktiken inom kontoren? Hur beskriver de intervjuade cheferna och handläggarna att kundbegreppet blivit en del av verksamheten i och med IT-stödet? Vilka motiv beskriver de intervjuade cheferna och handläggarna fanns till införandet av IT-stödet? Studien har en kvalitativ ansats där det har genomförts sex semi-strukturerade intervjuer på kontor inom den valda kommunen. Resultatet visar att IT-stödet inverkar på styrningen och praktiken, den ger handläggarna merarbete i form av ökad dokumentering och komplettering av uppgifter, istället för att direkt vara ett stöd. Genom IT-stödet har kundbegreppet blivit en del av intervjupersonernas vokabulär, men det används inte i det dagliga arbetet utan ses mer som en samhällsutveckling. Motivet till införandet beskrivs vara tillgänglighet, ökad medvetenhet hos kunder, och en allmän samhällsutveckling. Studien bekräftar tidigare forskning men visar även på en löskoppling mellan chefer och handläggare. Tidigare studier har fokuserat på att studera en nivå inom organisationer, men i den här studien har det skett en jämförelse mellan två nivåer. I och med resultaten går det att konstatera att det skiljer sig mellan hur nivåerna upplever IT-stödet. Det går dock inte att säkerhetställa huruvida chefernas upplevelser är korrekta eller om det är svar som de förväntas ge i förhållande till de formella motiv som beskrivs. En sådan politisk korrekthet kan förstärka löskopplingen mellan det formella och det praktiska.

<p>A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steering</p><p>In the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality. The purpose of this model was to find a more accurate allocation of the municipals resourses. Needs budgeting depends on population size, age composition and a number of social factors. The revenues in the municipal operations arise outside the business. This means that it is important to develop a control system that creates motivation, creativity and effectiveness at all levels within the organization. A method of creating this is to implement a balanced scorecard. The purpose with the scorecard is to inspire policy makers to plan activities based on a variety of perspectives</p><p>The purpose of the study was to examine how the balanced scorecard works along with the budget in a municipal activities, and how a combination of these models can contribute to a stronger management. The essay is based on a case study of a municipal operation in the City of Gothenburg. Qualitative interviews with the financial manager of the city administration has been carried out on two occasions. In addition to the interviews the study also consists of literature and dissertations in the subject. Conclusions to be drawn from this study is that municipal operations by supplementing the budget with a scorecard can increase the focus from purely financial measures to include non-financial. This can lead to better management of the business and its resources. In addition, we found that the needs budgeting leads to a more equitable distribution of the municipal resources. This is because the allocation is made at a high organizational level and the distribution is non-negotiable.</p> / <p>En budget består av siffror som visar hur stora resurser en viss verksamhet har att tillgå under ett visst år. Med hjälp av ett styrkort kan dessa siffror och riktlinjer omvandlas till mer lättförståeliga icke-finansiella instruktioner för de anställda. En av de mest väsentliga skillnaderna mellan budget och styrkort är att budgeten fokuserar på kortsiktiga resultat medan styrkortet lägger fokus på långsiktiga visioner och mål. Med ett långsiktigt tänkande kan ledningen sätta upp fler långsiktiga mål och även göra mer välplanerade investeringar vilket ökar möjligheten för organisationen att utvecklas och bli bättre på sikt. Genom att slå ihop de två styrmedlen uppnås en bra balans mellan kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, vilket skapar en mer effektiv styrning.</p><p>Under 1990-talet införde många av landets kommuner behovsbudgetering, en av dessa kommuner var Göteborgs kommun. Syftet med budgeteringsmodellen var att hitta en mer korrekt fördelning av kommunbidraget. Behovsbudgetering beror av befolkningsstorlek, ålderssammansättning och ett antal sociala faktorer. I kommunal verksamhet uppstår intäkterna utanför verksamheten. Detta medför att det är viktigt att utveckla ett styrsystem som skapar motivation, kreativitet och måluppfyllelse på samtliga nivåer inom organisationen. En metod för att skapa detta är att implementera ett balanserat styrkort. Styrkortet skall inspirera beslutsfattarna att planera verksamheten utifrån ett antal perspektiv.</p><p>Syftet med studien var att undersöka hur balanserat styrkort fungerar tillsammans med budget i en kommunal verksamhet, och om en kombination av dessa modeller kan bidra till en starkare styrning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en stadsdelsnämnd i Göteborgs Stad. Kvalitativa intervjuer med ekonomichefen på stadsdelsförvaltningen har genomförts vid två tillfällen. Utöver intervjuerna består uppsatsen även av litteratur och avhandlingar inom ämnet. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kommunal verksamhet genom att komplettera budget med styrkort kan öka fokus från enbart finansiella mått till att även inkludera icke-finansiella. Detta kan leda till en bättre styrning av verksamheten och dess resurser. Dessutom har vi kunnat konstatera att behovsbudgetering leder till en mer rättvis fördelning av kommunens resurser. Detta eftersom fördelningen sker på en hög organisatorisk nivå och fördelningen inte är förhandlingsbar.</p>

Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas. Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien. Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument. Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning. Dock finns potential till förbättringar, framförallt i målutformningen. Slutsatser: Lagstiftning kring god ekonomisk hushållning är bristfällig, dock kan antydas en förbättrad efterlevnad. Kommuner ska för att lyckas bättre vid utvecklingen av övergripande verksamhetsmål formulera delmål och mätbara indikatorer som påvisar uppfyllelsegraden. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore av intresse att studera lagstiftningens tillämpning över tid, det vill säga om förbättringarna denna uppsats redovisar är av tillfällig karaktär eller om man kan se kontinuerliga förbättringar.

Denna undersökning är en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anställdes förutsättningar och inställning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet. Tidigare forskning inom området har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och därför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats där arbetstagaren står i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanställda inom två av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkätundersökning. Dessa två förvaltningar är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen. I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen. Teorin utgör även grunden för utformningen av enkätfrågorna. Den teoretiska referensramen fokuserar på inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance. Det finns ett flertal faktorer som påverkar den interna rörligheten, dock påverkar den anställdes situation i vilken utsträckning faktorerna påverkar arbetstagarens inställning samt förutsättningar till den interna rörligheten. Vi har dock sett att lön, status och utvecklande arbetsuppgifter påverkar oavsett om arbetstagaren är nöjd eller missnöjd med sin nuvarande arbetssituation.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.