Det här är en uppsats som undersöker den tidiga datoriseringen av Sverige (1950- 1980-talet) och mer specifikt hur tiden minns i form av olika narrativ. Undersökningens historiska empiri består i ett antal intervjuer av så kallade ”internetpionjärer” som utfördes mellan 2005 och 2008 i forskningsprojektet Från matematikmaskin till IT. Uppsatsen undersöker hur tekniksynen i dessa intervjuer framkommer och hur dessa fungerar som berättelser om datortekniken och argumenterar för att de förekommande narrativen vilar på en teknikdeterministisk grund. Datoriseringen och datortekniken beskrivs det historiska materialet i samband med idéer om utveckling och en extern, autonom teknik som kopplas ihop med förhoppningar och upplevelser av en effektivisering. Undersökningen visar även på hur dessa förhoppningar och berättelser verkar tillsammans med sammankopplingar av datortekniken med ideal om kunskap och vetenskaplighet. Slutligen visar undersökningen hur idén om en teknologisk utveckling också framkommer i materialet genom att tekniken används som en tidsmarkör. Där datortekniken kom att förknippas med en vision och en förhoppning på framtiden.

The aim of this thesis is to contribute to the field ofinformation politics, in the areas of the future regulationof The Fundamental Law on Freedom of Expression andThe Freedom of the Press Act. The focus of the study is todiscursively examine how ideas and perspectives ontechnological developments are expressed in a pendingSwedish legislative proposal. The empirical data consistsof an interim government report, SOU 2010:68, writtenby Yttrandefrihetskommittén (Committee on Freedom ofExpression) and analysed using Norman Fairclough'sCritical Discourse Analysis. The analysis is conducted onthree levels: a textual level, a discursive practice level anda social practice level.On the textual level we found that the committeecontinously uses significantly charged expressions todescribe technological development. On the discursivepractice level two discourses were identified. Adeterministic discourse is prevalent in passages wheretechnological issues are described, and an intrumentalisticdiscourse dominates passages where the politicalregulation for dealing with technological developmentproblems is described. On the social practice level wefound that a discussion with a focus on the idea oftechnological neutrality is used as a means of meeting thepolitical incitements which gave rise to the report itself.The results show that the idea of neutralizing thepublication technologies connected with the rights offreedom of expression in Swedish legislation is proposedis two ways. Firstly, by describing problems connectedwith technological development in deterministic terms,and secondly, by suggesting political measures for dealingwith the problems in instrumentalistic terms. / Program: Bibliotekarie

The aim of this master thesis is to examine the use of the word digitalization ("digitalisering") in a Swedish library context, and to relate the use and the assumptions underlying it to different views of technology. The empiric material chosen was the report Den femte statsmakten, published by the National Library of Sweden in 2017 as part of the production of a national library strategy. A tool for structuring and analysing the material was created, based on the different grammatical functions of the words digitalization and digital, also drawing on the works of linguists Fairclough and Fowler. Findings showed that digitalization was often described as an independent actor, impacting on both organizations and individuals. The use of the word digital ranged from describing specific materials and tools, to describing the entire society and the present. These results were then further discussed in relation to different perspectives on technology, revealing a strong deterministic tendency in the studied material, where the current development was taken for granted. Questions about the influence of big tech companies on the technological development and the definition of digital competence were also raised.

The aim of this master thesis is to examine the use of the word digitalization ("digitalisering") in a Swedish library context, and to relate the use and the assumptions underlying it to different views of technology. The empiric material chosen was the report Den femte statsmakten, published by the National Library of Sweden in 2017 as part of the production of a national library strategy. A tool for structuring and analysing the material was created, based on the different grammatical functions of the words digitalization and digital, also drawing on the works of linguists Fairclough and Fowler. Findings showed that digitalization was often described as an independent actor, impacting on both organizations and individuals. The use of the word digital ranged from describing specific materials and tools, to describing the entire society and the present. These results were then further discussed in relation to different perspectives on technology, revealing a strong deterministic tendency in the studied material, where the current development was taken for granted. Questions about the influence of big tech companies on the technological development and the definition of digital competence were also raised.

This essay analyses the arguments of The Swedish Government Official Report 2008:88 which proposes that the Swedish law (SFS) should shift from promulgation in print to elec-tronic promulgation on a Website. I have studied two aspects of the arguments in the text. On the one hand, the Inquiry’s description of how things might become if their proposal becomes effectuated and, on the other hand, how the present situation is described in the text. The theory I have used is called A Garbage Can Model of Organizational Choice, which pictures organizations as often irrational in dealing with problems, solutions and decision making. The chronological order is broken up and a solution to a problem often precedes the problem itself, the latter being so to speak ”picked up from the garbage can” and put on the agenda if proven adequate. The results of my analysis show that the ambition of the Inquiry has been to problematize the traditional way of promulgating the Swedish law in order to make a version on the Webb look more indispensable. Thus arguments in support of the reform have been drawn from the comparison rather than from the virtues of the reform itself.But even now, four years after the report was published, there is no sign of the proposal being taken further in the legislative process. My conclusion is that the committee report certainly proves that the Internet solution is possible but fails to show that it is appropriate. And was there a real problem to begin with? / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med uppsatsen är att genom en småskalig, kvalitativ, intervjustudie åskådliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet påverkar deras var­dags­liv, med fokus på upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forsk­nings­frågorna: Vilka är för- och nack­del­arna? Ökar känslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad är verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en känsla av kon­troll eller be­ro­ende?</p><p>Teorierna som används finns i spänningsfältet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vänd­are. De baseras på resonemang från Sherry Turkle om hur vi fjät­tras till kommunikationsredskapen och Maria Bakar­djievas syn på att internetanvändning kan ha en frigörande effekt samt att att män­niskor gör ak­ti­va och överlagda val. Som metod för in­sam­ling av empiriskt material an­vänds den kvalitativa forsk­nings­intervjun, för att komma åt det unika i varje persons be­rättelse. Fem personer har inter­vjuats.</p><p>Informanterna an­vänd­er social kommunikation via internet bland annat för att lättare hålla kon­takt med familj och vänner, för att lära känna nya personer och för att livet blir roligare. Det visar sig att de har en positiv inställning till social kommunikation via inter­net. De har insikt om vissa tydliga nackdelar och hittar förhållningssätt till dem för att kunna fortsätta använda mediet. Överlag har informanterna någon form av kontroll och styrning över sitt internetanvändande. Ändå kommer det fram att internet påverkar vardagslivet i en sådan grad att det ibland bör undvikas. För att undvika internet av rätt anledningar krävs att man ser och förstår vad som sker, vilket denna uppsats kan bidra med.</p>

Syftet med uppsatsen är att genom en småskalig, kvalitativ, intervjustudie åskådliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet påverkar deras var­dags­liv, med fokus på upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forsk­nings­frågorna: Vilka är för- och nack­del­arna? Ökar känslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad är verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en känsla av kon­troll eller be­ro­ende? Teorierna som används finns i spänningsfältet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vänd­are. De baseras på resonemang från Sherry Turkle om hur vi fjät­tras till kommunikationsredskapen och Maria Bakar­djievas syn på att internetanvändning kan ha en frigörande effekt samt att att män­niskor gör ak­ti­va och överlagda val. Som metod för in­sam­ling av empiriskt material an­vänds den kvalitativa forsk­nings­intervjun, för att komma åt det unika i varje persons be­rättelse. Fem personer har inter­vjuats. Informanterna an­vänd­er social kommunikation via internet bland annat för att lättare hålla kon­takt med familj och vänner, för att lära känna nya personer och för att livet blir roligare. Det visar sig att de har en positiv inställning till social kommunikation via inter­net. De har insikt om vissa tydliga nackdelar och hittar förhållningssätt till dem för att kunna fortsätta använda mediet. Överlag har informanterna någon form av kontroll och styrning över sitt internetanvändande. Ändå kommer det fram att internet påverkar vardagslivet i en sådan grad att det ibland bör undvikas. För att undvika internet av rätt anledningar krävs att man ser och förstår vad som sker, vilket denna uppsats kan bidra med.