Cancel-kultur är ett nytt begrepp som är en kultur där huvudsyftet när någon begått ett misstag, är att direkt hänga ut personen och få denne exempelvis uppsagd från sitt arbete eller utestängd från en specifik miljö. Det startar oftast med ett drev i sociala medier, vilket innebär att en person har blivit uthängd och leder till en snöbollseffekt där hatet mot denna person snabbt eskalerar. Ett drev inträffar oftast då någon sagt eller gjort något olämpligt utifrån vad som förväntas av existerande normer och värderingar. I denna studie behandlas begreppet Cancel-kultur och hur strategisk kommunikation i form av kriskommunikation antingen kan mildra eller skärpa effekten av drevet. Syftet med studien är att undersöka Cancel-kultur som fenomen ur ett kommunikativt perspektiv. Genom att utforska drev i media och på sociala medier siktar studien till att examinera kopplingen mellan samhällsdiskurser och Cancel-kultur, samt den roll kriskommunikation spelar i hanteringen av dreven. I studien har en kvalitativ innehållsanalys i form av en textanalys, samt en diskursanalys använts. Materialet utgörs av inlägg från sociala medier baserat på tre fall, samt artiklar från tre utvalda tidningar för att studera och analysera medias rapportering om drevet. Texterna i det insamlade materialet har studerats i olika kontexter för att identifiera kommunikationsstrategier, samt analysera medias respons på personernas kriskommunikation. Därefter genomfördes en diskursanalys för att undersöka om och hur dessa fall är kopplade till rådande samhällsdiskurser. Resultatet och analysen har påvisat svårigheter att fastställa enstaka strategier som använts i de fall som studerats, utifrån det teoretiska ramverket. Det tyder på att det saknas belägg för att använda en viss strategi till en viss typ av kris. I resultatet framkommer även tydliga tecken på att hur media väljer att skildra en händelse, har stor påverkan inte bara på drevet i sig, utan även bilden av personen drevet handlar om. Personerna i samtliga fall har av media tillskrivits nya egenskaper som påverkat deras förtroende. Det resultatet och analysen också påvisat är att personerna i samtliga fall agerar motsägelsefullt till rådande diskurser. Detta kan ha varit avgörande för att drevet inträffade eftersom de agerar i motsats till de normer och värderingar som existerar rörande en viss fråga. Oavsett om frågan som drevet handlade om var på agendan vid tillfället eller inte så blev personerna i samtliga fall cancelled.

Hur ser svenska nyhetstexters rapportering om fallet Yasin och P3-Guld ut? Studien undersöker vilka diskurser som materialiseras i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyhetersrapportering från händelsen via Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Vidare undersöks och analyseras fallet Yasin och P3-Guld som en del av cancel-kultur med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om brott och straff. Studien kom fram till att nyhetsrapporteringen innehöll fyra centrala teman: kriminalitet, bojkott, gangsterapp och konstnärlig frihet. Därefter analyserades materialet interdiskursivt och intertextuellt där resultatet visar på att nyhetstexterna och dess diskurser bygger på: den juridiska diskursen, tysta/lyssna diskursenoch en politisk diskurs. Nyhetstexterna kunde även analyseras via Michel Foucaults teori om övervakning och straff och studien fann tendenser i hur rapporteringen kan kopplas till cancel-kultur

As companies are expected to take major responsibility towards their stakeholders, there are also some risks involved. Cancel culture is a new societal phenomenon that is taking an increasing part in our everyday lives. The aim of the study is to understand whether and how Swedish companies' crisis communication, and above all preventive crisis management, is affected by a business partner's crisis, in the era of cancel culture. Based on the aim, the following questions have been formulated:  "How did the company Paolo's retailers act in its crisis communication to protect and improve its reputation in connection with the crisis?"  "How did Paolo's retailers communicate the decision to distance themselves from the company externally on social media?"  To support the results of the study, Situational crisis communication theory has been applied, this is further supplemented with the crisis communication aspect preventive crisis management, as well as the phenomenon of cancel culture. The methods used are data collection of text and image, qualitative interview method, semiotic image analysis and qualitative content analysis. These have been used to collect and analyze relevant material to further answer the research questions. The results of the study clearly show that a crisis in the era of cancel culture is often difficult to stop - no matter how prepared you are. Of course, you can reduce the consequences by setting up a clear crisis plan, but depending on how transparent and accommodating you are, the consequences can be reduced. It is often said that it is not a crisis that defines the company, but how to handle it, which fits in well with this situation.  As cancel culture is still a new and unexplored field, we hope with this study to contribute to new research. Future research hopes to serve as a guide for how companies can handle cancel culture without the consequences being devastating.

No description available.