No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera på vilka sätt lärare arbetar för att främja interaktion mellan elever i grundsärskolan inriktning träningsskola. Svar söktes på hur lärare arbetar med den kommunikativa miljön, och på vilket sätt alternativ och kompletterande kommunikation kan användas för att främja den horisontella kommunikationen. Vidare undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare upplever att det finns för eleverna att interagera med varandra. Det empiriska materialet samlades in i en mellanstor svensk kommun. Studien utgick från en fenomenologisk forskningsansats med inspiration av ett sociokulturellt perspektiv. Studien visade att elever i träningsskolan erbjuds för lite horisontell kommunikation och att det finns flera orsaker till detta. De huvudsakliga anledningarna till varför eleverna får för lite horisontell kommunikation som framkommer i studien är brister i den kommunikativa miljön, hög vuxentäthet samt elevernas funktionsnedsättningar. I studien framkommer att lärare medvetet arbetar för att främja elevernas interaktion genom att skapa ett positivt klimat och genom att tillrättalägga såväl den fysiska som den sociala miljön. Enligt lärarna i studien har samtliga elever behov av alternativ och kompletterande kommunikation i olika former. Vidare beskrivs den alternativa och kompletterande kommunikationen som ett viktigt verktyg för att öka elevernas möjligheter att interagera med varandra.

Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande: - Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande? - Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning? Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål. Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen. Här spelar ålder mindre roll, med andra ord är det aldrig för sent att utveckla sitt skriftspråkslärande. Pedagogiska konsekvenser i form av interventionsprogram måste möta alla delar inom skriftspråkslärandet för att ge resultat. För att framgångarna ska bli bestående krävs samarbete mellan skola, hem och experter. Slutsatser är att engelskspråkig forskning visar goda resultat efter deltagande i interventionsprogram. Svensk forskning i samma anda med tvärvetenskapligt samarbete brådskar, så gör även kompetensutveckling för berörda lärare.

SammanfattningDenna studie behandlar området kommunikation i grundsärskolan. Syftet med studien var att ta vara på verksamma lärare/speciallärares kunskap om och nyttan av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) i grundsärskolan samt att undersöka hur de genom användningen av AKK som verktyg skapar förutsättningar för elevers inkludering i skolmiljön. Studien är kvalitativ och intervjuer med lärare/ speciallärare har genomförts för att kunna ta del av deras syn och tankar kring AKK samt betydelsen av AKK för elevernas lärande och sociala samvaro. Data analyserades med stöd av Vygotskijs (1934) teorier om språkets betydelse, Molanders (1996) teori om språk och tyst kunskap samt Wetsos (2006) slutsatser om relationen mellan barn och vuxen relaterat till språklig utveckling. Tidigare forskning, nationellt och internationellt, visar att AKK är viktigt för elever med kommunikationssvårigheter och att det saknas vuxna runt elever som kan modellera (visa vägen) och utbilda inom AKK. Studien visar på ett liknande resultat och att det saknas vuxna runt elever som kan utbilda inom AKK. Mer kunskap och fortbildning inom AKK behövs. AKK ses vara ett oerhört viktigt verktyg för att ge elever möjlighet att lära och lärare att skapa förutsättningar för utbyte samt leda insatser för att nå inkludering av elever i skolmiljön.

The purpose of the thesis was to find out teachers' perception of the phenomenon of alternative and complementary communication (AAC) and how AAC enables pupils to develop their communicative and linguistic abilities. The study has a qualitative approach and it is based on a phenomenographic research approach and a socio-cultural perspective. The empirical data collection was done through interviews with eight teachers. The teachers work at or have experience of special needs schools for pupils with intellectual disability and pupils who lack verbal communication.  To analyze the material, thematic analysis was used. Through the interviews, it emerged from the teachers' statements that the phenomenon of AAC supports pupils who lack verbal communication to learning and social interactions. This, in turn, enables participation and independence. Based on the analysis of the results, four levels of description categories of AAC were made visible. Description category one is the most basic level and description category four the most advanced. Based on the results of the study, it is made visible that students should be offered communicative and linguistic development through the support of individualized AAC, practiced on their communicative and linguistic abilities based on the proximal development zone. It emerged from the result that categories one and two do not develop students' linguistic abilities in a qualified way, since within these categories of description, communication consists primarily of one-word sentences and does not contain grammar, word classes or sentence structures. Under category one you find AAC methods where students are offered communication through single images and objects.  Categories three and four include communication tools that contain linguistic development possibilities, such as alphabets, text, written language and speech synthesis that enable multi-word sentences. Based on the informants' statements, the need for AAC methods that develop the students' linguistic abilities is made visible. It also emerged that the collaboration with habilitation and speech therapists was a crucial factor in being able to offer students communication tools from categories three and four.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om några pedagogers erfarenheter av att stötta kommunikativ utveckling hos elever som läser ämnesområden inom grundsärskolan. De frågeställningar som legat till grund för studien är: Vad betraktar pedagogerna som möjligheter respektive hinder för elevernas kommunikationsutveckling? Hur beskrivs elevernas roll i processen med kommunikationsutveckling? Hur kan pedagogers erfarenheter förstås utifrån specialpedagogiska perspektiv? Digitala semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta pedagoger verksamma i grundsärskolan. Materialet transkriberades och tematisk innehållsanalys genomfördes samt analys utifrån följande specialpedagogiska perspektiv: ett relationellt perspektiv, ett kategoriskt perspektiv, ett kritiskt perspektiv och ett dilemmaperspektiv. Vårt resultat visar att pedagoger betraktar AKK-verktyg som den främsta möjligheten för elevers kommunikationsutveckling. Pedagogerna beskriver att de har erfarenheter av att använda bland annat bildstöd i form av till exempel pekkartor, scheman och digitala kommunikationsverktyg samt tecken som stöd i undervisningen. Det framkommer även att det är viktigt att ha en fungerande samverkan med vårdnadshavare och andra insatser kring eleven för att kunna skapa de bästa kommunikativa miljöerna för eleverna. Av resultatet framgår också vikten av utbildning och kompetens hos pedagoger inom kommunikation vilket återspeglar mycket av tidigare forskning. Brist på utbildning och kompetens leder till hinder för pedagoger att anpassa undervisningen utifrån elevers kommunikativa behov. I resultatet framkommer att elevernas roll i processen med kommunikationsutveckling främst beskrivs som behövande och att pedagogerna ser det som sin uppgift att kompensera för elevernas kommunikativa svårigheter med olika stödinsatser där AKK är den främsta insatsen. I vår analys ser vi att ett relationellt perspektiv är det mest framträdande perspektivet bland annat genom att relationen mellan pedagog och elev lyfts fram av pedagogerna som avgörande för elevernas kommunikationsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about some pedagogues experiences of supporting communicative development in students with moderate or severe intellectual disability. The questions that formed the basis of the study are: What do pedagogues consider opportunities and obstacles for students' communication development? How is the students' role described in the process of communication development? How can pedagogues experiences be understood from a special education perspective?Digital semi-structured interviews were conducted with eight pedagogues active in the elementary special school. The material was transcribed, and thematic content analysis was carried out, as well as analysis from the following special education perspective: a relationship-based perspective, a categorical perspective, a critical perspective as well as a dilemma perspective. Our results show that pedagogues regard augmentative and alternative communication (AAC) tools as the main opportunity for students' communication development. The pedagogues describe that they have experience of using, among other things, visual support in the form of, for example, point maps, schedules and digital communication tools as well as sign language as support in teaching. It also appears that it is important to have a functioning collaboration with guardians and other efforts around the student in order to create the best communicative environments for the students. The results also show the importance of education and competence of pedagogues in communication, which reflects much of previous research. Lack of education and competence leads to obstacles for pedagogues to adapt teaching based on students' communicative needs.The results show that the students' role in the process of communication development is mainly described as needy and that the pedagogues see it as their task to compensate for the students' communicative difficulties with various support efforts, where AAC is the main effort. In our analysis, we see that a relationship-based perspective is the most prominent perspective in that the relationship between pedagogues and student plays a large role in students' communication development.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med AKK i förskolan för att alla barn ska få sina röster hörda samt bli inkluderade i verksamheten oavsett förutsättningar. I studien användes Nilholms dilemmaperspektiv som utgångspunkt. För att undersöka hur förskollärare ser på användandet av AKK utifrån vårt syfte gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta förskollärare från sju olika förskolor. Materialet samlades in via ljudupptagning som transkriberades och kodades för att sedan analyseras utifrån en tematisk analys där teman framkom. Resultatet visar att många förskollärare inte har fått någon utbildning inom AKK och därför känner sig osäkra på hur de ska använda hjälpmedel utifrån barnens behov. De förskollärare som har utbildning kände sig trygga i användandet av AKK. Resultatet visade också att förskollärare försöker använda olika slags hjälpmedel som passar barngruppen utifrån bästa förmåga. Vidare visar resultatet att förskollärare tar ett ansvar utifrån förskolläraruppdraget och ser till barnens perspektiv för att anpassa hjälpmedlen för att inget barn ska bli utpekat eller exkluderat. Slutsatsen är att förskollärare gör sitt bästa för att skapa förutsättningar för kommunikation och inkludering för de barn som brister i det verbala språket med hjälp av olika AKK hjälpmedel. Däremot önskar många förskollärare utbildning inom ämnet för att kunna arbeta på bästa sätt med AKK. Slutsatsen vi drar är att utbildning och kunskap ligger till grund för att kunna arbeta med AKK i förskolan, samt att det är viktigt att se miljön och omgivningen som ett problem och aldrig barnet.

Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskaper kring hur lärare i förskoleklass kan använda multimodal kommunikation optimalt i undervisning för att främja alla elevers lärande och utveckling. Syfte och frågeställningar: Studien vill synliggöra olika professioners uppfattningar om användningen av multimodal kommunikation i förskoleklassens undervisning för att främja alla elevers lärande och utveckling.  ● När och hur använder förskoleklasslärare multimodal kommunikation? ● Vilka uppfattningar har de olika professionerna om betydelsen av multimodalkommunikation för alla elevers lärande och utveckling i förskoleklassen? ● Vilka framgångsfaktorer och utmaningar beskrivs av professionerna när multimodalkommunikation ska användas i undervisning? Teori: För att tolka resultatet användes olika begrepp från designorienterat och multimodalt perspektiv på lärande. Perspektivet har varit relevant i denna studie eftersom den syftar till att undersöka hur lärare i förskoleklass använder olika multimodala resurser för att skapa lärmiljöer och processer som främjar alla elevers lärande och utveckling. Metod: Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare, specialpedagoger och skollogopeder. Respondenterna kommer från tre olika skolor men förskollärarna arbetar alla på samma skola. Empirin bearbetades genom en fenomenografisk analysmodell. Resultat: Förskollärarna använder multimodal kommunikation i förskoleklassens undervisning för att främja språk, kunskap, lustfyllt lärande, sociala utveckling och grupplärande. Dock används verktygen begränsat och det finns osäkerhet kring hur de kan främja lärande, delaktighet och inkludering av elever i språklig sårbarhet. Professionerna har olika syn på hur verktygen ska anpassas, vilket skapar spänning kring användningen som generell insats eller som stödstrukturer för elever i språklig sårbarhet. Resultatet visar också att stöd från elevhälsan och positiv sammanhållning är viktiga för att stärka förskollärarnas kunskaper och motivation. Specialpedagogiska implikationer: En kommunikativt tillgänglig lärmiljö i förskoleklassen handlar om att skapa en lärmiljö som kan stödja lärande och delaktighet för elever i språklig sårbarhet. För att skapa en inkluderande och likvärdig lärmiljö för alla elever i förskoleklass är det viktigt att öka kunskap och medvetenheten hos förskoleklasslärare om hur man kan använda multimodal kommunikation optimalt i undervisningen. Det är även viktigt att ha fokus på elever i behov av stöd och att öka samarbetet mellan professioner för att tydliggöra skolkulturen kring förväntningar på dessa elever. Detta är också betydelsefullt för att stärka kvaliteten på undervisningen i förskoleklassen.