Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd. Förhoppningen är att verktyget ska bidra till att öka medvetenheten om kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress, och att i längden medverka till att förbättra datoranvändarens psykosociala arbetsmiljö.

With the digitization of healthcare, there has been an increase in self-tracking technologies for health. One group of self-tracking technologies is FMTs, fertility- and menstruation technologies. By gathering information on users’ menstruation and fertility, these technologies have access to intimate and sensitive data that requires secure protection. Previous research has criticized FMTs for lacking in data security and several risks with this data being shared have been identified. Risks of lacking data security include discrimination against the user in the workplace, and being targeted by cyber-criminals. This thesis explores how users perceive trust and data privacy in fertility- and menstruation technologies by conducting a user study. Participants (n=18) were interviewed in pairs about their experiences of FMTs, data privacy, and trust. Based on the interview findings, seven design guidelines were created to enhance user trust and ensure data privacy. Additionally, an Android application was developed as a high-fidelity prototype to visualize and discuss the guidelines. The research contributes to the field by identifying design aspects that can be used by creators of FMTs to improve their privacy practices and generate trust among their users. / Med digitalisering har det skett en ökning av självspårande teknologier inom hälsa. En typ av självspårande teknologier är FMT:er, fertilitet- och menstruationsteknologier. Genom att samla information om användares menstruation och fertilitet har de här teknologierna tillgång till intim och känslig data som kräver ordentligt skydd. Risker med bristande datasäkerhet inkluderar att användaren diskrimineras på sin arbetsplats, blir offer för cyberbrottslingar, och blir kontrollerad av en familjemedlem eller partner. Tidigare forskning har kritiserat FMT:er för bristande datasäkerhet och har identifierat flera risker med detta. Den här uppsatsen utforskar hur användare uppfattar tillit och datasäkerhet till fertilitet- och menstruationsteknologier genom en användarstudie. Deltagare (n=18) intervjuades parvis om deras erfarenhet av FMT:er, datasäkerhet och tillit. Utifrån intervjuresultaten har sju riktlinjer för design av FMT:er för ökad tillit och datasäkerhet tagits fram. Dessutom utvecklades en Android applikation som prototyp för att visualisera riktlinjerna. Denna uppsats bidrar till forskningsområdet genom att identifiera designaspekter som kan användas av FMT utvecklare för att förbättra deras sekretesspraxis och påverka deras användares tillit till deras produkt.

Remote communication methods have been changing these years and becoming even more important due to the global pandemic. Holographic communication, often represented by volumetric video, is one of the emerging communication methods. Unfortunately, there are few researches on combining 3D objects with volumetric videos. Based on a review of 3D object manipulation methods, two input modalities including laptop trackpad and mobile touchscreen are selected to combine with the volumetric video production. This study aims to explore human factors in volumetric video production and determines the differences between different 3D object input modalities in volumetric video production. A prototype of a volumetric video production tool is built and refined. NASA-TLX, SUS sub-scale, and semi-structured interview are performed in a pilot study and the main study, in order to measure the perceived workload and learnability of the prototype. Analysis of the subjective data demonstrates that there are no significant differences between those two input modalities. Several implications for the design and research gap of combining 3D object manipulation with volumetric video production have been brought up based on the results of this study. / Metoder för fjärrkommunikation har förändrats under dessa år och blivit ännu viktigare på grund av den globala pandemin. Holografisk kommunikation, ofta representerad av volymetrisk video, är en av de framväxande kommunikationsmetoderna. Tyvärr finns det få undersökningar om att kombinera 3D-objekt med volymetriska videor. Baserat på en genomgång av 3D-objektmanipulationsmetoder, väljs två inmatningsmodaliteter inklusive styrplatta för bärbar dator och mobil pekskärm för att kombineras med den volymetriska videoproduktionen. Denna studie syftar till att utforska mänskliga faktorer i volymetrisk videoproduktion och fastställa skillnaderna mellan olika 3D-objektinmatningsmodaliteter i volymetrisk videoproduktion. En prototyp av ett volymetriskt videoproduktionsverktyg byggs och förfinas. NASA-TLX, SUS sub-scale och semi-strukturerad intervju utförs i en pilotstudie och huvudstudien, för att mäta den upplevda arbetsbelastningen och inlärbarheten av prototypen. Analys av subjektiva data visar att det inte finns några signifikanta skillnader mellan dessa två inmatningsmodaliteter. Flera implikationer för design- och forskningsgapet av att kombinera 3D-objektmanipulation med volymetrisk videoproduktion har tagits upp baserat på resultaten av denna studie.