<p>Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppen lek och lärande. Vi intresserar oss för hur dessa begrepp relateras till begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt läroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebär att vi ville ta reda på informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi använde oss av kvalitativ intervju. Vi har intervjuat nio förskollärare som arbetar vid fyra olika förskolor. Alla intervjuer spelades in på band för att fånga allt som sades för att få en ökad tillförlitlighet i analysen och resultatet. Även i analysen har vi funnit inspiration från fenomenografin. Här har vi kategoriserat och försökt hitta variationer i de svar vi fått. I resultatet visade det sig att flera av informanterna hade liknande uppfattningar om hur förskolan har förändrat sig sedan införandet av Lpfö 98 och om lek, lärande och skolifiering. Trots det kunde vi se en del variationer när det gäller dessa begrepp. Gällande skolifiering av förskolan var det få som kunde se att detta skett. Däremot tyckte flera av informanterna att det syntes en tydlig skolifiering av förskoleklassen.</p>

Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppen lek och lärande. Vi intresserar oss för hur dessa begrepp relateras till begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt läroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebär att vi ville ta reda på informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi använde oss av kvalitativ intervju. Vi har intervjuat nio förskollärare som arbetar vid fyra olika förskolor. Alla intervjuer spelades in på band för att fånga allt som sades för att få en ökad tillförlitlighet i analysen och resultatet. Även i analysen har vi funnit inspiration från fenomenografin. Här har vi kategoriserat och försökt hitta variationer i de svar vi fått. I resultatet visade det sig att flera av informanterna hade liknande uppfattningar om hur förskolan har förändrat sig sedan införandet av Lpfö 98 och om lek, lärande och skolifiering. Trots det kunde vi se en del variationer när det gäller dessa begrepp. Gällande skolifiering av förskolan var det få som kunde se att detta skett. Däremot tyckte flera av informanterna att det syntes en tydlig skolifiering av förskoleklassen.

Sammanfattning (Abstract) Studien syftade till att ge kunskap om musikanvändandet i förskoleklass och hur pedagoger förbereder barnen att nå målen i lågstadiets kursplan i musik då förskoleklassen ska vara skolförberedande. Vi ville förstå vilka förutsättningar pedagogerna menar att de skapar för barnen inför lågstadiet och hur det fungerar rent praktiskt ute i verksamheterna. Frågorna vi ställde var: Vilka musikaliska verksamheter genomförs i praktiken? Vilka inställningar har pedagogerna till musikverksamhet i förskoleklass? Hur relaterar pedagoger verksamheten i förskoleklass till innehållet i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) med avseende på kursplanen i musik för årskurs 1-3? Metoden vi använde är kvalitativ och semi-strukturerad intervju. Vi intervjuade sex pedagoger samt två rektorer. De vanligaste musikaktiviteterna gällde sång. Instrumentspel förekom i mindre utsträckning. Främsta syfte med musikaktiviteterna är att de är lustfyllda för barnen. Musik används också som medel för att lära inom andra områden.  Den enskilde pedagogen var den som främst påverkade utformningen av musikinnehållet. Informanterna uttryckte en positiv inställning till musik trots bristande tilltro till sina kunskaper i sång och instrumentalspel. De musikaliska aktiviteterna baseras inte explicit på skrivningarna i grundskolans kursplan. Slutsatser som dragits efter studien är att musik borde ingå i utbildningen för alla som arbetar i förskoleklass.  Förskoleklassen bör även få tydligare styrning.

Bakgrunden till arbetet finns i skolreformens intentioner med förskoleklassen. En skolreform som sedan införandet 1998 föreskriver att förskolans pedagogik och skolans didaktiska inriktning ska mötas i förskoleklassen. Syftet med denna studie var att undersöka om tesen om en skolifierad förskoleklass stämmer samt ta del av förskollärarnas tankegångar kring deras förskoleverksamhet i två förskoleklasser. För att uppnå syftet formulerade vi en frågeställning som skulle ge oss svar på om den skollika undervisningen eller förskolepedagogiken dominerade i verksamheterna vi tittade på och vi gav förskollärarna möjlighet att ge sin syn på verksamheten i ett samtal respektive intervju. Resultatet visar att i ena klassen är den skollika undervisningen framträdande medan det i den andra är förskolepedagogiken som dominerar. Resultatet visar också att verksamheterna i olika klasser kan bedrivas på två helt skilda sätt och att detta bottnar i lärarnas erfarenheter, förståelse och förmåga att reflektera över sitt uppdrag. En slutsats vi dragit är att även om det krävs tid för att genomföra reformer så finns det faktorer som tiden inte verkar bita på. Förskollärarnas egen tolkning av sitt uppdrag spelar stor roll för hur verksamheten bedrivs. Denna studie kan användas av förskollärare ute i verksamheterna med tanke på att öka medvetenheten och öppna upp diskussioner om hur den egna verksamheten och kollegornas verksamhet bedrivs för att reformens syfte ska få genomslag, nämligen att förskolepedagogiken ska integreras med skolans didaktiska inriktning.

No description available.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen kring hur verksamma lärare i förskoleklass undervisar i matematik och hur denna undervisning bidrar till ”bron” mellan förskola och skola. För att ta reda på detta samlades förskoleklass- och årskurs 1 planeringar in från verksamma lärare i respektive årskurs och dessa analyserades utifrån läroplanen och Lindes fyra kunskapsformer. Studien visade att de deltagande förskoleklasslärare väl förhåller sig till del 3 i läroplanen i sina planeringar samt att de har mycket lek, skapande och praktisk undervisning. Detta bidrar till bron mellan förskola och skola då förskolepedagogiken integreras med skolans. Studien visade även att förskoleklassundervisningen bygger mer på det praktiska än årskurs 1. Det framgick även i årskurs 1 planeringarna att det är mer fokus på att lära sig bland annat begrepp och samband än i förskoleklass. Slutsatsen är att förskoleklasslärarna i denna studie bidrar till bron mot skolans värld.

Studien syftar till att bidra med kunskap om spänningsfältet mellan förskollärares dubbla uppdrag som det uttrycks i läroplanen – att undervisa och ge omsorg i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat synliggör att undervisningsbegreppet upplevs som svårt att definiera i förskolans värld. Därtill anser förskollärare att undervisningsbegreppet tillhör skolans värld. I studien framkommer det även att det existerar ett upplevt spänningsfält i förskolan mellan skolans traditionella definition på undervisning och förskolans omsorgsdrivna uppdrag. Slutligvis diskuteras det att förskolan behöver arbetslag som aktivt reflekterar över vad omsorg och undervisning innebär i deras verksamhet och begreppens relation till varandra.

AbstraktAtt behöva göra utvärderingar inom sitt yrke har säkerligen många en relation till, inte minst om man arbetar inom skol- och fritidshemsverksamheten. I takt med en ständigt efterfrågad kvalitet ökar även kraven på dokumentation och utvärdering inom denna verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger upplever, och uppfattar, sitt utvärderingsarbete. Eftersom syftet är att få svar om fritidspedagogers upplevelser och uppfattningar i ämnet, så valdes kvalitativa intervjuer som metod. I studien intervjuas sex högskoleutbildade pedagoger som är verksamma inom fritidshemmet, uppdelade på två skolor. Resultatet av studien visar att det förekommer en mängd olika utvärderingar hos fritidspedagogerna. De utvärderar mål och aktiviteter som de själva satt upp inom verksamheten, samt mål de blivit tilldelade från skolledningen. Resultatet visar även att utvärderingar både sker i grupp och individuellt. Att dagligen, individuellt, utvärdera sin verksamhet och sin egen arbetsinsats, verkar vara vanligt förekommande hos fritidspedagogerna i studien.

Förskoleklassens verksamhetsinnehåll och uppdrag har varit en omdiskuterad fråga och frånvaron av tydliga riktlinjer har ansetts skapa skillnader i kvalitet och likvärdighet. I ett försök att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskoleklassen bestämde regeringen att förtydliga syftet och det centrala innehållet med hjälp av en ny läroplan. Syftet med studien är att belysa verksamma förskollärare uppfattningar om hur förskoleklassens arbetssätt och innehåll har påverkats av de skrivningar som tillkom i läroplanen 2016. Studien bygger på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att förskollärarna anser att de tillkomna skrivningarna i Lgr11 har fått betydelse eftersom förskoleklassens innehåll och uppdrag både synliggjorts och blivit mer tydligt. Resultatet av studien visar även att lärarna i förskoleklass har kommit att arbeta mer målstyrt, samt att verksamheten blivit mer skolifierad eftersom pedagogiska och ämnesmässiga inslag från skolans verksamhet har införts. Vidare upplever förskollärarna dels att likvärdigheten i undervisningen mellan olika skolor har ökat med de nya skrivningarna gällande förskoleklassen och dels att de idag tillhör skolans arbete och traditioner i större utsträckning än tidigare. Med skrivningarna för förskoleklassen anser förskollärarna även att statusen höjts eftersom deras yrkesroll och profession stärkts. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att de nya skrivningarna för förskoleklassen i Lgr 11 har uppfattats som positiva. Visserligen har gränsen mellan förskola och förskoleklass ökat i och med skolifieringen, men gränsen mellan förskoleklass och grundskola har minskat på grund av en ökad samverkan. De nya skrivningarna har gynnat förskollärarna eftersom deras uppdrag blivit mer tydligt, vilket bidragit till en mer likvärdig undervisning i förskoleklassen.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram föräldrars syn på skolifieringen av förskolan. Skolifiering är ett nytt begrepp och innebär att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans värld. Undersökningen bestod av en enkät som lämnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem föräldrar. Frågor som belystes var följande: Vad tycker föräldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever föräldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssätt och innehåll? Vilka färdigheter/kunskaper tycker föräldrarna att deras barn ska ha förvärvat inför starten av grundskolan samt vad tycker de är viktigast att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika åsikter angående skolifiering av förskolan. Sker inlärningen på ett lekfullt sätt ser en del föräldrar positivt på skolifiering och de ser inte det som negativt om det skulle införas kortare ”lektionspass” i förskolan. Medan de flesta föräldrar menar att förskolan ska vara ett forum där fri lek ska vara mer övervägande än andra aktiviteter. Resultaten av studien visar också att de flesta föräldrar anser att det är viktigt att deras barn hanterar den sociala grunden, innan de börjar i grundskolan, ämneskunskaper kan komma senare.