Sveriges riksdagsval 2022 klargjorde att väljarna vill gå mot en mer repressiv kriminalpolitik. Detta visade sig både i den inledande politiska kampanjen och det slutgiltiga valresultatet där en mer skärpt syn på brott premieras (Sveriges Radio, 2022). Hur partierna och media framställer brottslighet har en påverkan på hur samhället ser gärningspersoner och offer, en påverkan som inte minst influerar de människor som röstar för första gången.  Hur unga porträtteras inom kriminologin är allt som oftast i deras roll som utövare av brott, då ofta i kvantitativa studier. Att därför - i en kvalitativ studie - undersöka hur unga i dagens samhälle ser på brott och straff kan ses att fylla det akademiska tomrum som nu råder. Hur deras syn på kriminalpolitiken kan ha motiverat deras röst i senaste valet blev en naturlig del av studien.  Studien genomfördes via semi-strukturerade intervjuer där studiens fem respondenter fick resonera kring frågor och fiktiva case om brottsliga handlingar. De teman som uppkom under intervjuerna, förutom brott och straff, kretsade kring bilden av offer och förövare men även om medias roll i samhällets syn på brottslighet och dess konsekvenser.  För att kunna tolka respondenternas svar användes Christies (1986) teori kring ideala offer och ideala förövare, detta då de kunde ge en förståelse hur de unga ser på dessa roller och i förlängningen adekvata straff. För att rama in straffets syfte och hur det kan förstås i relation till offer- och förövarskap nyttjades ett straffrättsligt perspektiv.  Efter studiens tematiska analys kunde liknande mönster påträffas hos samtliga respondenter. Intervjupersonerna kräver skärpta straff samtidigt som de menar att vissa gärningspersoner inte kan hållas ansvariga för omständigheterna som förde dem in på den kriminella banan. Respondenternas inre konflikt kring att spärra in de som inte platsar i samhället och önskan att hjälpa samma individer, gör sig tydlig gång på gång under intervjuerna.  Ungas syn på brott och straff genomsyras av viljan att samhället ska vara ansvarig för att skapa rätt förutsättningar samtidigt som de känner att vissa gärningsperson förtjänar att för evigt sitta inspärrade. En inre konflikt som grundar sig i den eviga frågan - är alla lika inför lagen?

Den här uppsatsen handlar om lagstiftningen Lex Veneris som trädde i kraft 1 januari 1919, vilket gjorde det straffbart att sprida vidare veneriska sjukdomar samt att man var tvungen att underkasta sig sjukvård om man var smittad. Syftet är att undersöka hur läkare har argumenterar att berättat om denna lagstiftning under 1900-talets första hälft. För att på så vis synliggöra om de fanns maktförhållanden och auktoritära strukturer mellan individen, samhället och den medicinska sfären. Genom att studera tre böcker skrivna av läkare för en bredare publik, ska jag svara på mina frågeställningar, Hur argumenterar man för Lex Veneris? Hur beskrivs individens roll? I vems intresse beskrivs lagstiftningen, individens eller samhällets? De anledningar som läkarna lägger fram bakom Lex Veneris är få, i två av böckerna legitimerar man den nya lagen genom att konstatera att de veneriska smittorna existerade, i en av böckerna beskrivs dock det första världskriget som en anledning, då det var en faktor till ökad spridning, på grund av fler tillfälliga sexuella relationer. Individens och samhällets roll är dubbel. Individens rättigheter kommer enbart i ett utbyte mot skyldigheter. Läkarna påtalar samhällsmedborgarens plikter mot samhället och att individens hälsa är en samhällsangelägenhet. Lex Veneris beskrivs som en intressefråga för både samhället och individen. Individen får en kostnadsfri sjukvård i utbyte mot underkastelse och inskränka på sin frihet, samhället får underkastelse och instiftande av normer och regler i utbyte mot att erbjuda kostnadsfri sjukvård.

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats. / Young and thoughtless is a literature which deals with penalties for young offenders. It gives an overview of the current system of sanctions and to history in the legislation and measures relating to young offenders in Sweden. The purpose of this paper is to examine how our society handles young offenders. Why does our system of penalties the way they do? The focus of the work lies in the development of the sanctions and that it has moved from criminal to a more treatment-oriented society. The essay also takes up secure youth and how punishment and treatment united in institutions. The results obtained in the paper is that the methods of treatment proved effective for the group of young offenders is cognitive-behavioral therapy-based programs and family-based interventions. The actions demonstrated work better than others, characterized by the focus on to influence the young person's way of thinking, feeling and behaving. That means it is more effective to give the kids some type of skilled therapy beyond a legal sanction. The essay also shows a development of different types of sanctions for young offenders because various criminal theories have been applied through time. And how society measures for young offenders has changed.

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats.

This thesis aims to provide knowledge about how prison is being portrayed in the Swedish society through sources of power. It examines the discourse surrounding imprisonment during the first two decades of the 21st century, focusing on the societal narratives and power dynamics that shape the understanding and treatment of prison and its incarcerated individuals. Drawing on discourse analysis, the study explores the multifaceted nature of prison discourse in which the analysis reveals that it is characterized by a complex interplay of power relations, moral panics and biopolitical mechanisms.

<p>The purpose with this essay has been to describe and understand why youth community service became a penalty in Sweden. The political discourse in which youth community service was established has been analyzed with Laclau & Mouffe´s discourse theory. A social constructivist onset and a discourse analysis were the methodological tools of the essay. The result is two folded. Youth community service was created to strengthen the constitutional state, combined with high beliefs of the social services competence. Furthermore the images of the youth offenders had an impact on the argumentation, as well as an ambition to keep the youths outside of the correctional treatment system. The evaluation ten years later showed good results from the new penalty, and wanted to increase the legal security for the youth offenders by making youth community service prescribed by law. The content as well as the intended group the penalty was designed for, has been changed a lot since 1997 when the idea was born.</p>

<p>The aim of this thesis is to scrutinise the statements from the social authorities to the criminal courts in the juvenile justice process, and to analyse in what extent these statements influenced the criminal courts in their penalty sentencing for boys aged 15-17 years, suspected and convicted for assault and battery and grand assault and battery, in Stockholm County the years of 1998 and 2000.</p><p>In 1998 a child’s perspective and the concept of the best interest of the child was introduced in the Social services act. A legal reform in 1999 in the criminal code introduced the concept of just desert for juvenile offenders, to make the juvenile justice system more predictable and fair and to make the statements more clarifying to the courts. Laws, preparatory documents and legal doctrine are studied. Theoretically, discourse analysis and neoinstitutional organisational theories are points of departure. The empirical material consists of criminal statistics, 103 statement from the welfare agencies and 103 criminal court records. The social authorities statements are scrutinised to discern specific patterns of intervention and then analysed together with criminal court records. The result indicates that the juvenile justice system seems to be unpredictable and unfair due to several factors linked to each other. There is a striking uncertainty in the statements because of great variations. The concept of the best interest of the child is hardly expressed as an interest in the statements. Social interventions are proposed both on the behalf of the child’s needs and to punish the child in a criminal justice mode. The statements seem to influence the courts sentencing in a great extent but there are difficulties to discern the grounds for differences in criminal sentencing. The juvenile justice system and the social services laws seem to be incompatible by contradictions in terms.</p>

<p>Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.</p>

<p>Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod.</p>

The aim of this thesis is to scrutinise the statements from the social authorities to the criminal courts in the juvenile justice process, and to analyse in what extent these statements influenced the criminal courts in their penalty sentencing for boys aged 15-17 years, suspected and convicted for assault and battery and grand assault and battery, in Stockholm County the years of 1998 and 2000. In 1998 a child’s perspective and the concept of the best interest of the child was introduced in the Social services act. A legal reform in 1999 in the criminal code introduced the concept of just desert for juvenile offenders, to make the juvenile justice system more predictable and fair and to make the statements more clarifying to the courts. Laws, preparatory documents and legal doctrine are studied. Theoretically, discourse analysis and neoinstitutional organisational theories are points of departure. The empirical material consists of criminal statistics, 103 statement from the welfare agencies and 103 criminal court records. The social authorities statements are scrutinised to discern specific patterns of intervention and then analysed together with criminal court records. The result indicates that the juvenile justice system seems to be unpredictable and unfair due to several factors linked to each other. There is a striking uncertainty in the statements because of great variations. The concept of the best interest of the child is hardly expressed as an interest in the statements. Social interventions are proposed both on the behalf of the child’s needs and to punish the child in a criminal justice mode. The statements seem to influence the courts sentencing in a great extent but there are difficulties to discern the grounds for differences in criminal sentencing. The juvenile justice system and the social services laws seem to be incompatible by contradictions in terms.