Elevers delaktighet och förmågan att kunna kommunicera är två grundläggande faktorer som kan påverka elevers framtid. För att elever med olika kommunikationsformer ska kunna vara delaktiga i sin lärprocess krävs att det finns tillgång till varierande kommunikationssätt. Formuleringarna i Skolverkets styrdokument var dock inte tillräckligt tillgängliga för elever som läser gymnasiesärskolans individuella program. För att förtydligöra det centrala innehållet i kursplanen och kunskapskraven skapade pedagogerna en unik samtalskarta som använder elevnära språk, AKK, och illustrerade skrifttexterna till bilderna. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever med utvecklingsstörning kan ges möjlighet att bli mer delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning genom användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien baseras på det sociokulturella perspektivet och KASAM-teori (Känsla av SAMmanhang) och har en kvalitativ deduktiv forskningsansats. Metoden som används i denna studie är intervjuer med speciallärare och elever samt observationer av olika lektioner för att veta mer om de samtalskartor som främjar elevers delaktighet i undervisning och kunskapsbedömning. Analysmetod i den studien är kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att med användning av de samtalskartor som illustrerar det centrala  innehållet i kursplan  och kunskapskravens ”trappor ” blir lektionerna meningsfulla, begripliga och hanterbara, så att eleverna blir motiverade och vill vara delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning. / Students participation and their ability of communication are two fundamental factors that can influence their future. For enabling students with different communication forms to participate in their learning processes, it is necessary to create accesses to varying methods of communication. However, the governing documents of the Swedish National Education Agency were not sufficiently accessible for students in special needs upper secondary school individual program. In order to clarify the central content of the syllabus and the knowledge requirements, the educators created a unique conversation map that illustrates scripture texts for images in the student-friendly language, AAC (Augmentative and alternative communication). This case study aims to investigate the ways to support students to become more active in the education and knowledge evaluation by using the conversation maps.  The study is based on the sociocultural perspective and SOC-theory (Sense of Coherence) and follows a deductive approach. The methods used in this study consist of interviews with specialist teachers and students as well as observations of various lessons, in order to acquire a deep understanding of how the conversation maps can be utilized to promote the participation of students in education and knowledge assessment. The analysis method in this study is qualitative content analysis. The result shows that, by using the conversation maps that illustrate the central content of the syllabus and the required knowledge levels, the lessons became more meaningful, comprehensible and manageable, and consequently the students got more motivated and eager to participate in education and knowledge assessment.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka ordtyper som är lätta respektive svåraatt nå fram till med bliss standardkarta och vilka strategier som är mer respektive mindreeffektiva. Deltagarna, 24 kvinnliga studenter utan funktionshinder, delades upp i par. Den enai paret fick i uppgift att förklara 12 målord, som inte finns med på bliss standardkarta, enbartgenom att använda bliss standardkarta. Den andra i paret fick i uppgift att gissa vilkamålorden var. Eftersom tidigare studier indikerat att ordklass, frekvensnivå ochabstraktionsnivå kan påverka ords svårighetsgrad, valdes målorden i föreliggande studieutifrån dessa variabler. Resultatet visade att målordens ordklass inte påverkade derassvårighetsgrad. Målordens frekvensnivå påverkade svårighetsgraden i viss utsträckning.Abstraktionsnivå var den variabel som påverkade svårighetsgraden mest. Eftersom deabstrakta och ovanliga målorden var svårast, kan det vara klokt att inkludera de ordtyperna påblisskartan. Några strategier som gynnade kommunikationen var när blissaren använde syntaxoch syntaktiskt prompting samt när gissaren gav blissaren tid att avsluta sina fraser. Dessastrategier kan vara lämpliga att rekommendera till blissanvändare och deras samtalspartners.</p> / <p>The aim of this study was to investigate which types of words that are easy and difficult toreach with Bliss Swedish standard chart and also which strategies that is more and lessefficient. The participants, 24 female students with no functional limitations, were grouped inpairs. One in each pair was given the task to explain 12 target words that is not present onBliss standard chart, by using only Bliss standard chart. The other person in each pair wasgiven the task to guess which words that were asked for. Since former studies have indicatedthat word class, level of frequency and level of abstraction can affect words' degree ofdifficulty, the target words in this study were chosen based upon those factors. The resultsdemonstrated that the word class of the target words did not affect their degree of difficulty.The frequency of the target words affected their degree of difficulty in some ways. The levelof abstraction of the target words was the factor that affected the degree of difficulty the most.Since the abstract and infrequent target words were most difficult, it may be a good idea toinclude those types of words on the Bliss chart. Some of the strategies that were beneficial forcommunication were the blisser’s use of syntax and syntactic prompting. Another strategy thatwas beneficial for the communication was giving the blisser enough time to finish herphrases. It may be appropriate to recommend those strategies to Bliss users and theircommunication partners.</p>

<p>Huvudsyftet med denna studie är att beskriva hur ett barn, som använder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjälpmedel (Tellus), med hjälp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med människor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter – skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) använts. Resultaten visar att reparationer är en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstånd genom att förtydliga oklarheter och missförstånd i samtalet. Reparationssekvenserna är ofta långa, och leder till inskottssekvenser i samtalet, men har en viktig interaktionell betydelse för att uppnå samförstånd. Analysen visar även att kommunikation med datorbaserad AKK är mul­timodal, trots att datorn är barnets primära kommunikationshjälpmedel. Exempelvis används tecken, gester och ljud för att markera fel och för att visa upp känslor. Aktivi­teten och datorns placering påverkar också interaktionen. I skolan används datorn oftare som en traditionell kommunikationskarta. Detta beror till stor del på att samtalspartnern sitter på ett sådant sätt att det barnet gör med datorn blir synligt för båda. Forskning som belyser reparationer i denna typ av AKK-samtal saknas. Denna studie kommer förhopp­ningsvis att skapa intresse för fortsatt forskning som, med ett interaktionellt synsätt, identifierar och beskriver fungerande kommunikativa praktiker i AKK-samtal.</p> / <p>The main purpose of this study is to describe how a child, who uses a computer based graphical communication aid (Tellus), with the help of repairs resolves local communi­cative problems in cooperation with people in the immediate surroundings. The child has been videotaped in natural occurring activities – school and home. Conversation Analysis (CA) has been used as a method. The results show that repairs are a set of re­sources for the participants to, among other things, create mutual understanding by clarifying ambiguities and misunderstandings in the talk. The sequences of repair are often long, and lead to inserted sequences in the talk, but have an important interac­tional meaning in achieving mutual understanding. The analysis also shows that the computer based AAC is multimodal, despite the fact that the computer is the user’s pri­mary technical communication aid. For example, signs, gestures and sounds are used to indicate errors and to display emotion. The activity and the placement of the computer also affect the interaction. In school the computer is more often used as a traditional communication map. This is largely due to the fact that the communication partner is positioned in such a way that what the child is doing with the computer becomes visible to both of them. Presently, research that illustrates repair in these kinds or AAC conver­sations is sparse. This study will hopefully create interest for continuing research that, with an interactional approach, identifies and describes functional communicative prac­tices in AAC conversations.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka ordtyper som är lätta respektive svåraatt nå fram till med bliss standardkarta och vilka strategier som är mer respektive mindreeffektiva. Deltagarna, 24 kvinnliga studenter utan funktionshinder, delades upp i par. Den enai paret fick i uppgift att förklara 12 målord, som inte finns med på bliss standardkarta, enbartgenom att använda bliss standardkarta. Den andra i paret fick i uppgift att gissa vilkamålorden var. Eftersom tidigare studier indikerat att ordklass, frekvensnivå ochabstraktionsnivå kan påverka ords svårighetsgrad, valdes målorden i föreliggande studieutifrån dessa variabler. Resultatet visade att målordens ordklass inte påverkade derassvårighetsgrad. Målordens frekvensnivå påverkade svårighetsgraden i viss utsträckning.Abstraktionsnivå var den variabel som påverkade svårighetsgraden mest. Eftersom deabstrakta och ovanliga målorden var svårast, kan det vara klokt att inkludera de ordtyperna påblisskartan. Några strategier som gynnade kommunikationen var när blissaren använde syntaxoch syntaktiskt prompting samt när gissaren gav blissaren tid att avsluta sina fraser. Dessastrategier kan vara lämpliga att rekommendera till blissanvändare och deras samtalspartners. / The aim of this study was to investigate which types of words that are easy and difficult toreach with Bliss Swedish standard chart and also which strategies that is more and lessefficient. The participants, 24 female students with no functional limitations, were grouped inpairs. One in each pair was given the task to explain 12 target words that is not present onBliss standard chart, by using only Bliss standard chart. The other person in each pair wasgiven the task to guess which words that were asked for. Since former studies have indicatedthat word class, level of frequency and level of abstraction can affect words' degree ofdifficulty, the target words in this study were chosen based upon those factors. The resultsdemonstrated that the word class of the target words did not affect their degree of difficulty.The frequency of the target words affected their degree of difficulty in some ways. The levelof abstraction of the target words was the factor that affected the degree of difficulty the most.Since the abstract and infrequent target words were most difficult, it may be a good idea toinclude those types of words on the Bliss chart. Some of the strategies that were beneficial forcommunication were the blisser’s use of syntax and syntactic prompting. Another strategy thatwas beneficial for the communication was giving the blisser enough time to finish herphrases. It may be appropriate to recommend those strategies to Bliss users and theircommunication partners.

Huvudsyftet med denna studie är att beskriva hur ett barn, som använder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjälpmedel (Tellus), med hjälp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med människor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter – skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) använts. Resultaten visar att reparationer är en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstånd genom att förtydliga oklarheter och missförstånd i samtalet. Reparationssekvenserna är ofta långa, och leder till inskottssekvenser i samtalet, men har en viktig interaktionell betydelse för att uppnå samförstånd. Analysen visar även att kommunikation med datorbaserad AKK är mul­timodal, trots att datorn är barnets primära kommunikationshjälpmedel. Exempelvis används tecken, gester och ljud för att markera fel och för att visa upp känslor. Aktivi­teten och datorns placering påverkar också interaktionen. I skolan används datorn oftare som en traditionell kommunikationskarta. Detta beror till stor del på att samtalspartnern sitter på ett sådant sätt att det barnet gör med datorn blir synligt för båda. Forskning som belyser reparationer i denna typ av AKK-samtal saknas. Denna studie kommer förhopp­ningsvis att skapa intresse för fortsatt forskning som, med ett interaktionellt synsätt, identifierar och beskriver fungerande kommunikativa praktiker i AKK-samtal. / The main purpose of this study is to describe how a child, who uses a computer based graphical communication aid (Tellus), with the help of repairs resolves local communi­cative problems in cooperation with people in the immediate surroundings. The child has been videotaped in natural occurring activities – school and home. Conversation Analysis (CA) has been used as a method. The results show that repairs are a set of re­sources for the participants to, among other things, create mutual understanding by clarifying ambiguities and misunderstandings in the talk. The sequences of repair are often long, and lead to inserted sequences in the talk, but have an important interac­tional meaning in achieving mutual understanding. The analysis also shows that the computer based AAC is multimodal, despite the fact that the computer is the user’s pri­mary technical communication aid. For example, signs, gestures and sounds are used to indicate errors and to display emotion. The activity and the placement of the computer also affect the interaction. In school the computer is more often used as a traditional communication map. This is largely due to the fact that the communication partner is positioned in such a way that what the child is doing with the computer becomes visible to both of them. Presently, research that illustrates repair in these kinds or AAC conver­sations is sparse. This study will hopefully create interest for continuing research that, with an interactional approach, identifies and describes functional communicative prac­tices in AAC conversations.

I många utvecklingsländer finns en begränsad tillgång på utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta även en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för två deltagare med cerebral pares på ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie är att genom intervention studera och utveckla de i mätsituationerna responsiva talakterna att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Detta sker med hjälp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfärda, liksom mer och mindre för att upprätthålla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av två interventionsperioder, bestående av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal. Resultaten visar att deltagarna i varierande grad lärde sig att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Det observerades även att deltagarna i högre grad utförde performativa talakter utanför den styrda testsituationen. Områden som vidare diskuteras är bland annat deltagarnas kommunikativa handlingar utifrån The Communication Matrix där en utveckling från prelingvistiska uttrycksätt till användandet av abstrakta symboler synliggjordes hos deltagarna. / In several developing countries there are a limited supply of developed AAC systems (Alant, 1999) whereas a lack of knowledge about the possibilities of working with communication problems (Marshall, 1997). The present study is an intervention study about the introduction of augmentative and alternative communication (AAC) for two participants with cerebral palsy at a day-care centre in the Kilimanjaro Region, Tanzania. The purpose of the intervention study was to develop responsive speech acts to attract attention to initiate interaction, accept and reject interaction, as well as maintain and terminate interaction. This was done using the terms yes and no to accept and reject, and more and less to continue and terminate interaction. The study followed a single subject design consisting of two intervention periods, where direct intervention with the participants and continuing training and guidance for the staff occurred. The results show that the participants in varying degrees, has learned to attract attention to initiate interaction, accept and reject interaction as well as to maintain and terminate interaction. It was also observed that the participants learned to use the performative speech acts outside the controlled test situation. An area further discussed is the participants’ communicative acts as shown in The Communication Matrix, which displayed a development from pre linguistic models of expression to use the abstract symbols.

Kommunikation och interaktion är viktigt för att utveckla både språklig och social kompetens. Barn som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) får dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svårt kan det vara att interagera och därigenom skapa relationer med jämnåriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jämnåriga, speciellt hur de bygger upp och upprätthåller gemensam förståelse i samtal. Studien innefattade två unga pojkar som på grund av cerebral pares (CP) saknade talförmåga och därför använde bliss som AKK. De filmades under ett samtal med varsin klasskamrat. En samtalsanalytisk metod (conversation analysis, CA) användes för att identifiera mönster i interaktionen och analysera deltagarnas strategier för att etablera gemensam förståelse. De strategier som användes visade sig vara tolkningsförslag, följdfrågor, formuleringar och reparationer. Strategierna användes främst vid responspunkter efter blissyttranden, men reparationer förekom även under konstruktionen av yttranden. Analysen visade också att förståelsestrategier ibland saknades i det ena samtalet vilket då ledde till att samtalet stannade av. De talande tog större delen av ansvaret för förståelsearbetet i båda samtalen, men även de blissande pojkarna var delaktiga. Sammantaget visade analysen att samtal med AKK kan se mycket olika ut. Vilka strategier deltagarna använde sig av för att etablera gemensam förståelse var av stor betydelse i båda samtalen. Det krävdes att alla samtalsdeltagare var engagerade i förståelsearbetet för att samtalet inte skulle avstanna. / Communication and interaction are important parts in developing both linguistic and social skills. Children who uses augmentative and alternative communication (AAC) may not always have the same opportunities as talking children to communicate. It can be especially difficult to interact and thereby create relationships with peers. The aim of this study was to explore conversations between peers, more specifically in which ways they establish and maintain common understanding in the conversation. Participants in the study were two young boys with cerebral palsy (CP) causing non-intelligible speech, and therefore using blissymbolics as their AAC. The boys were videotaped during a conversation with a classmate. A Conversation Analysis method (CA) were used to identify patterns in the interaction, and to analyze the participants' strategies to establish common understanding. Strategies used were suggestions of interpretation, following up-questions, formulations and reparations. The strategies were most used in transition-relevance places, but reparations could also be found during the creation of blissymbolic utterances. The analysis also found that understanding-oriented strategies sometimes were missing in one of the conversations, which led to breakdown in the conversation. The talking individuals were responsible for establishing common understanding in the major part of both conversations, but the boys using blissymbolics did not leave the responsibility entirely to them. In total the analysis showed that conversations with AAC can differ in many ways. Which strategies the participants used to establish common understanding were of great importance in both conversations. Every participant in the conversation were obliged to engage in creating common understanding in order to not lead the conversation to a breakdown.

When an individual’s ability to communicate with speech does not function as expected, in many cases, augmentative and alternative communication, (AAC), can serve as a support interaction with other persons. The purpose of this study is to investigate how a specific child’s communicative possibilities and abilities develop during the first months after introducing a speech generating device. The study’s main participant Alex is 6 years old and has been diagnosed with autism spectrum disorder and ADHD. Alex also has confirmed limitations regarding gross and fine motor skills and further investigation will examine the presence of childhood apraxia of speech. Two play situations were videotaped at approximately four months intervals and then analysed via conversation analysis and multimodal interaction analysis. At the study’s initial recording session Alex’ communication consisted of gestures and body language together with isolated vocalisations. There were no observed occurrences of spoken words. At the start of the study Alex had been using their speech generating device, SGD, for approximately six weeks. At the end of the study the SGD is found to have been integrated in Alex’ communication during the observed play situations. Its role as a communicative resource has developed from being primarily a device which the child presses in order to answer direct questions, into being used to organise, for example, turn taking, initiate new play rounds or asking questions, by way of other types of manipulation. In addition, Alex’ use of vocalisations has increased and become more situation specific. Baseline measurements were not conducted in this study, wherefore it is not possible to indicate the implementation of an SGD as the reason for Alex’ communicative development. Continued research is needed in order to achieve individual and optimum solutions for all who are dependent on support in their communication. / När en individs möjligheter att kommunicera med tal av någon anledning inte fungerar som förväntat kan i många fall alternativ och kompletterande kommunikation, förkortat AKK, fungera som ett stöd i interaktionen med andra människor. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett specifikt barns kommunikativa möjligheter och förmågor utvecklas under de första månaderna efter att ett högteknologiskt AKK introducerats. Studiens huvuddeltagare Alex är 6 år och har diagnoserna autism i barndomen och ADHD. Alex har även konstaterade grov- och finmotoriska begränsningar och vidare undersökningar kommer att undersöka förekomst av verbal dyspraxi. Två leksituationer videofilmades med cirka fyra månaders mellanrum och analyserades sedan med samtalsanalys och multimodal interaktionsanalys. Vid studiens inledande inspelning utgjordes Alex kommunikation av gester och kroppsspråk samt enstaka vokaliseringar. Inga talade ord förekom. Vid studiens slut konstateras att hAKK vid den observerade leksituationen integrerats i Alex kommunikation. Dess roll som kommunikativ resurs har utvecklats från att främst vara en apparat som barnet trycker på för att svara på direkta frågor, till att genom annan typ av manipulering exempelvis organisera turtagning, initiera en ny lekomgång och ställa frågor. Även Alex användning av vokaliseringar i leksituationen har ökat och blivit mer situationsspecifika. Alex mamma och en av hens förskollärare intervjuades och besvarade skattningsfrågor. Resultaten visar att de båda noterat en generellt ökad vilja till kommunikation hos Alex samt lyfter frågan om vilka begränsningar som fortfarande finns gällande Alex kommunikativa möjligheter vid studiens slut. Baselinemätningar saknas i denna studie, varför det inte är möjligt att ange implementeringen av hAKK som orsak till Alex kommunikativa utveckling. Fortsatt forskning behövs för att kunna uppnå individuella och optimala lösningar för alla som är beroende av stöd i sin kommunikation.

Talet är något som många människor tar för givet, men för en del barn och vuxna är detta något som inte är lika självklart. Människor med språksvårigheter kan få hjälp och denna hjälp kan börja redan i förskolan. Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsbegrepp av olika hjälpmedel som kompletterar talet. Teckenstöd och grafisk AKK är de två vanligaste AKK. Teckenstöd tecknar man med händerna samtidigt som du säger ordet. Grafisk AKK är bilder och symboler där man till exempel gör bildscheman över dagen. Tidigare forskning har visat att personal som gått en kurs inom alternativ och kompletterande kommunikation har börjat tänka mer på hur de kommunicerar med personer med språksvårighet och har också börjat använda sig mer av olika sorters AKK. Även de barn som inte har språksvårigheter gynnas av att använda alternativ och kompletterande kommunikation då det ger extra tydlighet i kommunikationen. Om alla barnen lär sig att använda alternativ och kompletterande kommunikation så kan de även använda denna i leken tillsammans med barn med språksvårigheter. I leken härmar barnen varandra både verbalt och icke-verbalt vilket innebär framsteg i kommunikationen.   I mitt examensarbete har jag intervjuat fyra förskollärare i olika kommuner i centrala och östra Värmland. I intervjuerna så framkom att arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation varierar mycket, beroende på vilket behov som ansågs behövas. Inställningen till alternativ och kompletterande kommunikation var positiv bland alla de intervjuade men det upplevdes svårt att mäta förbättringen då detta är en lång process. Det framkom också att utbildning i kommunerna inom alternativ och kompletterande kommunikation inte var så stor men att det fanns en önskan bland samtliga förskollärare att lära sig mer om detta. / The spoken language is something that many people take for granted, but for some children and adults this is something that is not obvious. People with language difficulties can get help and this help can start already in preschool. Augmentative and alternative communication, AAC, is a collective concept of various aids that supplement the speech. There are two different types of AAC, aided systems and unaided systems. With unaided systems you use your body and hands to sign word while saying them out loud. Aided systems are pictures and symbols, for example, you create picture schedules throughout the day. Previous research has shown that staff who have taken a course in augmentative and alternative communication have started to think more about how they communicate with people with language difficulties and have also started to use more of different kinds of AAC. Even those children who do not have language difficulties benefits from using AAC as it provides extra clarity in communication. If all children learn to use AAC, they can also use this in the play together with children with language difficulties. In the play, the children mimic each other both verbally and non-verbally, which leads to progress in communication.  I have interviewed four preschool teachers in different cities in central and eastern Värmland. In the interviews, it became apparent that the way of working with AAC varies. The variation is caused by the individual extend to which the need for AAC is seen. The attitude towards Augmentative and alternative communication was positive among all interviewees. However, the measurement of improvements caused by AAC is being seen a challenge. The interviewees stated that the long period of time which is needed when using AAC makes it difficult to measure possible results. The preschool teachers participating in the interviews were of the opinion that education in their respective cities within AAC shows room for improvement and that there was a desire among them all to learn more about the concept.

Prior studies have shown that individuals with disabilities, especially those with communication disabilities, are at higher risk for being exposed to domestic violence. The Swedish National Board of Health and Welfare recommend the municipal social services to use Augmentative Alternative Communication (AAC) as a means to facilitate communication with such individuals. Further, it is recommended that the social services use a standardized instrument called FREDA-risk assessment to ask clients about domestic violence. However, little is known about the use of those instruments among LSS administrators who handle service and support for individuals with disabilities, who may also have communication disabilities. The aim of this study was to investigate the use of FREDA- risk assessment and AAC among LSS administrators, and to explore whether the use of AAC affects the use of FREDA-risk assessment. In order to do so, a digital survey was conducted, in which 366 respondents spread over 144 municipalities participated. The results show that both instruments are not use at their full potential and that the use of AAC could facilitate the use of FREDA- risk assessment. Implications for social work practice and further research are discussed.