Genom att urskilja de faktorer som medför en förhöjd risk för brottslighet kan preventiva åtgärder anpassas för att motverka den enskilde individens återfallsbenägenhet i brottslighet. Individer med psykisk störning utgör en betydande del av de individer som begår brott och åtgärderna bör därmed anpassas utifrån deras riskfaktorer. För att undersöka vilka bakomliggande faktorer som medför att individer med psykisk störning återfaller i någon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus på de individer som genomgått en rättspsykiatrisk undersökning under åren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell störning (N = 153). Resultatet visade, i motsats till tidigare forskning, att förekomst av missbruk verkar vara en mindre viktig faktor för att predicera något återfall hos individer diagnostiserade med en sexuell störning. De individer som dömts till frivård återföll i högre grad jämfört med de som dömts till andra påföljder. Ökad ålder bidrog till minskad risk för återfall och individer diagnostiserade med exhibitionism uppvisade ökade odds (OR = 5,33) att återfalla jämfört med de individer som diagnostiserats med pedofili vilka istället uppvisade minskade odds (OR = 0,28) till återfall. Dessa resultat tyder på att fler åtgärder bör vidtas gällande individer diagnostiserade med exhibitionism samt att påföljden frivård bör ses över och kombineras med extra stöd, behandling och kontroll.

The purpose of this study, is to explore whether or not prison sentences of less than a year, are appropriate, when judged from an individual preventive angle. This will be discovered through processing the interviews of a criminologist, a district prosecutor and a prison governor. Their expertise covers the areas of criminals, institution and crime prevention. Our data is drawn from parts of the theory about denial of freedom by Michel Foucault, who explores prison as an institution; the theory about prisonization by Donald Clemmer, who explored the process of socialization, that occurs when an individual goes to prison, and becomes a part of the prison sub culture; also the theory of moral sociology by Èmile Durkheim, who defines what we call a society, the basis of moral action and how these two interact. The result showed that prison sentences of less than a year are not appropriate, when judged from an individual preventive angel. Though judged from a general preventive angle, it can be seen as appropriate. / Studien syftar till att undersöka om fängelse som påföljd, gällande straff kortare än ett år, är ändamålsenligt utifrån ett individualpreventivt perspektiv. Detta uppnås genom tre kvalitativa intervjuer med en kriminolog, en kammaråklagare och en anstaltschef som utifrån deras olika yrkesroller bidrar med expertis inom det valda området. Empirin tolkas sedan utifrån delar av teorin om den frihetsberövande sanktionen av Michel Foucault som tittar närmare på fängelset som institution; teorin om prisonisering av Donald Clemmer, som tar fakta på den socialiseringsprocess som sker med individen när denne hamnat i fängelse och anammat en del av fängelsets subkultur, samt utifrån moralsociologin av Émile Durkheim som beskriver vad som utmärker ett samhälle, vad som är grunderna för ett moraliskt handlande och hur dessa två samspelar med varandra. Resultatet visade att fängelsestraff kortare än ett år ur ett individualpreventivt perspektiv inte är ändamålsenligt. Däremot kan det ur ett allmänpreventivt syfte verka avskräckande för samhällets övriga medborgare.