Uppsatsen analyserar den abortdebatt som fördes på insändarsidorna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet inför legaliseringen av fri abort 1975. Den gängse bilden av 1960-talets tidiga abortdebatt framhåller att denna i första hand drevs av manliga debattörer från de politiska ungdomsförbunden. Studien nyanserar denna bild genom att visa hur tidningarnas insändarsidor var ett offentligt rum vilket utnyttjades av en betydligt bredare krets av skribenter. Dessa insändare skrevs ibland av personer med ideologisk eller religiös övertygelse. Andra hade en uttalad politisk bakgrund. Vissa underströk sina långa utbildningar, medan ytterligare andra betonade den personliga erfarenheten av att ha genom­gått en abort, eller av att vara förälder eller hemmafru. På det här sättet blir insändarsidorna en möjlighet för vem som helst – som väljs ut av redaktörerna ska tilläggas – att få säga sin mening. Insändarskribenterna visar också att abortfrågan placerades in i relation till ett flertal olika kontexter. Utöver hur argumentationen har förts och vilka personer det är som kommer till tals på insändarsidorna undersöker uppsatsen även hur olika skribenter agerade för att de egna uppfattningarna skulle framstå som välgrundade och övertygande. Det kan konstaterats att när det gällde abortfrågan så kunde personlig auktoritet och trovärdighet många gånger åstadkommas med hjälp av andra argument än de som präglade den mer politiserade debatt som bedrevs i andra sammanhang.

This study aims to analyze the policy discourse held by interest groups in the United States following the repeal of Roe, the constitutional right to abortion, from a security perspective. Additionally, it seeks to examine what these organizations believe needs protection and against what, and the potential consequences for womenś health security in the USA. The study employs a security feminist and post-structuralist theoretical and methodological approach based on Bacchi’s (2023) problematization framework “What’s the problem represented to be?” (WPR) and Baldwin’s (1997) Security Concept to analyze how these interest groups perceive the abortion issue post-Roe and what this produces and reproduces. The analyst reveals a distinct and polarized view on the abortion issue regarding what should be protected and against what. These divergent perspectives influence how threats are perceived and what measures are advocated for. The study’s analysis also demonstrates that the politicized debate and the various problematizations may have adverse consequences for women’s health security, such as increased risks of unsafe abortions and lack of access to safe abortion care. Furthermore, the state-centric understanding of health policy may contribute to reproducing the stigma surrounding abortion and excluding women’s individual needs. This underscores the importance of questioning the prevailing health policy and its impact on women and other vulnerable groups, and raising the question: security for whom and for what?