Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur bildstöd kan användas för att stödja barns kommunikativa utveckling i förskolan. Vi undersöker pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med bildstöd samt deras uppfattningar om bildstöd som pedagogiskt redskap. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod där några förskolepedagoger intervjuades i en semistrukturerad intervjuform. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet av denna studie visar att förskolepedagoger använder bildstöd som ett språkförstärkande arbetssätt i rutinsituationer, i lärmiljön samt i undervisningen. Vidare visar resultatet att bildstöd kan vara ett gemensamt språk för barn som inte har språket och/eller det svenska språket då bildstöd kan ge barn alternativa kommunikationssätt.

Syftet med studien har varit att inventera och jämföra materialen bildstöd och TAKK som multimodala och inkluderande verktyg i förskolan samt att undersöka vilket meningsskapande materialet kan ge barn i förskolan. I studien har fotografier av bildstöd och TAKK insamlats och en tematisk analysmetod i kombination med ett socialsemiotiskt perspektiv har använts. Resultaten visar att barns möjligheter att kommunicera och skapa mening påverkas av materialens olika utseende och egenskaper. Materialen från de olika förskolorna föreställer främst rutinsituationer och ofta förekommande föremål/material såsom mat och leksaker medan det saknas andra situationer såsom fri lek och spontana sociala samspel. Representation av olikheter, såsom hudfärger och kön, är också något som lyser med sin frånvaro i flertalet av materialen. Fotografiernas stora variation i utseende i både färgsättning, figurer och text tyder på att valen kring materialen inte alltid är genomtänkta. Förskolor skulle därför kunna erbjuda bildstöd och TAKK på många olika sätt och med stor variation, där medvetna val i utformandet av materialet möjliggör för större användningsområde, ökad inkludering samt ökade möjligheter till meningsskapande.

Syftet med studien är att undersöka pedagogiskt verksammas beskrivningar av deras arbete med, samt tankar om, AKK som tydliggörande pedagogik. Studien belyser olika insatser med AKK och den positiva påverkan AKK har för kunskaps- och språkutvecklingen. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund, då lärande och kommunikation är två centrala delar i det sociokulturella perspektivet. Vi har utgått ifrån två frågeställningar som lyder; Hur beskriver förskoleverksamma att de arbetar med AKK som tydliggörande pedagogik, och varför? och Vad är förskoleverksammas syn på, och erfarenhet av, AKK som tydliggörande pedagogik? Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod med enkät som består av både enkätfrågor och beskrivande frågor. Enkäten distribuerades till förskoleverksamma, både förskollärare, barnskötare och personal med annan/ingen pedagogisk utbildning. Innan den huvudsakliga studien genomfördes också en pilotstudie med fem förskoleverksamma som testade enkäten och gav respons. I studiens resultat framkommer en positiv syn på arbetet med AKK bland förskoleverksamma pedagoger. Det framkommer även att AKK gynnar alla barn och inte endast de barn som är i behov av särskilt stöd. Den positiva synen på AKK möjliggör även att kunna arbeta multimodalt vilket gör att AKK främjar inkludering. Genomgående i resultatet framkommer även vikten av att använda AKK som tydliggörande pedagogik i såväl rutinsituationer som i spontana och planerade undervisningssituationer. Respondenterna belyser även vikten av kunskap kring ämnet, vilket går hand i hand med tidigare forskning.

Picture cards is a tool used to replace or supplement missing speech or language. This study sheds light on how swimming teachers experience the use of picture cards in the swimming schools organized by Folkhälsan. The issues raised are: What opportunities does the swimming teachers see with the use of picture cards? What challenges does the swimming teachers see with the use of picture cards? To find out what opportunities and challenges they see, a total of five semi structured interviews wereconducted. The interviews were recorded, transcribed, and then analyzed through a thematic analysis. The results showed that the use of picture cards in swimming school contributes to increased inclusion, it enables different working methods, and it creates conditions for several other effects like students becoming more attentive, listen better and the lessons being more well thought out. The challenges the swimming teachers could see with the use of picture cards were mainly about insufficient information and deficient material and that some practical difficulties can arise. The practical difficulties that emerged were that it got messy in the group because of too many cards and that focus sometimes is drawn from the children. In conclusion, the swimming teachers felt that the picture cards have more positive effects than negative ones.

Inkludering är en rättighet för alla barn i förskolan och en viktig del för att känna sig inkluderad är möjligheten till kommunikation med alla i omgivningen. Att kunna kommunicera är ett grundläggande mänskligt behov och Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), som i grunden är ett specialpedagogiskt verktyg, har tagits fram som stöd för kommunikation mellan människor, så personer med kommunikationssvårigheter kan förstå andra och göra sig förstådda. Detta innebär en utmaning i förskolan för förskolans personal, då det anses angeläget att barn som behöver stöd för att utveckla kommunikation får tillgång till AKK tidigt. Studiens syfte är att ta reda på förskollärares användning och syn på AKK som ett verktyg i inkluderingsarbetet. Kvalitativa intervjuer hölls med nio förskollärare från tre olika förskolor. Intervjuerna hölls som semistrukturerade intervjuer med öppna frågor som gav förskollärarna utrymme att uttrycka egna åsikter, tankar och erfarenheter om hur de arbetar med AKK och hur de önskar att arbeta med AKK som ett verktyg för att skapa inkludering. Resultatet visar att förskollärarna ser stor nytta av AKK både som ett språkfrämjande verktyg för barnen och som ett medel för att skapa inkludering. Enligt förskollärarna är en trygg barngrupp en grundförutsättning för hela förskolans verksamhet och en fungerande kommunikation är avgörande när det kommer till trygghetsskapande och för barnens möjlighet att vara delaktiga och påverka sin vardag. Vidare framkom det i resultatet en skillnad i hur förskollärare arbetar med AKK i barngrupperna och hur de önskar att arbeta.

Det behövs en god lärmiljö som är anpassad utifrån elevernas behov för att elever ska lära och utveckla sina kunskaper (Skolverket, 2022). För bästa förutsättningar till lärande behöver eleverna känna KASAM som står för Känsla Av SAMmanhang. Det innebär att eleverna behöver känna begriplighet meningsfullhet och hanterbarhet under skoldagen (Antonovsky, 2005). I anpassad grundskola och gymnasieskola behöver elever stöttning i sin kommunikation, då de kan ha svårt att uttrycka sig. Det är viktigt att de får denna stöttning eftersom alla elever har rätt att uttrycka sina känslor och tankar, samt att få en förståelse för samspel och sin omgivning (Socialdepartementet, 2008). Vi har erfarenhet av att det ibland saknas verktyg och kompetens inom alternativ kompletterande kommunikation, AKK i anpassad grund- och gymnasieskola.   Syftet med studien var att ta del av lärarnas tankar om hur de med hjälp av alternativ kompletterande kommunikation (AKK) gör skoldagen meningsfull för elever som läser mot ämnesområden på anpassad grundskola- och gymnasieskola. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i studien. Vi har samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare med lärarlegitimation som arbetar på anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola. För att analysera datainsamlingen gjorde vi en tematisk analys. Följande teman framkom under analysen: ta tillvara på elevernas intressen för att skapa begriplig, hanterbar och meningsfull undervisning; självständighet i skolan och i framtiden; lärarens förutsättningar att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för eleverna.  Resultatet i denna studie visade att samtliga tio lärare arbetade med förtydligande pedagogik och AKK på olika sätt. Det var vanligt förekommande med bilder, tecken som stöd samt föremål i alla verksamheter och användes i samtliga ämnesområden. Lärarna uppfattade att det var lättast att skapa meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet med stöd av AKK i hem- och konsumentkunskap, vardagsaktiviteter, idrott och hälsa, motorik samt estetisk verksamhet. Det berodde på att undervisningen ofta var i en annan lokal som exempelvis idrottshall eller i ett kök där tillhörande föremål som bollar eller köksredskap fungerade som signaler inför kommande aktiviteter.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) används i det vardagliga arbetet inom LSS-gruppbostäder, samt på vilka sätt personalen upplever att användningen av AKK kan leda till ökad delaktighet för brukaren. Studien är en kvalitativ ansats med deltagare som är anställda inom LSS-gruppbostäder och omfattar sex stycken informanter. Semistrukturerade intervjuer användes som insamlingsinstrument. Resultatet delas upp i tre olika teman: “I vilka situationer och hur används AKK i det vardagliga arbetet”, “Vilka förutsättningar upplever personalen vara av störst betydelse för ett framgångsrikt arbete med AKK” och “I vilka situationer och på vilka sätt kan brukarens delaktighet ökas med hjälp av AKK enligt personalen”. Resultatet visar att personalen besitter goda AKK-kunskaper, både formellt och praktiskt, men behöver lämpliga förutsättningar för aktivt arbete med AKK. Denna studie belyser AKK:s centrala roll i att främja delaktighet och förståelse för individer med funktionsnedsättning.

Då vi av erfarenhet har sett att många förskolor använder sig av TAKK, men även att många inte gör det trots att behovet finns föll beslutet på att syftet med vår studie var att belysa hur pedagoger arbetar med TAKK för att främja barns språkutveckling. Vi valde även att intervjua logopeder och specialpedagoger för att få deras perspektiv. Vi valde att analysera vår empiri med hjälp av den sociokulturella teorin och kommunikationsteoretiska traditionen, samt våra begrepp: inkludering, språklig sårbarhet, mediering och artefakter. Utifrån en kvalitativ metod, med semistrukterade intervjuer och observationer valde vi att samla in empiri till vår studie. Vi kan i vårt resultat och i vår slutsats tolka att våra respondenter tycker att inkludering är en viktig del i förskolans verksamhet. Användandet av TAKK kan vara ett redskap men det krävs utbildning, då det framgick att rädsla för att teckna fel blev en orsak till att inte använda TAKK.

The purpose of this thesis is to investigate what’s written about how libraries treat people with disabilities, in this case communication and/or language disabilities and if there is something written about library and Alternative and Augmentative Communication. (AAC). The design of the investigation is a so-called scoping review. A life in the round theory by Elfreda Chatman was used as well as international Classification of Functioning and the empowerment concept. Six articles were found and included in this thesis. The main result is the importance of training and education of the librarians in combination with a supportive management.

I den här studien har jag undersökt hur tre dramapedagoger arbetar med AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) inom dramapedagogisk verksamhet. Frågeställningarna som studien utgår från är: på vilket sätt och i vilket syfte tillämpar dramapedagogerna alternativ och kompletterande kommunikation i dramaverksamheten? samt hur kan dramapedagogernas syfte och tillvägagångssätt med alternativ och kompletterande kommunikation i dramaverksamheten tolkas utifrån ett designteoretiskt perspektiv? Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som använts för att analysera resultatet utgörs av ett avgränsat designteoretiskt perspektiv där de huvudsakliga begreppen för analys har varit den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, multimodala resurser samt transformation.  Informanternas utsagor kan delas in i kategorierna Inkluderande fokus, Visuellt fokus och Språkutvecklande fokus. Resultatet visar att samtliga dramapedagoger är positiva till metodernas samverkan. Dramapedagogerna tillämpar tecken- och bildstöd som alternativa multimodala resurser i syfte att arbeta förstärkande, förtydligande och förhöjande. Informanterna i denna studie upplever det som tacksamt att implementera AKK i dramapedagogisk verksamhet då metoderna delar syftet att tydliggöra visuellt och förstå genom att visa. Det förberedande arbetet och utövandet i sig kan vara krävande och det praktiska förhållningssättet som AKK kräver kan påverka eller distrahera upplevelsen av flow. Den generella uppfattningen hos dramapedagogerna i denna studie är dock att verktyget uppmuntrar till olika uttryckssätt, stärker språkutvecklingen och främjar delaktighet i dramaverksamheten och i dramapedagogiken som metod.