I studien undersöks hur användbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. är för att elever i grundskolan ska få möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som presenteras som mål i kursplanen, vilket stöd det ger lärarna att ge förutsättningar för detta samt vilket resultatet blir av användningen. Syftet är att validera användningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--‐ och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan. För detta har flera metoder använts. Dels har teoretiska analyser av innehållsvaliditeten hos materialet genomförts genom att undersöka materialets samstämmighet till kursplan och kunskapsformer. Även kvalitativa intervjuer med lärare har genomförts för att skapa en bild av det praktiska användandet. Resultatet ger en bild av lärarnas användande av materialet och deras arbetssätt som bland annat består av större arbetsområden med både praktiska och teoretiska inslag, med kompletterande material och arbetsformer. Resultatet från analyserna av innehållsvaliditeten visar att materialet i tillräcklig grad samstämmer med kursplaner och kunskapsformer för att en användning ska vara befogad. Detta leder till en diskussion om att materialet inte ensamt kan användas för att eleverna ska nå kursplanens mål och utveckla kunskapsformer. Även materialets fördelar och sätt att användas diskuteras, samt vikten av att generellt validera användningen av material som används i undervisning.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik. Pär Nygrens teori, professionell handlingskompetens, har också använts i analysen av empirin.Vi har kommit fram till att motivationen till att våra respondenter arbetar med HUSA främst grundar sig i deras erfarenheter. Erfarenheterna är av både personlig och professionell karaktär. Alla våra respondenter var hästintresserade innan de började arbeta med HUSA. Dessa resultat är något som även tidigare forskning visar på. Vi har även kommit fram till att respondenterna främst använder sig av erfarenhetsbaserad kunskap och att HUSA behöver mer forskning, då evidensen brister. Majoriteten av våra respondenter anser att de arbetar evidensbaserat, men uppger evidens från närliggande områden. Utifrån teorin om handlingskompetens tolkar vi att våra respondenter har flera yrkesrelaterade kompetenser. / The purpose of this study is to investigate the motives in which a social worker chooses to include horses as a part of its work. To do so, we interviews six persons that are active within the area of Equine Assisted Activities/therapy (EAA/T). We wanted to understand why you choose to include a horse in an already complex field. The following questions were set as guide lines for the thesis: Which elements are active when deciding to working with horses? Which knowledge and experiences effect the option to include EEA/T in the work? Do earlier experiences affect the decision to work with EAA/T? Our empirical data collected using semi-structured interview have been analyzed using earlier research within the area, but also through perspective that explain the complexity within the area of social work, knowledge in different forms but also evidence-based internship. A theory about, “action competence” by Pär Nygren is also included to be used in the analysis of the material.The result of the thesis is that our respondents are using EAA/T out of both personal and professional experiences, a result that are shown in earlier research as well. All our respondents were interested in horses before they decided to work with EAA/T which also is presented in earlier research. The thesis provided us with information that our respondent is using experience-based knowledge as well as the knowledge regarding EAA/T must expand, due to lack of knowledge of its effects. The majority of our respondent believes that they are working based on evidence collected from surrounding areas. The “action competence” analysis shows that our respondents have multiple professional competences.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen kring hur verksamma lärare i förskoleklass undervisar i matematik och hur denna undervisning bidrar till ”bron” mellan förskola och skola. För att ta reda på detta samlades förskoleklass- och årskurs 1 planeringar in från verksamma lärare i respektive årskurs och dessa analyserades utifrån läroplanen och Lindes fyra kunskapsformer. Studien visade att de deltagande förskoleklasslärare väl förhåller sig till del 3 i läroplanen i sina planeringar samt att de har mycket lek, skapande och praktisk undervisning. Detta bidrar till bron mellan förskola och skola då förskolepedagogiken integreras med skolans. Studien visade även att förskoleklassundervisningen bygger mer på det praktiska än årskurs 1. Det framgick även i årskurs 1 planeringarna att det är mer fokus på att lära sig bland annat begrepp och samband än i förskoleklass. Slutsatsen är att förskoleklasslärarna i denna studie bidrar till bron mot skolans värld.

Studien undersöker musiklärares uppfattning av olika kunskapsformer i musik och hur det formar deras undervisning. Intervjuer genomfördes med musiklärare och analyserades med en hermeneutisk metod utifrån Aristoteles kunskapsformer episteme, techne och fronesis. Resultatet visar att de är medvetna om att kunskap i musik uppträder i olika former men de använder inte nödvändigtvis Aristoteles begrepp.

Syftet med mitt examensarbete är att få insikt i hur eleverna lär sig under olika undervisningssituationer och vad de lär sig i ämnet religion. Samtidigt få veta om barnen reflekterar över och har tankar kring deras inlärning och kunskap och vad som påverkar dessa.Min huvudfrågeställning är: Hur uppfattar elever i åk 5 att de lär sig vid olika undervisningssituationer i ämnet Religion. Mina underfrågor är: ·Vad beskriver eleverna att de lär sig?·Hur beskriver eleverna att de lär sig?Jag har använt mig av aktionsforskning, observation samt av kvalitativa intervjuer och fotografier. Jag planerade och genomförde undervisningspassen och samtidigt observerade eleverna d.v.s. var en deltagande observatör. Jag fotograferade även eleverna under undervissningspassen och använde mig av dessa under intervjuerna som genomfördes efter varje pass. Utifrån mina frågeställningar visar resultatet att:·Eleverna lär sig kunskap de själva på något sätt kan mäta; känna eller se t.ex. genom ett prov eller användning av det. På vilket sätt eleverna kunde mäta det de hade lärt sig berodde på undervisningstillfällena och vad de lärt sig. ·Eleverna lär genom att se, höra och göra, med andra ord, genom det visuella, auditiva och kinestetiska sättet. Förekomsten av dessa beror på individen men även på undervisningssituationen, vilket betyder att eleven kan anpassa inlärningssättet till situationen. Lustfullt lärande var viktigt för eleverna och med pauser påverkade deras arbete och lärande mycket positivt, fastän de själva inte alltid var medvetna om det.

Att mäta det enkelt mätbara är ett fenomen som vuxit sig starkt i samhället. Debatten om skolan och elevers kunskapsinhämtning skiljer sig härvidlag inte. Den tenderar att fokusera på utbildning snarare än bildning – på kunskaper som lånar sig till standardiserade prövningar snarare än subjektiva sådana. Måhända finns en dissonans mellan yttre krav och skolans uppdrag som gör att viktiga former av kunskap riskerar att gå förlorade.  I föreliggande studie undersöks slöjdlärares uppfattningar om vilka former av kunskap som skapas genom slöjdämnet, vilket kunnande som bedöms och vilka verktyg som används i organisationen och genomförandet av bedömningen. Resultaten bygger på data från fem intervjuer och en begränsad enkätundersökning. De belyser aspekter som kan vara intressanta i andra sammanhang, men ska naturligtvis inte ses som allmängiltiga. Resultaten analyseras utifrån en kategorisering av kunskaper som fakta och förståelse (påståendekunskaper) samt färdigheter och förtrogenhet (tysta kunskaper) och med hjälp av en modell för estetiskt lärande. Ett sociokulturellt perspektiv anläggs som raster för att fånga slöjdens rika mångfald av interaktioner mellan elever, lärare, verktyg och material.  Studien finner, i likhet med tidigare forskning, att kunnandet i stor utsträckning handlar om tysta kunskaper och att detta också speglas i bedömningsarbetet. Expertis krävs hos bedömaren. Detta talar för att en delvis subjektiv form av bedömning är mer relevant än standardiserade prövningar. En bred uppsättning av verktyg är därför nödvändig för att säkerställa bedömningens reliabilitet och validitet.

<p>Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lärares undervisning. Vi har valt att fokusera på lärares frågor i undervisningen då frågan utgör ett av många redskap som kan används för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara våra frågeställningar har vi studerat teorier om kunskap och lärande och tittat på olika typer av frågor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien är baserad på en strukturerad observationsform där vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser på två VFU-skolor (F-3) i norrort. Under bearbetningen av observationsmaterialet har vi fokuserat på att identifiera kontrollerande, handledande, utforskande och problematiserande frågor. Genom att kartlägga vilka typer av frågor lärarna ställer och titta på frågornas funktion kopplat till olika former av kunskap - fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - har vi kunnat se tydliga kopplingar mellan lärarnas frågor och vilka former av kunskap och vilket lärande dessa frågor kan bidra till. Vilken typ av frågor som ställdes, hur frågorna ställdes och vilken funktion de hade berodde till största delen på lektionernas ämne och fokus. Vi observerade att lärarnas sätt att fråga och vad som efterfrågades påverkade elevernas möjlighet att delta och utgöra en del av undervisningen. Vi har vidare kunnat se vikten av att ha kunskap om frågors roll i undervisningen, då lärarnas frågor och sätt att använda sig av dessa får betydelse för elevernas lärande och utveckling. Då skolans uppdrag är att främja lärandet där individen skall stimuleras att inhämta olika typer av kunskaper är det av största vikt att läraren förser sig med olika pedagogiska verktyg som kan bidra till detta. Vi tror att medvetenheten kring frågors funktion och betydelse utgör några av dessa värdefulla verktyg.</p>

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lärares undervisning. Vi har valt att fokusera på lärares frågor i undervisningen då frågan utgör ett av många redskap som kan används för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara våra frågeställningar har vi studerat teorier om kunskap och lärande och tittat på olika typer av frågor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien är baserad på en strukturerad observationsform där vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser på två VFU-skolor (F-3) i norrort. Under bearbetningen av observationsmaterialet har vi fokuserat på att identifiera kontrollerande, handledande, utforskande och problematiserande frågor. Genom att kartlägga vilka typer av frågor lärarna ställer och titta på frågornas funktion kopplat till olika former av kunskap - fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - har vi kunnat se tydliga kopplingar mellan lärarnas frågor och vilka former av kunskap och vilket lärande dessa frågor kan bidra till. Vilken typ av frågor som ställdes, hur frågorna ställdes och vilken funktion de hade berodde till största delen på lektionernas ämne och fokus. Vi observerade att lärarnas sätt att fråga och vad som efterfrågades påverkade elevernas möjlighet att delta och utgöra en del av undervisningen. Vi har vidare kunnat se vikten av att ha kunskap om frågors roll i undervisningen, då lärarnas frågor och sätt att använda sig av dessa får betydelse för elevernas lärande och utveckling. Då skolans uppdrag är att främja lärandet där individen skall stimuleras att inhämta olika typer av kunskaper är det av största vikt att läraren förser sig med olika pedagogiska verktyg som kan bidra till detta. Vi tror att medvetenheten kring frågors funktion och betydelse utgör några av dessa värdefulla verktyg.

Ambitionen med denna uppsats är att bidra med ett inlägg i en aktuell debatt om likvärdighet i det svenska utbildningsväsendet. Syftet med undersökningen är att analysera måluppfyllelse i relation till likvärdighet. För att uppnå syftet relateras måluppfyllelse och likvärdighet även till en kunskapsdiskussion. Utifrån en begreppsanalys av likvärdighet och kunskap baserad på både forskning och utbildningspolitiska publikationer genomförs sedan en andra analys av elevers kunskapsspridning. Denna andra analys baserades på de resultat och begreppsdefinitioner som etableras i begreppsanalysen, men även på betygsstatistik som utgör materialet för undersökningen av kunskapsspridningen.   Resultatet från begreppsanalysen blev en mer komplex insikt i förhållandet mellan begreppen likvärdighet, måluppfyllelse och kunskap. Ett resultat av begreppsanalysen var insikten att likvärdighet i vår undersökning borde tolkas som jämlikhet i resultat. Det konstateras även att det finns fyra olika kunskapsformer som är bundna till olika betygsteg och att alla dessa kunskapsformer samverkar först på väl godkändnivån. För att likvärdighet skall vara uppnådd skall alla elever uppnå minst väl godkänt. Resultatet av andra analysen är att det finns ett stort likvärdighetsproblem som inte handlar om måluppfyllelse i meningen att nå godkändnivån. Det konstateras att även om alla elever uppnår godkänt finns det fortfarande ett likvärdighetsproblem eftersom de olika kunskapsstegen innehåller olika kunskapsformer.

Den här uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framställningar inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Syftet med undersökningen är att belysa vilka kunskaper som känns igen och värderas i studenters medieproduktioner och få en förståelse de föreställningar om kunskap som finns hos studenter och i lärarkollegiet. Uppsatsen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som används i analysen är hämtade från bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen på intervjuer med lärare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framställningar rymmer två konkurrerande diskurser. Fördjupningsdiskursen, som betraktar multimodala gestaltningar som ”ett annat sätt” att nära sig ett ämne och som kan bidra med en fördjupad förståelse för detta, och bonusdiskursen, där det multimodala är underordnat teorin och mest fungerar som ett roligt kursmoment för studenterna. Inom diskursordningen dominerar en icke-sammansatt syn på kunskap, men fördjupningsdiskursen rymmer en motdiskurs som utmanar denna kunskapssyn och har potential att förändra undervisning och bedömningspraktik så att de innefattar sammansatt kunskap och flera olika uttrycksformer.