<p>Syftet med uppsatsen är att genom en småskalig, kvalitativ, intervjustudie åskådliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet påverkar deras var­dags­liv, med fokus på upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forsk­nings­frågorna: Vilka är för- och nack­del­arna? Ökar känslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad är verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en känsla av kon­troll eller be­ro­ende?</p><p>Teorierna som används finns i spänningsfältet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vänd­are. De baseras på resonemang från Sherry Turkle om hur vi fjät­tras till kommunikationsredskapen och Maria Bakar­djievas syn på att internetanvändning kan ha en frigörande effekt samt att att män­niskor gör ak­ti­va och överlagda val. Som metod för in­sam­ling av empiriskt material an­vänds den kvalitativa forsk­nings­intervjun, för att komma åt det unika i varje persons be­rättelse. Fem personer har inter­vjuats.</p><p>Informanterna an­vänd­er social kommunikation via internet bland annat för att lättare hålla kon­takt med familj och vänner, för att lära känna nya personer och för att livet blir roligare. Det visar sig att de har en positiv inställning till social kommunikation via inter­net. De har insikt om vissa tydliga nackdelar och hittar förhållningssätt till dem för att kunna fortsätta använda mediet. Överlag har informanterna någon form av kontroll och styrning över sitt internetanvändande. Ändå kommer det fram att internet påverkar vardagslivet i en sådan grad att det ibland bör undvikas. För att undvika internet av rätt anledningar krävs att man ser och förstår vad som sker, vilket denna uppsats kan bidra med.</p>

Syftet med uppsatsen är att genom en småskalig, kvalitativ, intervjustudie åskådliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet påverkar deras var­dags­liv, med fokus på upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forsk­nings­frågorna: Vilka är för- och nack­del­arna? Ökar känslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad är verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en känsla av kon­troll eller be­ro­ende? Teorierna som används finns i spänningsfältet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vänd­are. De baseras på resonemang från Sherry Turkle om hur vi fjät­tras till kommunikationsredskapen och Maria Bakar­djievas syn på att internetanvändning kan ha en frigörande effekt samt att att män­niskor gör ak­ti­va och överlagda val. Som metod för in­sam­ling av empiriskt material an­vänds den kvalitativa forsk­nings­intervjun, för att komma åt det unika i varje persons be­rättelse. Fem personer har inter­vjuats. Informanterna an­vänd­er social kommunikation via internet bland annat för att lättare hålla kon­takt med familj och vänner, för att lära känna nya personer och för att livet blir roligare. Det visar sig att de har en positiv inställning till social kommunikation via inter­net. De har insikt om vissa tydliga nackdelar och hittar förhållningssätt till dem för att kunna fortsätta använda mediet. Överlag har informanterna någon form av kontroll och styrning över sitt internetanvändande. Ändå kommer det fram att internet påverkar vardagslivet i en sådan grad att det ibland bör undvikas. För att undvika internet av rätt anledningar krävs att man ser och förstår vad som sker, vilket denna uppsats kan bidra med.