Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka skillnader och likheter som uppkommer i gitarrelevers reflektioner kring metoder och svårigheter i arbetet med att läsa noter. Jag har därför valt att studera ett antal gitarrelever som får instrumentalundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Deras metoder problematiseras samtidigt som jag försöker få en bild av hur eleverna förstår och använder sig av notläsning. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer kombinerat med ett experiment kopplat till notläsning. För att kunna beskriva och analysera gitarrelevernas metoder, svårigheter och uppfattningar om notläsning har jag använt fenomenografi som teoretiskt perspektiv. Studien redovisar intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att elever som relaterar notbilden till en skala med en tydlig position på gitarrhalsen har ett bättre flöde i notläsningen i motsats till elever som behandlar tonerna individuellt. Notläsningen blev dessutom riktigt bra och effektiv när detta kombinerades med tydliga analytiska metoder. Det gick också bra för de elever som hade fått tydliga tips och strategier med sig från lärare. I resultatet framgår det också att samtliga elever uppfattar noter som någon form av kommunikation eller språk.

Denna studie undersöker vad som får gitarrelever, som spelat en längre tidsperiod vid en kulturskola i Sverige, att finna lust och motivation till att fortsätta sin instrumentalundervisning. Eftersom kulturskolan är en frivillig organisation får elevens egen vilja ett betydande inflytande på undervisningsinnehållet. Det är därför intressant att, ur ett elevperspektiv, undersöka vilka faktorer som får dem att finna motivation. Syftet är att undersöka elevernas egen syn på sitt musicerande, vad som motiverar dem, och hur motivationsteorier och forskning om lärande kan tillämpas i undervisningen på en kulturskola. En kvalitativ intervju, med tre informanter som vid intervjutillfället gick på högstadiet och gymnasiet, har genomförts. Resultatet visar på nio olika aspekter som ger upphov till motivation: valet av instrument, övningstid, musicerande i hemmet, musicerande utanför kulturskolans väggar, självförtroende och självkänsla, låtval på lektionen, spela eller öva, lärarens inverkan och elevens framtidsorientering. Samverkan mellan dessa nio olika aspekter stimulerar elevens motivation att fortsätta. Vilken kombination som motiverar den enskilde eleven går inte exakt att veta, eftersom elevernas behov varierar, men det kan konstateras att som lärare är det viktigt att förmå ta elevens perspektiv för att finna ut de aspekter som motiverar till fortsatt musikaliskt lärande.

Genom detta arbete så har det undersökts huruvida gitarrelever på ett gymnasium gynnas utav att undervisas om övningsstrategier. Det handlar om hur de påverkar sin egen övning, utveckling och vilka verktyg eller övningsstrategier som är bra lämpade till att uppnå detta. Undervisningen skedde i kursen instrument eller sång 1 under individuella gitarrlektioner och anpassades mer eller mindre för varje gitarrelev. För att ta reda på detta användes en kombination av observation och intervjuer under framför allt första och sista lektionen av en lektionsserie. Lektionsserien handlade om ett flertal övningsstrategier vars syfte var att effektivisera elevernas övningsrutiner och har sitt ursprung från tidigare forskning. Det gick inte att observera någon märkbar progression hos eleverna utifrån undervisningen och detta kan ha att göra med den begränsade tidsramen för arbetet. Däremot så gick det att se en förändring i elevernas övningsrutiner och att de mer medvetet började använda sig av övningsstrategier. Det var ingen av övningsstrategierna eller verktygen som framstod som bättre eller sämre lämpad till att utveckla elevernas övningsrutiner.