This essay analyses the arguments of The Swedish Government Official Report 2008:88 which proposes that the Swedish law (SFS) should shift from promulgation in print to elec-tronic promulgation on a Website. I have studied two aspects of the arguments in the text. On the one hand, the Inquiry’s description of how things might become if their proposal becomes effectuated and, on the other hand, how the present situation is described in the text. The theory I have used is called A Garbage Can Model of Organizational Choice, which pictures organizations as often irrational in dealing with problems, solutions and decision making. The chronological order is broken up and a solution to a problem often precedes the problem itself, the latter being so to speak ”picked up from the garbage can” and put on the agenda if proven adequate. The results of my analysis show that the ambition of the Inquiry has been to problematize the traditional way of promulgating the Swedish law in order to make a version on the Webb look more indispensable. Thus arguments in support of the reform have been drawn from the comparison rather than from the virtues of the reform itself.But even now, four years after the report was published, there is no sign of the proposal being taken further in the legislative process. My conclusion is that the committee report certainly proves that the Internet solution is possible but fails to show that it is appropriate. And was there a real problem to begin with? / Program: Bibliotekarie

<p>Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.</p><p>Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European</p><p>Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa.</p><p>Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna.</p><p>I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde.</p><p>Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?</p>

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång. Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa. Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna. I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde. Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?