Syftet med denna uppsats är att skapa en bredare förståelse för varför individer utvecklar invandringskritiska åsikter. Ett begränsat antal utländska studier har visat att det tycks finnas ett samband mellan individers inställning till det politiska systemet och deras attityder till invandring, men förhållandet mellan dessa två har inte tidigare undersökts i en svensk kontext. Någonting som däremot konstaterats i tidigare forskning är det faktum att invandringsfrågan på senare år blivit en allt viktigare konfliktdimension inom svensk politik. Vi undersöker därför i denna studie huruvida svenska invånare som upplever sig vara politiskt alienerade tenderar att ha en mer kritisk attityd till invandring än andra. Dessutom studeras ifall ett sådant samband i så fall blivit starkare över tid, som ett resultat av den förändrade politiska diskursen. Studien baseras på riksrepresentativ data från år 2002 och 2014, och som teoretisk bakgrund används teori om relativ deprivation och politisk alienation. Resultatet visar att det bland svenska invånare finns ett samband mellan att vara politiskt alienerad och kritisk till invandring, samt att detta samband har blivit starkare över tid. Den generella attityden till invandring visar sig trots det vara mer generös 2014 jämfört med 2002, vilket till stor del tycks ha att göra med att utbildningsnivån blivit högre. Ytterligare en slutsats är att attitydskillnaderna mellan olika grupper är större år 2014 än 2002, vilket innebär att svenskars åsikter gällande invandring har blivit mer socialt strukturerade över tid.

This is a study of how the wolf is constructed as a controversial issue in Swedish newspapers. The wolf is the most debated and controversial animal in Sweden and splits the country into two camps. On one side are the people who believe that the animal is a natural part of the Swedish fauna and should be protected. On the other side are those who view the wolf as a threat and want the animal to be made extinct. The first group tends to live in urban areas, while the second one has its stronghold in rural areas. To investigate how the wolf is constructed as an issue in Swedish newspapers, debate articles from one urban and one rural newspaper are studied. These articles are then analysed with the method of Critical Discourse Analysis, the centre-periphery theory and the concepts of political alienation.   The study finds that there are significant differences in how the wolf is constructed as a controversial issue by newspapers published in urban and rural areas. The articles from the urban newspaper argue in favour of the wolf and claim that keeping the animals captivated is what makes them dangerous, rather than their nature. They tend to focus on the ethical aspect of zoos rather than the wolves themselves. In the rural newspaper the wolves are instead portrayed as a threat to both humans and animals, and the rural way of living. Rural newspapers are also very critical of both the national government and the EU.