Denna studie följer elever som deltar i bänkinteraktion omkring matematik med sin lärare. Syftet med studien är att undersöka hur elever beskriver att få enskild hjälp som stöd för sitt lärande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstår i lärar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgångspunkt för hur matematiklärare och speciallärare kan tänka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd. Studien har en sociokulturell ansats och är gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bänkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efteråt och med egna ord berätta vad som hände och hur eleven hade tänkt i situationen.

This licentiate thesis is focusing on conditions for teaching and learning in a project based vocational education in a Swedish upper secondary school.  To address this topic the aim is to increase the understanding of opportunities for teaching and learning provided in a project-bases vocational educational and training. From this aim, following research questions is addressed through article I as: (1) What kinds of competence are the students able to develop in a PBLE? (2) In what ways do the developed competence and vocational skills relate to the specific course syllabuses? (3) How is the students’ vocational competence constituted? And through article II as: How do teachers view PBVET as (a) framing possibilities for their practice, (b) affecting students learning, and (c) presenting challenges in this learning environment?  A methodological approach that involved stimulated recall inspired interviews that were based on field notes was used in the empirical gathering and was found highly useful. The theoretical approach is based on activity theory according to Vygotskij, Leontiev and Engeströms thoughts and from Ellströms idea of learning.  The result indicates that different activities are affecting the teachers’ opportunities for teacher guidance as well as their ability to engage students into tasks. For the students to develop vocational skills a slow progress in the building process is affecting their ability to perform tasks. The vocational competences that they develop are mainly set as a reproductive learning that in some easy tasks can move to a higher, re-productive learning. As for the relationship between teacher guidance and students ability to develop vocational skills, the hierarchic structure identified in this study indicates that the educational system is overridden by the production system that sets the outer frame for the opportunities that are provided in this educational setting.

No description available.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka barns lärandepraktiker och meningsskapande samspel när de spelar digitala spel tillsammans. Barn i årskurs två har delats in i fyra grupper. Två av grupperna har spelat datorspelet Labyrint och de båda andra grupperna har spelat datorspelet Bloxorz. Data samlades in i två steg: först genom videoobservation av spelsituationerna i ett första skede och sedan genom ett påföljande stimulated recall-samtal där den inspelade spelsituationen diskuterades tillsammans med barnen. Data har sedan analyserats med en interaktionsanalytisk metod som undersöker hur barnen använder verbal och ickeverbal kommunikation i samspel med varandra, kontexter och teknologier för att lösa olika typer av uppgifter i spelen. Studien leder till slutsatsen att olika former av samspel äger rum mellan spelare och åskådare, man skapar gemensamt strategier för problemlösning. Strategierna realiseras genom arbetsfördelning mellan barnen, där fördelningen kan vara större eller mindre. En relevant parameter är utsträckningen i vilken spelaren antingen är en fullt agerande spelare med eget initiativtagande, eller som motsats intar rollen av utförare av åskådarnas instruktioner. En annan parameter relevant för samtliga strategier är huruvida barnet utgår från ett situerat avatar-perspektiv eller ett mer holistiskt nivå-perspektiv vid val av strategi. Spel har en enorm motiverande kraft och barn samlas gärna kring datorn och spelar dataspel. Där kan de använda sina samlade kunskaper och inre motivation för att prova olika strategier vid problemlösning. Flera olika fenomen känns igen från tidigare forskning; flow, inre motivation, utforskande spelstrategier och målsökande spelstrategier. Den aktuella studien bidrar med en metod, en analysmodell samt begrepp för ökad förståelse av gemensamt lärande.

Syftet med studien är att studera lärarens intentioner och hur elever uppfattar lärarens budskap inom kemi på gymnasieskolan. Metoden jag använt mig av är Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, där jag har träffat lärare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfället. De reflektionsfrågor jag använt mig av är mallen för en så kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) från Australien har utformat. Det är ett reflektionsverktyg men även ett sätt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge). PCK är ett begrepp som didaktikforskare använder för att beskriva de egenskaper som en bra lärare skall besitta för att kunna vägleda elever rätt i specifika ämnesområden. Forskare menar att läraren måste ha en god teoretisk grund men även en bra grund i pedagogik. Resultatet av studien visar att, om kollegor delger sina erfarenheter till de som är mindre erfarna ger det en utveckling av lärarens PCK och det innebär att lärarens intentioner bättre når fram till eleverna. Responsen från eleverna är mycket positiv och eleverna har en positiv inställning inför kemi, även om många av eleverna tycker att ämnet i sig är ganska svårt.

The skill of putting in golf contributes approximately 40 percent to one’s total score making it an important skill to master in golf. One of the critical means of improving putting skill is through practice. The purpose of this study was to: (a) investigate if different practice schedules with different degrees of contextual interference (CI) influenced the participants’ immediate and long-term putting performance, (b) examine if performance changes were associated with concomitant changes in specific kinematic parameters, and (c) assess the cognitions of the participants during various stages of the practice of the putting skill. Twenty-four undergraduate students were randomly assigned to either a blocked or random practice schedule. On Day One each participant practiced putting to three targets (4 ft, 8 ft, and 12 ft distance) for a total of 108 trials (36 trials to each target). On Day Two 30 trials of retention (10 trials to each target) and 10 transfer trials (10 ft distance) were performed. To obtain a kinematic description of the putting action, an OPTOTRAKTM 3020 camera system recorded the 3D movement of the putter. Participants’ cognitions were analyzed from stimulated recall interview data. Random practice participants exhibited poorer putting performance during acquisition compared to their blocked practice counterparts but showed superior performance in retention and transfer tests. While the blocked practice participants had significantly lower variability in the amplitude in the x-dimension for backswing, impact velocity, and putter position at impact (z-dimension) during practice, the random practice participants showed significantly lower variability in the amplitude of the x-dimension for the backswing and downswing, impact velocity, and putter position at impact during the retention and transfer phases. Content analysis of interview data yielded three emergent categories: participant focus, self-evaluation of performance, and benefits of practice. The participants provided evidence of active thought processes during the putting task while receiving little instruction. The blocked group focused more on accuracy while the random group was more focused on judging distance. The lack of recognition about the z-dimension has potential implications for how instruction and feedback might be employed during the learning process.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.    Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön. Skillnaden ses tydligast då idrottsaktiva pojkar premieras och undervisningen anpassas i form av aktivitet och intensitet på aktiviteten efter pojkars tycke. Tidigare forskning har även visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Förutom att läraren påverkar elevernas inlärning så fostrar även läraren eleverna. Detta kan ske utifrån samhällets förväntningar och normer, så som könsmaktsordning och stereotypa könsmönster, vilket inte är ovanligt i skolan. I vår undersökning syns detta i bemötandet av elever och anpassning av aktiviteter efter kön på eleven. Pojkarna utmanas mer än flickorna och flickorna bemöts mera som grupp medan pojkarna får ett individuellt bemötande. Flickornas deltagande sanktioneras medan pojkarnas förstärks.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka skillnader och likheter som uppkommer i gitarrelevers reflektioner kring metoder och svårigheter i arbetet med att läsa noter. Jag har därför valt att studera ett antal gitarrelever som får instrumentalundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Deras metoder problematiseras samtidigt som jag försöker få en bild av hur eleverna förstår och använder sig av notläsning. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer kombinerat med ett experiment kopplat till notläsning. För att kunna beskriva och analysera gitarrelevernas metoder, svårigheter och uppfattningar om notläsning har jag använt fenomenografi som teoretiskt perspektiv. Studien redovisar intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att elever som relaterar notbilden till en skala med en tydlig position på gitarrhalsen har ett bättre flöde i notläsningen i motsats till elever som behandlar tonerna individuellt. Notläsningen blev dessutom riktigt bra och effektiv när detta kombinerades med tydliga analytiska metoder. Det gick också bra för de elever som hade fått tydliga tips och strategier med sig från lärare. I resultatet framgår det också att samtliga elever uppfattar noter som någon form av kommunikation eller språk.

Studiens syfte är att få insikt i och identifiera lärares arbete kring rytmik och hur det inkluderas i individuell tvärflöjtsundervisning på musikskolan. I bakgrundskapitlet beskrivs Dalcroze-metoden och tidigare forskning om rytmik. Som teoretisk utgångspunkt används ett designteoretiskt perspektiv där lärande och meningsskapande via semiotiska resurser som står i fokus. Studien är kvalitativ, och stimulated-recall-intervjuer används som metod. Fyra tvärflöjtslärare har videofilmats när de undervisar. Dessa videofilmer har legat till grund för intervjuerna. Intervjuerna har sedan transkriberats med fokus på de resurser och undervisningsdesigner som lärarna använder sig av i undervisningen. Resultatet visar lärarnas undervisningsdesigner, vilka bygger på deras förhållningssätt till samt genomförande och utvärdering av användningen av rytmikinspirerad undervisning. I resultatet framkommer också att lärarna använder sig av kroppsligt baserade notblad, kroppen, spelandet och talet som resurs för lärande. I diskussionen lyfts fyra övergripande mönster i lärarnas undervisning: medvetet och omedvetet arbete samt flöjtistiskt och musiskt arbete med rytmikinspirerad undervisning. / The purpose of the study is to gain insight into and identify teachers' work with eurhythmics, and how it is included in individual flute lessons at the music school. The background chapter describes the Dalcroze method and previous research on eurhythmics. As a theoretical basis the design theory perspective is used, where focus on learning and meaning making through semiotic resources are in focus. The study is qualitative, and stimulated-recall interviews are used as a method. Four flute teachers have been video documented when they teach. These videos have been the basis for the interviews. The interviews have been transcribed with focus on the resources and teaching designs the teachers use in their teaching. The result shows the teachers´ teaching designs, based on their approach to, implementation and evaluation of the use of rhythmically inspired teaching. The results also show that the teachers use a bodily based sheet of music, the body, playing and speaking as learning resources. In the discussion, four overall patterns are raised in the teachers' work: aware and unaware work, as well as education that aims to learning how to play the flute and general musical knowledge learning with rhythmically inspired teaching.

This research paper aimed to study how to make a scary horror game and what in turn makes these games scary. This study utilizes an original game called The House specifically designed and created by us. This is done in order to study the effects of implementing level design and navigation patterns and horror game design theories in an original horror game on player behaviour and reaction in relation to these theories. The study was done with the use of 10 participants, who each took part in a 15 minute play session, and were later interviewed using the data gathering method stimulated recall. The result of the study shows that level design had no significant effect on the amount of fear that the participants expressed. The implementation of proven horror game design theories proved successful at contributing to the general horror experience, and combining elements of level design and horror game theories in horror game design proved successful at scaring the participants. / Denna forskningsstudie syftade till att studera hur man skapar och designar ett skrämmande skräckspel och vad som gör ett skräckspel skräckinjagande. Denna studie använder ett originellt spel vid namn The House som var specifikt utformat och skapat av oss. Detta gjordes för att studera effekterna av implementering av nivå design och navigationsmönster samt skräckspelsteorier på spelarens beteende och reaktion i relation till dessa teorier. Studien gjordes med användning av 10 deltagare, som var och en deltog i en 15-minuters spelsession och intervjuades senare med hjälp av datainsamlingsmetoden stimulated recall. Resultatet av studien visar att nivådesign inte hade någon signifikant effekt på mängden rädsla som deltagarna uttryckte. Implementeringen av beprövade teorier om skräckspelsdesign visade sig framgångsrika då de bidrog till den allmänna skräckupplevelsen, och att kombinera element av nivådesign och skräckspelsteorier i skräckspelsdesign visade sig mycket framgångsrika att skrämma deltagarna.