<p>A1146</p><p>Problem: De frågor som ställs är: Vilken slags beslutsgång och vilka beslutstyper det studerade företaget SAS har valt? Den klassiska rationella beslutsmodellen har fått utstå en viss kritik, men kan företag tillämpa modellen ändå? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det om ett företag väljer att använda sig av en rationell beslutsgång?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera SAS koncernens beslutsgång. Det som avses med SAS:s beslutsgång är den förändringsprocess företaget använder för att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Därmed likställer författarna beslutsprocess med beslutsgång.</p><p>Teori och modell: Grundläggande källor till beslutsteori: Ansoff, I, Cohen, M. D.; March, J. G. & Olsen, J. P, Mintzberg, H; Raisinghani, D. & Théorêt A och Simon, H. A.</p><p>Metod: Kvalitativt undersökande med empirisk data från personliga intervjuer.</p><p>Resultat: I analysen konstaterades att SAS AB till största del använder sig av en rationell beslutsgång, som bygger på linjäritet och praxis inom företaget. Detta förutsätter relevant kompetens hos berörd personal, ett behov som SAS AB varit angelägen om att tillfredsställa. Två speciella funktioner inom företaget, Corporate control och koordineringsenheten, tillförsäkrar en rimlig smidighet i processen.</p>

A1146 Problem: De frågor som ställs är: Vilken slags beslutsgång och vilka beslutstyper det studerade företaget SAS har valt? Den klassiska rationella beslutsmodellen har fått utstå en viss kritik, men kan företag tillämpa modellen ändå? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det om ett företag väljer att använda sig av en rationell beslutsgång? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera SAS koncernens beslutsgång. Det som avses med SAS:s beslutsgång är den förändringsprocess företaget använder för att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Därmed likställer författarna beslutsprocess med beslutsgång. Teori och modell: Grundläggande källor till beslutsteori: Ansoff, I, Cohen, M. D.; March, J. G. &amp; Olsen, J. P, Mintzberg, H; Raisinghani, D. &amp; Théorêt A och Simon, H. A. Metod: Kvalitativt undersökande med empirisk data från personliga intervjuer. Resultat: I analysen konstaterades att SAS AB till största del använder sig av en rationell beslutsgång, som bygger på linjäritet och praxis inom företaget. Detta förutsätter relevant kompetens hos berörd personal, ett behov som SAS AB varit angelägen om att tillfredsställa. Två speciella funktioner inom företaget, Corporate control och koordineringsenheten, tillförsäkrar en rimlig smidighet i processen.

Detta arbete undersöker utmaningar företag ställs inför efter en tid av snabb tillväxt. Det görsgenom att undersöka företag som blivit tilldelade Dagens Industris Gasell-pris för snabbtillväxt men vars omsättning senare stagnerat eller minskat under en period. Fokus ligger påatt undersöka hur företagen hanterat utmaningarna. Teorier kring utvecklingsfaser inomföretag och beslutsprocesser har använts för att analysera företagens tillvägagångssätt.Arbetet använder kvalitativa metoder där fyra personer med ledande roller på fyra företag harintervjuats. Resultaten visar att beroende på utvecklingstakt och marknad så ser utvecklingenolika ut från företag till företag men gemensamt för företagen i denna studie är att samtligahar tagit ett steg tillbaka och hanterat utmaningen med hjälp av tidigare erfarenheter.

Kollegialitet är en styrform som forskning menar har en otydlig innebörd. En organisation som är känd för att använda sig utav kollegialitet som styrform och som står till grund för majoriteten av den existerande forskningen kring området är universitet. Forskning visar också att kollegialitet finns utbrett på andra organisationer, i synnerhet professionella byråkratier. Denna studie ämnar undersöka en aspekt av kollegiala beslut, nämligen rekryteringsprocesser. En idealbild skapas kring kollegiala rekryteringsprocesser utifrån en litteraturgenomgång samt tre kompletterande intervjuer med relevant personal från Uppsala universitet. Vidare undersöks advokatbyråer genom sju intervjuer som en illustration av professionella byråkratier. Detta för att hitta samband och undersöka i vilken utsträckning det finns kollegiala drag i rekryteringsprocesser på professionella byråkratier. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader mellan idealbilden och illustrationen. Slutsatsen visar att den kollegiala modellen inte tillämpas i sin helhet men att professionella byråkratier har vissa kollegiala drag i sina rekryteringsprocesser.

Bakgrund: En ny form av organisationsstruktur, som ofta benämns som självstyrande organisationer, har växt fram de senaste decennierna, framför allt inom branscher som kräver att företagen snabbt anpassar sig till nya miljöer och förutsättningar. Det tydligaste kännetecknet är att makten att fatta mer övergripande beslut är delegerad och att anställda har befogenhet att fatta beslut som inte bara ligger inom deras roll utan större beslut som påverkar andra eller hela organisationen. Strategiska beslut är ofta nära kopplat till en chefsroll eller ledningsfunktion vilket mynnade ut i intresset att undersöka hur självstyrande organisationer fattar strategiska beslut.  Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för hur beslutsprocessen ser ut kring strategiska beslut i självstyrande organisationer.  Metod: Studien har utgått från en induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av tre kvalitativa intervjuer. Kodning användes för att tolka det insamlade empiriska materialet och analysera det.  Slutsats: Studiens resultat visar att när större strategiska beslut med stor påverkan på organisationen ska fattas tillämpas hierarki i den benämningen att besluten flyttas en nivå upp till exempelvis en styrelse. Samtidigt fattas större delen av besluten i organisationen med hjälp av en rådgivningsprocess. Några grundläggande förutsättningar för att beslutsprocessen ska fungera i en självstyrande organisation är öppenhet, transparens och kommunikation. Öppenheten är kopplad till möjligheten att ta initiativ till beslut och att det är öppet för alla. Befogenheten och möjligheten att ta beslut utgår från att alla har tillgång till samma information, därför är den finansiella informationen transparent i organisationerna. Kommunikation och kommunikationsplattformar är kittet i de självstyrande organisationerna. De bidrar till öppenheten och transparensen så att alla kan ta initiativ och att besluten som fattas enkelt kan kommuniceras. Avslutningsvis visar studiens resultat att rådgivningsprocessen som används för att fatta besluten bidrar till att kvalitetssäkra dem genom att konstruktiv feedback tillämpas.

Titel: ”Det räcker inte med kompetens och vilja” – En systematisk litteraturstudie om förutsättningar för delaktighet i socialtjänstens beslutsprocesser för barn och unga med funktionsnedsättning Bakgrund: Barn med funktionsnedsättning har ökad risk för delaktighetsbegränsningar och behöver ofta särskilt stöd för att uttrycka åsikter och synpunkter. Begränsad eller obefintlig delaktighet kan leda till dålig matchning mellan behov och insats. En kunskapstillväxt inom området är av betydelse för att socialtjänsten ska kunna leva upp till sina skyldigheter enligt barnkonventionen. Syfte: Att identifiera förutsättningar för barn och ungas delaktighet inom socialtjänstens beslutsprocesser och att diskutera hur denna kunskap kan möjliggöra delaktighet även förbarn med funktionsnedsättning. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat och slutsatser: Möjligheter och hinder för delaktighet kan sorteras dels under organisatoriska förutsättningar, dels under förutsättningar som hänger ihop med den enskilde socialarbetarens ambitioner, attityder och erfarenheter. Organisatoriska hinder för barns delaktighet som har kunnat urskiljas är dagens uppdelade socialtjänst, brist på tillgänglighet, brist på metodstöd och en avsaknad av rutiner och vägledning. Organisationens och den enskilde socialarbetarens förmåga att hantera olika perspektiv och motstridiga mål förverksamheten spelar roll, liksom ledningens engagemang i barnrättsfrågor som följer av FN:s barnkonvention. Socialarbetares vilja, erfarenhet och kompetens skapar goda förutsättningar för barn och unga med funktionsnedsättning och deras delaktighet i beslutsprocesser. Studien indikerar dock att det finns flera hinder som behöver undanröjas. De organisationer där socialarbetare är verksamma behöver fortsatt reflektera över existerande attityder till barns delaktighet inom ramen för beslutsprocesserna, samt över existerande arbetssätt och bedömningar som görs i förhållande till tid och resurser som finns till förfogande.

<p>Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten. Det är vanligt att intuition och känsla styr vilket gör att en byråkratisk beslutsmodell på ett bättre sätt kan beskriva beteendet. En viktig orsak till den låga graden av rationalitet är att företagen styrs av marknadens krav på tillväxt. Detta leder till att uppvisande av handling är viktigare än genomförande av lyckade och vinstgivande förvärv och fusioner.</p>

<p><strong>Syfte</strong> - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt <em>genomförande</em> av detta förslag.</p><p><strong>Metod</strong> - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän.</p><p><strong>Teoretiskt perspektiv</strong> - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism.</p><p><strong>Analys</strong> - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats.</p><p><strong>Slutsats</strong> - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke.</p>

Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten. Det är vanligt att intuition och känsla styr vilket gör att en byråkratisk beslutsmodell på ett bättre sätt kan beskriva beteendet. En viktig orsak till den låga graden av rationalitet är att företagen styrs av marknadens krav på tillväxt. Detta leder till att uppvisande av handling är viktigare än genomförande av lyckade och vinstgivande förvärv och fusioner.

Syfte - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag. Metod - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän. Teoretiskt perspektiv - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism. Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats. Slutsats - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke.