Den här studien syftar till att bidra med förståelse om samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare i den dagliga kontakten ur ett förskollärarperspektiv. För att uppnå syftet har forskningsfrågorna "Vad uttrycker förskollärare om samarbetet mellan förskolan och vårdnadshavare i den dagliga kontakten?” och “Hur kan det förskollärarna uttrycker förstås ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv?” besvarats. Empirin har samlats in genom två fokusgruppssamtal med förskollärare som deltagare. Deltagarna har valts ut genom bekvämlighets- samt kriteriebaserat urval. Den insamlade empirin har analyserats tematiskt utifrån verksamhetsteorin med utgångspunkt i Yrjö Engeströms (1987) modell för verksamhetssystem. Ur den tematiska analysen framkom två huvudteman samt sex delteman. Det första huvudtemat är verksamhetssystem som samarbetar med delteman förtroende, förståelse och vårdnadshavarnas delaktighet. Det andra huvudtemat är verksamhetssystem som kolliderar med delteman tidsutrymme för samtal, skilda uppfattningar om samtalens innehåll och samarbete för barnens bästa. I resultatet framkommer det som är betydelsefullt för ett förtroendefullt samarbetet mellan förskola och hem i den dagliga kontakten, vilket är att skapa ett förtroende och förståelse för varandras perspektiv samt delaktighet genom förskolan projekt. I resultatet lyfts även kollisioner som kan uppstå, vilket innefattar tidsutrymmet för samtal som i vissa fall kan upplevas begränsad, olika syn på vad samtalen i den dagliga kontakten ska innehålla samt synen på barns bästa.

Syftet med denna studie har varit att belysa huruvida relationen mellan barn och pedagoger kan påverka möjligheten att upptäcka barn som far illa i hemmet, samt på vilka sätt som fritids kan arbeta för att uppnå förtroendefulla relationer. Fem kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger utfördes för att ta reda på deras erfarenheter. Även en socialsekreterare intervjuades. Studiens resultat visade att relationsarbetet mellan barn och pedagog kan vara som svårast när det är som viktigast. Inom fritidsverksamheten är det nödvändigt med en ökad förståelse för vikten av trygga och förtroendefulla relationer, samt att i större utsträckning våga beröra ämnet. Det framkom både av intervjuer och tidigare forskning att ämnet är laddat bland många pedagoger. Detta gör möjligheten för dialog och utbyte av varandra i personalgruppen betydelsefull. Samtidigt försvårar omständigheter som stora barngrupper, vilket kräver en ökad medvetenhet bland skolhuvudmän och rektorer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att med utgångspunkt i relationell pedagogik undersöka förskolans pedagogiska måltid som en plats för relationsbyggande. I den nutida skolans ökade krav på effektivitet och mätbara resultat riskerar relationerna mellan lärare och barn att hamna i skymundan. Vi ville därför undersöka vad den pedagogiska måltiden ger för förutsättningar för relationsbyggande mellan lärare och barn. Vi har gjort en mikroetnografisk studie där vi genom observationer vid den pedagogiska måltiden och intervjuer med två förskollärare har samlat in vår empiri på två förskolor under tre veckors tid. I vår analys av den insamlade empirin har vi utgått ifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna i vår studie har nära och förtroendefulla relationer till barnen, som fördjupas vid den pedagogiska måltiden. Förskollärarna är lyhörda för barnens behov, är måna om att alla ska bli sedda och få göra sig hörda samt kommunicerar i hög grad med barnen. Resultatet av vår studie visar även att måltidens förutsättningar för relationsbyggande präglas av förskollärarens förhållningssätt, gruppstorlek och antalet avbrott under måltiden.