Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget. De kan bli ståendes vid larmpanelen för att hitta rätt knappar och menyer för länge. För de mer erfarna visar de sig att det går snabbare att lokalisera larmen. Det finns risk för att man kan missa allvarligheten i larmets betydelse eftersom de mer erfarna befälen kvittera mer på rutin. Även att larmen har för snarlik signal sinsemellan, att vissa larm kan vara svåra att avgöra från signalen enbart vilken kritisk nivå och prioritet de har. Det finns bland majoriteten av de som ingått i denna undersökning en önskan om en mer central gemensam larmpanel för alla larm. Det finns bland intervjupersonerna en positiv inställning om att få till en standard på den bryggutrustning som används. Där man alltid har samma upplägg på dem system som finns bland olika tillverkare. / This study will state the problems that a ships’ officers might feel when a bridge alarm signals. The purpose is to describe the problems and seize the officers own experiences and also look at things to do to minimize the problems. We chose to do a qualitative study with questionnaire surveys and interviews. With this method we can seize the officers’ experiences and feelings. The final result shows that inexperienced Officers can have problems to locate the alarm which is signaling on the bridge. Which may cause lost supervision of the navigation. The more experienced Officers have few problems in locating the alarms. But the risk is higher of missing critical alarms due to routine acknowledge of the alarms. Some alarms have too similar signal between each other, it can be difficult for the operator by only from the signal from the alarm to determent the critical level and it’s priority. The results also state that there is a majority of the officers who would like a common alarm panel on the bridge. Also the interviews showed a good thought about a standard- siring of the bridge equipment. Where you always have the same structure on the bridge equipment.

<p>Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget. De kan bli ståendes vid larmpanelen för att hitta rätt knappar och menyer för länge. För de mer erfarna visar de sig att det går snabbare att lokalisera larmen. Det finns risk för att man kan missa allvarligheten i larmets betydelse eftersom de mer erfarna befälen kvittera mer på rutin. Även att larmen har för snarlik signal sinsemellan, att vissa larm kan vara svåra att avgöra från signalen enbart vilken kritisk nivå och prioritet de har. Det finns bland majoriteten av de som ingått i denna undersökning en önskan om en mer central gemensam larmpanel för alla larm. Det finns bland intervjupersonerna en positiv inställning om att få till en standard på den bryggutrustning som används. Där man alltid har samma upplägg på dem system som finns bland olika tillverkare.</p> / <p>This study will state the problems that a ships’ officers might feel when a bridge alarm signals. The purpose is to describe the problems and seize the officers own experiences and also look at things to do to minimize the problems. We chose to do a qualitative study with questionnaire surveys and interviews. With this method we can seize the officers’ experiences and feelings. The final result shows that inexperienced Officers can have problems to locate the alarm which is signaling on the bridge. Which may cause lost supervision of the navigation. The more experienced Officers have few problems in locating the alarms. But the risk is higher of missing critical alarms due to routine acknowledge of the alarms. Some alarms have too similar signal between each other, it can be difficult for the operator by only from the signal from the alarm to determent the critical level and it’s priority. The results also state that there is a majority of the officers who would like a common alarm panel on the bridge. Also the interviews showed a good thought about a standard- siring of the bridge equipment. Where you always have the same structure on the bridge equipment.</p>

Syftet med denna studie var att utforska nautiska befäls attityder till larmen de kan ställas inför på sin brygga och den eventuella kausaliteten. Tidigare forskning inom larm och forskning inom optimering av brygglayouter presenterade ett problematiskt fenomen vilken av Papastavrou och Lehto kallas för cry-wolf. Detta fenomen beskriver att operatörer av system med larm, till exempel sjöfartsofficerare, tenderar att ignorera larmen om de utsätts för en hög frekvens av larm, denna höga frekvens kallar Al-Dabbagh och Tongwen för alarm-floods. Denna studie kommer fram till att cry-wolf fenomenet existerar ombord det fartyg studien utfördes på. Datainsamlingen utfördes med den kvalitativa forskningsmetodiken, främst genom semi-strukturerade intervjuer. Dessa intervjuer kompletterades sedan med ostrukturerade observationer vilka utfördes under en nio dagar lång fältstudie. Studiens primärdata analyserades genom innehållsanalyser och detta gjordes ur det hermeneutiska perspektivet. Studien fann att befälen tenderar att ignorera larmen om larmen inte klassas som nödlarm. Vidare presenteras två potentiella lösningar som ämnar ge tillbaka den tyngd larmen borde associeras med. Utöver detta presenteras också en hypotes vilken syftar till att ta reda på om ett givet fartyg påverkas av cry-wolf fenomenet. Denna hypotes måste valideras innan den kan godtas som gångbar för sjöfarten som helhet. / The main purpose of this thesis was to explore nautical officer’s attitudes towards the alarms they may encounter on the bridge and the eventual causality between the officers and their actions concerning the alarms. Earlier research into alarms and research regarding optimization of bridge-layouts presented a problematic theory which Papastavrou and Lehto call cry-wolf. Wherein the operators of systems, or ships, with advanced alarms tend to ignore the alarms if they are subjected to a high frequency of alarms, or alarm-floods as Al-Dabbagh and Tongwen calls it. This study shows that, on board the vessel which the study was conducted, the cry-wolf phenomena exist. The study was conducted on board a Swedish vessel from the hermeneutical perspective. The data collection was done with the qualitative method, primarily through semi-structured interviews and these were then enriched with data from unstructured observations which were made during a nine-day stay aboard said vessel. The collected data has been analysed through content analysis from the hermeneutical perspective and the study reveals that the officers tend to ignore the alarms, unless they are classified as emergency alarms. This study proposes two potential fixes for how to make the alarms less overwhelming and how to give back the importance of the alarms. Furthermore, the study presents a hypothesis which aims to find whether or not a given vessel is subject to the cry-wolf phenomena. This hypothesis needs to be proven in future research before it can be proclaimed as a valid hypothesis.