I föreliggande uppsats kommer läsaren att möta en undersökning som belyser en eventuell sekulariseringsprocess i Jönköping under åren 1910–2010. Genom att undersöka religiositet som kommer till uttryck i Jönköpings-postens dödsannonser och ställa detta mot den tidigare forskningen som gjorts av Curt Dahlgren, som undersökt samma sak i svenska tidningar på nationell nivå, bör det framgå likheter och skillnader angående en eventuell sekulariseringsprocess i Jönköping och i Sverige. Det handlar om att undersöka i vilken utsträckning religiositet flyttar från den offentliga sfären till den privata. Genom att kvantitativt kategorisera Jönköpings-postens dödsannonsers symboler, kungörelser och minnesverser bör det framgå hur användandet av olika kategorier ser ut över tid. Kategorierna följer i stor sett samma principer som är (1) ytterligare information saknas, (2) kristen koppling, (3) profan koppling som innebär att det saknas religiös koppling, (4) allmän-religiös koppling. Beträffande undersökningen av symbolerna går metoden ut på förutom de tre första principerna också från (5) individuell koppling. I dödsannonserna framgår det att användandet av kors har gått från att vara sällsynta till att bli mer eller mindre obligatoriska till att återigen utgöra en minoritet av symboler i dödsannonserna. Däremot finns det indikationer på att korset som symbol i dödsannonserna blir vanligare från år 2000 till år 2010. Andelen kristna kungörelser minskade från 81,7% år 1910 till 4,1 % 2010. Den kategori som blev vanligare under tiden var profana kungörelser som år 1910 utgjorde 18,3 % av dödsannonserna men som år 2010 utgjorde 89,9 % av dödsannonserna. Andelen kristna minnesverser genomgick en liknande utveckling då 83,3 % av dödsannonsernas minnesverser var kristna år 1910 och 10,2% var det år 2010. En slutsats som gick att dra är att i Jönköpings-posten tenderar dödsannonserna att vara tydligare kopplade till kristendomen än i resten av Sverige. När det handlar om profana kungörelser låg det svenska genomsnittet år 1976 och framåt runt 90 %. I Jönköpings-postens dödsannonser är 89,9 % av dödsannonsernas kungörelser profana först år 2010, det vill säga trettiofyra år efter resten av Sverige.

The organized and controlled form of collecting consumption taxes and toll from the import and export trade goes back to the 17th century in Sweden. The customs administration and procedure were regulated by royal announcements, and the majority of the documents found in the customs archives represent thus records stipulated by such notifications. The customs archives can be used for research on several levels; the announcements reflect currents within both the domestic and foreign politics, while the account lists for financial statistics portray the extent of the trade. The various lists of compilation can be further used to follow for instance the development of different units of measurement, the expansion of tax rates, the value of trade goods or the changes in monetary units or systems. The diaries, architectural plans of the customs offices and maps of the toll areas place the customs officials and their work within the local scenery. The thesis focuses on archives deriving from customs located at harbors and on the Swedish-Norwegian border in the county of Dalarna. Examples of documents originating from the collection of agricultural tariffs have been included, as well as cases from a tariff court (accisrätt). These selected archives cover both the different kinds and levels of customs administration found in Sweden from the 17 the century and onward. This is a one year master’s thesis in Archival Science.

Varje kommun ska ha en byggnadsnämnd. Byggnadsnämnden består av förtroendevalda poli-tiker som bland annat ansvarar för lovärendeprocessen. Tjänstemännen som jobbar med lovä-rendeprocessen är anställda av byggnadsnämnden. Tjänstemännens huvuduppgift är att ta be-slut i lovärenden via delegation från byggnadsnämnden. I lovärenden där delegation saknas ska tjänstemännen bereda lovärendet och skriva ett förslag till beslut. Förslaget ska sedan redovisas inför byggnadsnämnden, som därefter tar det slutliga beslutet. I denna uppsats har enbart lovä-renden där byggnadsnämnden och tjänstemännen har haft olika bedömningar granskats. Det har även granskats vilken laghänvisning och bedömning som ligger till grund för deras förslag eller beslut. Kommunen ska ge berörda grannar och sakägare tillfälle att yttra sig när det är en avvikelse från en detaljplan, områdesbestämmelser eller utanför detaljplan. Vid ett positivt lovbeslut ska kommunerna kungöra lovärendet i Post och Inrikes Tidningar. Båda dessa uppgifter måste ge-nomföras på rätt sätt för att hanteringen ska vara rättssäker och kvalitetssäker samt för att lo-värendet ska vinna laga kraft. Detta arbete ska undersöka hur kommunerna hanterar rättssäkerheten och kvalitetssäkerheten i lovprocessen för att ett lovärende ska vinna laga kraft. För att få vidare rådgivning, kunskap och information angående lagtolkning gällande granne-hörande och kungörelse togs kontakt med Ulrika Nolåker, Byggutbildarna, Ulf Jensen, profes-sor på Högskolan Väst och Eidar Lindgren universitetsadjunkt på Kungliga Tekniska Högsko-lan. I undersökningen studerades fyra kommuner i Västra Götalands län. Undersökningen delades upp i tre delar som bestod av intervju dels av tjänstemän och sakkunniga samt granskning av lovärenden. I kommunerna var det 1386 lovärenden som kom in och togs beslut under 2015. Av dessa var det 23 lovärenden där byggnadsnämnden inte tog beslut i enlighet med tjänste-männens förslag. Kommunernas lovärendeprocess saknar regelbundet arbetssätt både när det gäller grannehöran och kungörelse av lovärenden. Kommunerna använder en så kallad "tyst accept" vid granne-höran, vilket innebär att grannarna förlorar sin demokratiska rättighet att påverka åtgärden. Genom att hänvisa lagparagraf i ett beslut kvalitetssäkras beslutsunderlag. Att hänvisa till en lagparagraf är något som varken byggnadsnämnden eller tjänstemännen gör regelbundet. Kungörelsen i Post- och Inrikes Tidning gjordes mellan 12-28 dagar efter beslutet togs samt att det förkom lovärenden som inte var kungjorda överhuvudtaget. Endast tre av de 23 grans-kade lovärendena anses ha vunnit laga kraft. / Each municipality in Sweden must have a local building committee. The committee consists of elected politicians responsible for managing the permit process related to construction, dem-olition and ground processing. The committee manages the permit process by delegating the entire task or parts of it to employed officials. If there is no delegation the officials will write a suggested decision to be reviewed and decided by the committee. This essay investigates construction-, demolition- and ground processing permit where the of-ficials and the local building committee differ in their decisions and the assessment which led to these decisions. The examination included studies of four municipalities in the county of Västra Götaland: two smaller, Färgelanda and Munkedal municipalities, and two larger, Trollhättan and Uddevalla. The investigation consisted of two parts. One examination of the permit protocols, and a series of interviews with officials. During 2015 there were 1386 cases of permits within the four municipalities. 23 of these were cases of the committee not deciding in accordance with the proposition of the officials. A number of errors were also found, such as there not being a stated reason for the decision, or lack of any clear legal reference. This raises the question of whether or not the rule of law is followed during these circumstances. After consulting with Ulrika Nolåker from Byggutbildarna, the issues were expanded further when it was discovered that more errors occur during the municipal management of the con-cerned parties and the announcements of the cases. In order to receive further guidance, knowledge and information on how to interpret the laws handling concerned parties and an-nouncements, contact was made with Ulf Jensen and Eidar Lindgren, professor in real estate science at Högskolan Väst, and lecturer of real estate sciences at Kungliga Tekniska Högsko-lan, respectively. The conclusions of the examination is that the building committee puts a lot of responsibility on the officials through delegations. The cases when there is no delegation and the case is decided by the committee are few. The reasons why the proposition and the final decision not always matches is due to different factors such as different knowledge or different assessments. Neither the committee nor the officials are consistent with the law referencing in the decisions. The municipality cannot guarantee that every concerned party have been given the chance to give their opinion, when some of them use what’s called "silent agreement". Only three of the cases has the municipality received and opinion from every concerned party. None of the cases has been announced in the correct time and two has not been announced at all.