I denna uppsats presenteras en intervjustudie vars syfte är att analysera vilka förväntningar lärarstudenter har på sina framtida uppsatshandledare. Fem lärarstudenter, två förskollärarstudenter och tre ämneslärarstudenter ingår i studien. Materialet analyseras och sorteras efter Gail L Roses kategorier för IMS (Ideal mentor scale). Dessa kategorier är Integritet, Vägledning och Relation. Rose presenterar också två universella attribut som alla doktorander i hennes undersökning eftersökte hos sina handledare, dessa är Feedback och Öppen och klar kommunikation. Utöver dessa kategorier framkommer teman såsom orosmoln, kompetens och engagemang. Generellt önskar sig studenterna en handledare som främst passar in under kategorierna Integritet och Vägledning. Detta innebär att handledaren är en god förebild, att handledaren respekterar studenten och dennas rätt till sin uppsats, att handledaren är generös med tid och att handledaren hjälper till med att planera arbetet. Alla de intervjuade lärarstudenterna anser också att de universella attributen är viktiga. Utöver det visar det sig att ämneslärarstudenterna är mer benägna att kritiskt granska och eventuellt avvisa förslag från handledaren medan förskollärarna, som inte är lika metodskolade, litar mycket på att handledare skulle tillhandahålla konkret hantverkshandledning. Det som de intervjuade lärarstudenterna är mest oroade över inför handledarskapet är att handledaren inte ska ha tillräckligt mycket tid eller att handledaren kommer att vara nedvärderande och oprofessionell. Ämneslärarstudenterna berättar också att de tänker strategiskt vid valet av uppsatsämne eller institution för att undvika vissa handledare.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivs som en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med en genomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån något självklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder och hur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är en diskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra och problematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består av deltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser på temat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurser och vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts. Arbetet utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt och använder Norman Faircloughs tre dimensioner av kommunikaton som ram för en kritisk diskursanalys. Resultatet presenteras i form av en kategorisering av olika diskursiva positioneringar och hur dessa förhåller sig till varandra i ett maktperspektiv och visar på hur inomvetenskapliga och utomvetenskapliga intressen ofta kommer i konflikt och att de inomvetenskapliga perspektiven har en tydligt dominant ställning som marginaliserar betydelsen och inflytandet från utomvetenskapliga perspektiv. Arbetet diskuterar även hur detta kan vara en spegling av en större social praktik och relaterar det till grundskolans bildämne och de nya läroplanerna för grundskola och gymnasium.

Den här uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framställningar inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Syftet med undersökningen är att belysa vilka kunskaper som känns igen och värderas i studenters medieproduktioner och få en förståelse de föreställningar om kunskap som finns hos studenter och i lärarkollegiet. Uppsatsen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som används i analysen är hämtade från bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen på intervjuer med lärare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framställningar rymmer två konkurrerande diskurser. Fördjupningsdiskursen, som betraktar multimodala gestaltningar som ”ett annat sätt” att nära sig ett ämne och som kan bidra med en fördjupad förståelse för detta, och bonusdiskursen, där det multimodala är underordnat teorin och mest fungerar som ett roligt kursmoment för studenterna. Inom diskursordningen dominerar en icke-sammansatt syn på kunskap, men fördjupningsdiskursen rymmer en motdiskurs som utmanar denna kunskapssyn och har potential att förändra undervisning och bedömningspraktik så att de innefattar sammansatt kunskap och flera olika uttrycksformer.

Denna undersökning genomfördes på nya studenter vid Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola hösten 2013. Det som undersökts är hur det varit för studenterna att påbörja utbildningen samt vilka faktorer som de uppfattat som inkluderande och exkluderande i undervisningssituationen. I undersökningen har det också sökts förståelse för hur dessa upplevelser kan förstås. En enkätundersökning genomfördes med 53 studenter samt uppföljande intervjuer med fyra av dessa studenter. Resultatet visar på att det är en stor ansträngning och omställning att påbörja studierna och att det finns en rad centrala faktorer som ses som betydelsefulla för att studenterna ska känna sig inkluderade i utbildningskontexten. Dessa faktorer har det gemensamt att de har en tydlig studentcentrerad karaktär. Det är inslag i undervisningssituationen som bekräftar studenterna som individer och ger dem utrymme att delta i undervisningen med egna erfarenheter. Miljön som skapar inkluderande effekter är tillåtande och öppen för kommunikationsmöjligheter studenter emellan och mellan studenter och lärare. / This study was performed during the atumn semester of 2013 at the Bachelor program in Study and Career Guidance at Malmö University. The intention was to explore in what way the new students at the program experienced their first course. The study specifically aimed to find out what elements in the environment the students perceived as included and excluded. The study was also performed with the ambition to explain in what ways the experiences could be understood. 53 students participated in a survey study and four of them took part in additional interviews. The result of the study indicates that it is a major effort and conversion to meet the new environment. The result also shows that there are some elements of central significance for the matter of finding oneself included in the context. These elements have in common that they are all of student focused nature. They confirm the students as individuals and provide them with the opportunity to be involved in the teaching situation with their own experiences. The including setting is permissive and characterized by communication possibilities between students and between students and teachers.