Den här uppsatsen behandlar det delområde inom rättsfilosofin som benämns straffteori och i det här fallet vad som rättfärdigar straff utifrån frågan om varför vi ska straffa. Frågan behandlas genom särskiljandet av juridiskt- och moraliskt straff samt straffteoretisk tolkning, värdering och analys. Utgångspunkten är de av Gertrude Ezorsky tre givna straffteoretiska kategorierna till rättfärdigande av straff: teleologisk-, retributivistisk- och teleologiskt retributivistisk straffteori. Här kommer Jeremy Bentham att representera den teleologiska kategorin, Immanuel Kant den retributivistiska och H. L. A. Hart den teleologiskt retributivistiska. Uppsatsen avslutas med en argumentation för åtminstone delar av innehållet hos en rimligen moraliskt rättfärdigad och intuitivt tillfredställande straffteori.

Gay sexuality is seen as a great sin and consequently punishable in several countries in parts of the Muslim community’s. Homosexual persons are being subjected to related violence and dignity because of the expression of their gender, sexuality or honorary norms. The purpose of this paper is to find out how homosexual Muslims living in the city of Umeå unite their sexual orientation with their beliefs and see if they believe Islam as a religious obstacle   or if there are other cultural phenomena that prevent them from ”coming out”   The result of this study shows that the majority of the interviewed people do not see religion as an obstacle to their sexual orientation, by questioning the hadith statements of trust. Respondents argue that Hadith literature came a long way after the death of Prophet Muhammad. The majority of the interviewed claims that the Hadith literature is human constructions that were written down long after the death of Prophet Muhammad.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att hitta motiv i Brott och straff och se hur värdegrunden gestaltas i dessa. Samt diskutera hur skönlitteratur kan användas då man diskuterar värdegrund i skolan. Vår frågeställning är: Vilka motiv finns i Brott och straff och hur gestaltas värdegrunden i dessa motiv? I analysen utgår vi ifrån reader-response teorin där texten påverkas av läsarens erfarenheter och sammanhanget som texten läses i. I vår analys presenterar vi de motiv vi har analyserat fram i romanen, motiven analyseras fram med hjälp av en indirekt karaktärisering. Motiven jämförs sedan med valda delar ur värdegrunden.  Analysen kan fungera som en grund till värdegrundsdiskussioner i svenskämnet. De motiv vi fann i Brott och straff är Raskolnikovs människosyn, fattigdom och misär, välgörenhet, synen på kärlek och äktenskap och Razumichins vänskap. I dessa motiv gestaltas fem delar ur värdegrunden. De är alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor män och solidaritet med svaga och utsatta. Vår slutsats är att värdegrunden tydligt gestaltas i motiv från boken Brott och straff och dessa motiv anser vi går att använda som utgångspunkt för värdegrundsdiskussion i svenskämnet.

Psykiskt partnervåld är ett komplext och svåråtkomligt område som ofta sker i det dolda. Syftet med studien var att undersöka studenters uppfattning om allvarlighetsgrad av psykiskt partnervåld. Deltagarna var totalt 189, varav 62 var män. Metoden var en 2 x 2 kvasi-experimentell vinjettdesign, där variablerna lägre respektive högre grad av psykiskt partnervåld tillsammans med en manlig respektive kvinnlig gärningsperson manipulerades. Den underliggande teoretiska grunden var normaliseringsprocessen. Vad gällde allvarlighetsgraden studerades även polisanmälan, straff och domar. Resultatet visade att manliga gärningspersoner generellt uppfattades begå en allvarligare handling. Samt att psykiskt partnervåld överlag uppfattades vara relativt allvarligt, vilket går emot den allmänna uppfattningen som snarare är det motsatta. / Psychological intimate partner violence (IPV) is a complex and inaccessible field that often occurs in secret. The purpose was to investigate students’ perception of the severity of psychological IPV. The total of participants was 189, of whom 62 were men. The method was a 2 x 2 quasi-experimental vignette design, where the variables lower and higher degree of severity along with a male or female perpetrator was manipulated. The underlying theory was the normalization process. Police report, punishment and convictions were also studied regarding the severity. The results showed that the male perpetrator generally perceived to be committing a more serious action. And that the psychological IPV generally perceived to be relatively serious, which goes against the general perception.

KompL och LSM infördes i svensk rätt till följd av MAR och MAD 2. Den nya regleringen syftar till att utredning och bekämpning av marknadsmissbruk ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Prop. 2016/17:22 har namnet ”effektiv bekämpning av marknadsmissbruk”. Vad som avses med effektiv bekämpning framgår inte av propositionen. Effektivitet är enligt min mening ett mått som behöver preciseras för att förstås. Eftersom begreppet inte förklarats genom prop. 2016/17:22 har det varit nödvändigt att dra egna slutsatser om vad regeringen menar med effektivitet. Utifrån propositionens innehåll, regleringen på EU-rättslig nivå och tidigare lagstiftning på området anser jag att det går göra antagande om hur effektivitet ska uppnås. För att uppnå effektivitet har finansinspektionen, genom den nya regleringen, fått utökade utredningsbefogenheter samt möjlighet att påföra administrativa sanktioner. Vidare har straffskalorna för marknadsmissbruk skärpts och marknadsmissbruksbrott har fått ett bredare tillämpningsområde. Antal inkomna brottsmisstankar angående marknadsmissbruk har sedan år 2005 ökat med 460 procent. Av de anmälningar som inkommit har det varit få anmälningar som lett till åtal. En bakomliggande faktor är att bestämmelserna om marknadsmissbruk varit svåra att tillämpa. Den lagstiftning som MAD 2 och MAR genererat i svensk rätt kommer troligtvis öka förutsättningarna för att utreda och bekämpa marknadsmissbruk på ett mer effektivt sätt än tidigare. Samtliga överträdelser av MAR är förbjudna oavsett uppsåt genom införandet av KompL och LSM. Den nya regleringen kommer sannolikt påverka antal anmälningar som leder till någon form av påföljd även om åtal inte väcks. Marknadsmissbruksbrotten består av marknadsmanipulation, insiderhandel och obehörigt röjande av insiderinformation. Tidigare var marknadsmissbruksbrotten definierade genom svensk lag. Genom den nya regleringen ska marknadsmissbruksbrotten tolkas och tillämpas i enlighet med definitionerna i MAR. Genom hänvisning till MAR kommer fler förfaranden omfattas av bestämmelserna i KompL och LSM. Uppdelningen mellan finansinspektionens och Ekobrottsmyndighetens befogenheter kommer sannolikt påverka att utredning av marknadsmissbruk kommer ske på ett mer effektivt sätt. Ekobrottsmyndigheten kommer inte utreda brott av mindre allvarlig karaktär till fördel för brott av mer allvarlig karaktär. Därigenom kan Ekobrottsmyndigheten fokusera på de mer allvarliga brotten som genom LSM kan påföras längre fängelsestraff. Finansinspektionen kan påföra administrativa sanktioner där subjektiva rekvisit utelämnas. Därigenom har finansinspektionen möjlighet att handlägga fler ärenden av administrativ karaktär.

Hur ser svenska nyhetstexters rapportering om fallet Yasin och P3-Guld ut? Studien undersöker vilka diskurser som materialiseras i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyhetersrapportering från händelsen via Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Vidare undersöks och analyseras fallet Yasin och P3-Guld som en del av cancel-kultur med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om brott och straff. Studien kom fram till att nyhetsrapporteringen innehöll fyra centrala teman: kriminalitet, bojkott, gangsterapp och konstnärlig frihet. Därefter analyserades materialet interdiskursivt och intertextuellt där resultatet visar på att nyhetstexterna och dess diskurser bygger på: den juridiska diskursen, tysta/lyssna diskursenoch en politisk diskurs. Nyhetstexterna kunde även analyseras via Michel Foucaults teori om övervakning och straff och studien fann tendenser i hur rapporteringen kan kopplas till cancel-kultur

En kraftig våg av ökad gängkriminalitet och dödligt skjutvapenvåld har de senaste åren lett till omfattande debatter gällande kriminalpolitiska åtgärder för att minska brottsligheten i Sverige. Efter valet 2022 gjorde Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna, och Sverigedemokraterna en överenskommelse kallat Tidöavtalet, där partierna tillsammans har lagt fram sju samarbetsområden för mandatperioden 2022–2026, varav ett av områdena handlar om kriminalitet. Syftet är att undersöka hur den nuvarande regeringen motiverar de straffskärpande lagförslagen “Dubbla straff för gängkriminella”, “Skärpta straff för gängrelaterad brottslighet” och “Återfall ska straffas hårdare”, som anses kunna få bukt med problemet kring gängkriminalitet. Med hjälp av reflexiv tematisk innehållsanalys samt straffpopulism och symbolpolitik som teoretiska perspektiv, har vi analyserat en SOU och elva motioner. Vår analys visar att det finns symbolpolitiska och straffpopulistiska uttalanden i Kristdemokraternas, Liberalernas, Moderaternas, och Sverigedemokraternas motioner för de straffskärpande åtgärderna. Detta visas bland annat i hur de polariserat samhället mellan de kriminella nätverken och den hederliga medborgaren, hur trygghet blivit en symbol för välfärdsstaten, och genom den alarmistiska motiveringen som ligger bakom de straffskärpande åtgärderna. Vidare legitimeras åtgärderna med hjälp av valslogans om nolltolerans, att brottsoffren och de laglydiga i samhället ska prioriteras samt att åtgärden har en avskräckande effekt och har fungerat för Danmark. Forskningen visar generellt på att fängelsestraff inte har en effekt vad gäller avskräckning eller återfall, men indikerar på att det kan finnas en kriminogen effekt. Detta förstärker tanken om att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna använder sig av symbolpolitik.

Spelarkaraktärsdöd har många olika karaktäriseringar inom spelmekanik och spelnarrativ som påverkar olika element av spelupplevelsen. På spelmekanikens sida av det hela hanterar straff och misslyckande stora delar kring hur spelarkaraktärsdöd blir presenterat. Att bestraffa spelaren för att de misslyckas med sitt givna mål kan ses som en lärdomsrik process som utmanar spelarskickligheten, men beroende på vilka andra element spelet använder kan denna process störa gameplay. Ett spel som är berättelsedrivet skapar en temporär narrativ immersion för spelarna, dock om spelarkaraktären dör på grund av att spelet straffar dem kan det skapa ludonarrativ dissonans. Genom att avbryta berättelsen spelet skapat kan detta bidra till att spelaren ser dödsmekaniken mer som ett störande moment än en hjälpfull och användbar indikator att spelaren har misslyckats med sitt givna mål. Genom en litteraturstudie skapades ett verktyg, en typologimodell, som formades utefter att hjälpa spelutvecklare under produktionsfasen med sina spel för att enklare kunna balansera mekaniska och narrativa effekter spelarkaraktärsdödens karakäriseringar bidrar med till spel.

Av artikel 6 Europakonventionen (EKMR) följer att den som är anklagad för brott har rätt att vara tyst och inte belasta sig själv. På så sätt tillgodoses den enskildes intresse av att inte behöva medverka till utredningen av den egna brottsligheten. Samhället har å andra sidan ett intresse av att rättskipning och lagföring sker effektivt så att straffsystemets brottspreventiva syfte upprätthålls. Ett sätt att säkerställa att så sker är att upprätta verktyg som lockar den enskilde, utredningsincitament, till att medverka i utredning av det egna brottet. Ett exempel i gällande rätt utgörs av 29:5 p 5 BrB som ger rätten möjlighet att utdöma ett lindrigare straff vid utredningsmedverkan. Beslut om strafflindring tas i dessa fall vid huvudförhandling av rätten. I betänkandet Stora brottmål – nya processrättsliga verktyg  framfördes förslag om att införa möjlighet för åklagaren att fatta beslut redan under förundersökningen om att utfästa ett högsta straff i utbyte mot den enskildes utredningsmedverkan. Förslaget lades fram i svensk rätt år 2019 men har inte föranlett proposition. En utfästelse om ett högsta straff förutsätter att den misstänkte och åklagaren har en överläggning under förundersökningen där den misstänkte informeras om möjligheten att ingå en sådan överenskommelse med åklagaren. Utfästelsebeslutet innebär att åklagaren yrkar på ett straff som, likt ett tak, förhindrar rätten att utdöma svårare påföljd än åklagaren yrkat. Idén om utfästelsebeslut innebär därmed att (1) en överenskommelse kan ske mellan den misstänkte och åklagaren under förundersökningen samt att (2) det av åklagaren fattade beslutet om utfästelse binder rätten likt ett tak. Utredningsincitament och övriga förfaranden som syftar till att effektivisera den straffrättsliga processen är tillåtna förutsatt att de är förenliga med rätten till en rättvis rättegång, artikel 6. En analys av det rättsliga utrymme konventionen ger den svenska lagstiftaren är därmed nödvändig. Detta arbete behandlar rätten att vara tyst och rätten att inte belasta sig, artikel 6. Dessa garantier aktualiseras vid utfästelsebeslut då det förutsätter en överläggning mellan den enskilde och åklagaren i syfte att informera den enskilde om möjligheten och sondera terräng för överenskommelse. Utredningsmedverkan vid utfästelsebeslut resulterar således, till skillnad från medverkan enligt 29:5 p 5, i att den enskilde i större utsträckning försätts i en förhandlingsposition gentemot åklagaren. Den förändring förslaget innebär på det straffrättsliga området föranleder även ett behov att se hur ändringen passar in i det befintliga straffsystemet.