<p>A1146</p><p>Problem: De frågor som ställs är: Vilken slags beslutsgång och vilka beslutstyper det studerade företaget SAS har valt? Den klassiska rationella beslutsmodellen har fått utstå en viss kritik, men kan företag tillämpa modellen ändå? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det om ett företag väljer att använda sig av en rationell beslutsgång?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera SAS koncernens beslutsgång. Det som avses med SAS:s beslutsgång är den förändringsprocess företaget använder för att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Därmed likställer författarna beslutsprocess med beslutsgång.</p><p>Teori och modell: Grundläggande källor till beslutsteori: Ansoff, I, Cohen, M. D.; March, J. G. & Olsen, J. P, Mintzberg, H; Raisinghani, D. & Théorêt A och Simon, H. A.</p><p>Metod: Kvalitativt undersökande med empirisk data från personliga intervjuer.</p><p>Resultat: I analysen konstaterades att SAS AB till största del använder sig av en rationell beslutsgång, som bygger på linjäritet och praxis inom företaget. Detta förutsätter relevant kompetens hos berörd personal, ett behov som SAS AB varit angelägen om att tillfredsställa. Två speciella funktioner inom företaget, Corporate control och koordineringsenheten, tillförsäkrar en rimlig smidighet i processen.</p>

A1146 Problem: De frågor som ställs är: Vilken slags beslutsgång och vilka beslutstyper det studerade företaget SAS har valt? Den klassiska rationella beslutsmodellen har fått utstå en viss kritik, men kan företag tillämpa modellen ändå? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det om ett företag väljer att använda sig av en rationell beslutsgång? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera SAS koncernens beslutsgång. Det som avses med SAS:s beslutsgång är den förändringsprocess företaget använder för att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Därmed likställer författarna beslutsprocess med beslutsgång. Teori och modell: Grundläggande källor till beslutsteori: Ansoff, I, Cohen, M. D.; March, J. G. &amp; Olsen, J. P, Mintzberg, H; Raisinghani, D. &amp; Théorêt A och Simon, H. A. Metod: Kvalitativt undersökande med empirisk data från personliga intervjuer. Resultat: I analysen konstaterades att SAS AB till största del använder sig av en rationell beslutsgång, som bygger på linjäritet och praxis inom företaget. Detta förutsätter relevant kompetens hos berörd personal, ett behov som SAS AB varit angelägen om att tillfredsställa. Två speciella funktioner inom företaget, Corporate control och koordineringsenheten, tillförsäkrar en rimlig smidighet i processen.

Bakgrunn: Det er avdekket at pasienter med komplekse behov og kroniske lidelser har behov for mer integrerte helsetjenester en de har fått. Samhandlingsreformen fremmer at dagens helsevesen må desentraliseres for å gi integrerte tjenester til denne pasientgruppen. Hensikt: Formålet med denne studien var å avdekke hva som er avgjørende for en bærekraftigbehandlingskjede til personer med komplekse og langvarige lidelser. Metode: Forskningen er et multiple case study med to case; diagnosegruppene Schizofreni ogKOLS. Undersøkelsen ble gjennomført i to middels store norske kommuner og deres respektive regionale sykehus. Det ble gjenomført 10 semi-strukturerte intervju med påfølgende innholdsanalyse. Funn fra intervjuene og dokumentanalysen ble triangulert. Resultat: Avgjørende for bærekraftige behandlingskjeder er: Organisasjonsstruktur: Interorganisatorisk behandlingskjede, med minimum nivå av lenket interaksjon, fundamentert på samarbeidsavtale. Interaksjonsnivået og bruk av IP var høyest innen for psykisk helse sektoren. Ingen av behandlingskjedene har multidisiplinære team som har myndighet til situasjonstilpasning avtjenestene; Organisasjonskultur: Det var ett multidisiplinært grenseoverskridende team, som var utenlederstøtte relatert til felles målsetninger og felles styrende idéer og løsning på samhandlingsutfordringer eller fokus på utvikling av helhetlige behandlingskjeder, spesielt fellesoppgavene; Utviklingsmulighet gjennom støttende nasjonal policy og statlige virkemidler; og Utviklingsfokus Det manglet avklaring på lederansvar for utvikling av behandlingskjeder og prioritering av ressurser til utvikling i form av personell, økonomi og tid. Konklusjon: Studien viser at det er avgjørende med adekvat organisasjonsstruktur med samhandlingssoner for både multidisiplinære grenseoverskridende team med tilstrekkelig interaksjonog myndighet til å gi situasjonstilpassede tjenester, og et ledernivå med fokus på lederstøtte for de multidisiplinære teamene. En altruistisk holdning i lederskapet kan bidra til støttende strukturer somfelles styrende ideer og målsetninger. Det er nødvendig med et tydelig fokus på utvikling av tjenester der det er tjenestetomme rom, og spesielt på fellesoppgaver og løsing av samhandlingsutfordringer,.Det er også viktig for behandlingskjedens bærekraft at ledere prioriterer tilstrekkelig ressurser til utviklingen av behandlingskjeder og bruker mulighetene gjennom de statlige virkemidlene.En integrert helsetjeneste er ennå ikke et faktum i de undersøkte behandlingskjedene, men viktige steg er tatt i retning av å oppfylle Samarbeidsreformens målsetning. / Background: Evidence shows that patients with complex and chronic illnesses need greater coordination of their healthcare services. The Coordination Reform claims that health care services must be decentralized to give integrated care to these patients Purpose: This study aimed to determine the crucial factors for sustainable chains of care for persons with complex and chronic diseases. Method: This study was organized as a multiple case study involving two diagnosis groups for schizophrenia and chronic obstructive pulmonary disease. Research was conducted in two mid-sized Norwegian municipalities, each connected to separate regional hospitals. It was conducted 10 semistructured interviews. Findings from interviews and document analysis were triangulated. Result: Integrated chains of care depend on four factors. Organizational structure needed organizational chains of treatment with a minimum level of linked interaction, based on contracts.The level of interaction was higher, and the use of Individual Plans was more common within the mental health sector. In our study, neither chain of care had a mandate to adjust services according tochanging needs. In organizational culture, we identified one inter-organizational team, which lacked necessary leadership support to identify common goals, and lacked governing ideas or leadership to solve the challenges or focus on developing integrated chains of care. Supporting policies andgovernmental incentives enabled development opportunities. Finally, we identified a lack of development focus (i.e., appointed responsibility for the development of integrated health care and the allocation and management of resources for personnel, time, and economy). Conclusion: We determined that an adequate organizational structure for interaction is crucial to creating zones of interaction for multi-disciplinary teams with adequate interaction and authority to adjust health services according to need. We also determined a need for leadership to focus on supporting multidisciplinary teams. Leadership with altruistic attitudes may inspire and strengthen supporting structures such as common governing ideas and goals. When voids exist in the chain of care, clearly focused service development and problem solving is crucial, especially for interorganizational treatment. Sustainability of the chain of care requires leaders prioritize development regarding the allocation of adequate resources, using the possibilities within the national regulations and incentives. An integrated chain of care was not yet in place for the cases studied here, butimportant steps have been taken towards fulfilling the goals of the Norwegian Coordination reform. / <p>ISBN 978-91-982282-1-2</p>

<p>Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet på uppdrag av konsultbolaget Sustainia AB. Lean produktion, ofta benämnt Lean, har det senaste decenniet blivit en allt mer attraktiv produktionsfilosofi för att minska kostnader och öka kundnöjdhet genom förbättrad leveransservice och effektivare flöde. Ett flertal författare har påpekat att införandet av Lean direkt kan förbättra ett företags miljöprestanda, främst till följd av det minskade slöseri som Lean avser ge upphov till. Vidare finns studier som visar att vissa möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar riskerar att gå oupptäckta om verksamheten ses ur ett strikt Lean-perspektiv. Med ett miljösynsätt finns dock chans att dessa blir upptäckta. Detta indikerar att såväl kostnads- som miljömässiga fördelar kan nås genom en integration av arbetet med Lean och miljöaspekter.</p><p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ett företags arbete med Lean respektive miljöaspekter påverkar varandra för att ta reda på om och hur väl de båda arbetssätten skulle kunna fungera tillsammans. Om det visade sig att en integration av Lean och miljö vore möjlig och fördelaktig ur affärsmässig synvinkel skulle sedermera ett förslag tas fram på hur en sådan modell skulle kunna se ut. Arbetets syfte har uppfyllts genom en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Fyra svenska företag som arbetar enligt Lean och även har ett uttalat aktivt miljöarbete intervjuades gällande sitt sätt att arbeta med Lean och miljöfrågor samt hur de såg på en eventuell integration av de två arbetssätten.</p><p>Utifrån resultaten från litteratur- och intervjustudien kan konstateras att flera av grundtankarna inom såväl Lean som miljöarbete stöder varandra. Inom båda arbetssätten ses kontinuerliga förbättringar och eliminering av slöseri som viktiga inslag, och båda främjar en organisationskultur där personalen uppmuntras att lösa problem och förbättra företagets prestation. Vissa enskilda verktyg inom Lean riskerar emellertid att ha en negativ inverkan på företagets miljöprestanda, något som i många fall dock kan avhjälpas genom god planering.</p><p>Till ett företags miljöarbete kan Lean bidra med ett proaktivt förhållningssätt och strukturerat arbetssätt och därmed få organisationen att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med miljöfrågor. De intervjuade företagen ansåg att Lean generellt hade en positiv inverkan på deras miljöarbete, även om de inte hade gjort någon utvärdering av hur arbetet med Lean påverkat deras miljönyckeltal. De kvantitativa data som erhölls från litteraturstudien pekade på att arbete med Lean kan leda till en direkt minskning av företagets miljöpåverkan inom flera områden. Med utgångspunkt i dessa kvantitativa och kvalitativa data anser författarna således att det finns starka och tydliga tecken som visar på att Lean kan ha en positiv inverkan på miljörelaterade nyckeltal. Ett aktivt miljöarbete kan å sin sida bidra till arbetet med Lean genom att besparingsmöjligheter, som annars skulle riskerat att förbli oupptäckta, uppdagas.</p><p>Studien visade vidare att det inte bara är möjligt att integrera arbete med Lean och miljö, utan att en sådan integration dessutom har potential att vara fördelaktigt ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv. En integrering kan minska risken för suboptimeringar, och synergieffekter kan erhållas som innebär att större framgångar kan uppnås än vad som skulle ha varit möjligt om arbetet med Lean och miljö hade bedrivits isolerat. Med vetskapen om att en integration är möjlig och har potential att vara fördelaktig ur företagsekonomisk och miljömässig synvinkel utarbetade författarna en modell för hur Lean och miljöarbete kan bedrivas integrerat. I samråd med Sustainia AB bestämdes att denna modell skulle kallas Green Lean, vilket således åsyftar en miljöanpassad, ”grön” form av Lean.</p> / <p>This report is the result of a master thesis written at the Department of Management and Engineering at Linköping University commissioned by the consultancy firm Sustainia AB.</p><p>Lean production, also known as Lean, has during the last decade increasingly become a more attractive production philosophy for decreasing costs and increasing customer satisfaction by improving customer service and obtaining more efficient production flows. Several authors have pointed out that Lean has the potential to directly improve the environmental performance of a company, mostly by decreasing waste generation. Further, there are studies showing that some possibilities for improvement and cost savings risk not being discovered if the operations are seen strictly from a Lean perspective. When an environmental perspective is included there is a chance that these improvements and cost savings are discovered. This indicates that both environmental and cost related advantages might be achieved by integrating the Lean approach with that of the environment.</p><p>The purpose of this master thesis was to investigate how the work with Lean and environmental aspects affect one another. If applying the two principles together was shown to be both possible and beneficial from a business point of view, the authors would propose how these two concepts could be integrated into a single model. A combination of literature studies and interviews were used to fulfill the purpose. Four Swedish enterprises, which work according to the Lean principles and also have an active environmental profile, were interviewed about their way of working with the two approaches, as well their views on an integration of these.</p><p>From the findings in this study the authors concluded that several of the fundamental concepts concerning Lean and environmental aspects support each other. Within both, continuous improvements and waste elimination are seen as important components, and they both support an organisational culture where the personnel are encouraged to solve problems and improve the performance of the company. Conversely the authors found that there is a risk that certain of the Lean tools risk having a negative influence on the company’s environmental performance. However, in many cases this can be avoided by proactive planning.</p><p>Lean can contribute to a company’s environmental work by its proactive approach, structured way of operating and long-term way of thinking. In general the interviewed companies regarded Lean as having a positive influence on their environmental work, even though none of them had carried out an evaluation on how their work with Lean affected their environmental key performance indicators. The quantitative data obtained from the literature study indicates that Lean can lead to a direct decrease of a company’s environmental impact within several areas. As a result of these qualitative and quantitative data the authors of this thesis have found clear indications showing that Lean might have a positive impact on environmental key performance indicators. An active environmental work can also contribute to the work with Lean. Potential cost saving, which might not have been discovered with the Lean perspective, can be revealed when the organisation is studied from an environmental point of view.</p><p>The study further showed that it not only is possible to integrate Lean and environmental work, but that it also has potential to be beneficial from both a business and an environmental standpoint. An integration of Lean and environmental issues can reduce the risk of sub optimisations, and synergies can be achieved, meaning that the two systems can accomplish more together than they would in isolation. With this knowledge, the authors composed a model for how Lean and environmental work can be practised and integrated. In consultation with Sustainia AB it was decided that this model should be called Green Lean, which hence refers to an environmentally favourable, “green”, version of Lean.</p>

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet på uppdrag av konsultbolaget Sustainia AB. Lean produktion, ofta benämnt Lean, har det senaste decenniet blivit en allt mer attraktiv produktionsfilosofi för att minska kostnader och öka kundnöjdhet genom förbättrad leveransservice och effektivare flöde. Ett flertal författare har påpekat att införandet av Lean direkt kan förbättra ett företags miljöprestanda, främst till följd av det minskade slöseri som Lean avser ge upphov till. Vidare finns studier som visar att vissa möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar riskerar att gå oupptäckta om verksamheten ses ur ett strikt Lean-perspektiv. Med ett miljösynsätt finns dock chans att dessa blir upptäckta. Detta indikerar att såväl kostnads- som miljömässiga fördelar kan nås genom en integration av arbetet med Lean och miljöaspekter. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ett företags arbete med Lean respektive miljöaspekter påverkar varandra för att ta reda på om och hur väl de båda arbetssätten skulle kunna fungera tillsammans. Om det visade sig att en integration av Lean och miljö vore möjlig och fördelaktig ur affärsmässig synvinkel skulle sedermera ett förslag tas fram på hur en sådan modell skulle kunna se ut. Arbetets syfte har uppfyllts genom en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Fyra svenska företag som arbetar enligt Lean och även har ett uttalat aktivt miljöarbete intervjuades gällande sitt sätt att arbeta med Lean och miljöfrågor samt hur de såg på en eventuell integration av de två arbetssätten. Utifrån resultaten från litteratur- och intervjustudien kan konstateras att flera av grundtankarna inom såväl Lean som miljöarbete stöder varandra. Inom båda arbetssätten ses kontinuerliga förbättringar och eliminering av slöseri som viktiga inslag, och båda främjar en organisationskultur där personalen uppmuntras att lösa problem och förbättra företagets prestation. Vissa enskilda verktyg inom Lean riskerar emellertid att ha en negativ inverkan på företagets miljöprestanda, något som i många fall dock kan avhjälpas genom god planering. Till ett företags miljöarbete kan Lean bidra med ett proaktivt förhållningssätt och strukturerat arbetssätt och därmed få organisationen att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med miljöfrågor. De intervjuade företagen ansåg att Lean generellt hade en positiv inverkan på deras miljöarbete, även om de inte hade gjort någon utvärdering av hur arbetet med Lean påverkat deras miljönyckeltal. De kvantitativa data som erhölls från litteraturstudien pekade på att arbete med Lean kan leda till en direkt minskning av företagets miljöpåverkan inom flera områden. Med utgångspunkt i dessa kvantitativa och kvalitativa data anser författarna således att det finns starka och tydliga tecken som visar på att Lean kan ha en positiv inverkan på miljörelaterade nyckeltal. Ett aktivt miljöarbete kan å sin sida bidra till arbetet med Lean genom att besparingsmöjligheter, som annars skulle riskerat att förbli oupptäckta, uppdagas. Studien visade vidare att det inte bara är möjligt att integrera arbete med Lean och miljö, utan att en sådan integration dessutom har potential att vara fördelaktigt ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv. En integrering kan minska risken för suboptimeringar, och synergieffekter kan erhållas som innebär att större framgångar kan uppnås än vad som skulle ha varit möjligt om arbetet med Lean och miljö hade bedrivits isolerat. Med vetskapen om att en integration är möjlig och har potential att vara fördelaktig ur företagsekonomisk och miljömässig synvinkel utarbetade författarna en modell för hur Lean och miljöarbete kan bedrivas integrerat. I samråd med Sustainia AB bestämdes att denna modell skulle kallas Green Lean, vilket således åsyftar en miljöanpassad, ”grön” form av Lean. / This report is the result of a master thesis written at the Department of Management and Engineering at Linköping University commissioned by the consultancy firm Sustainia AB. Lean production, also known as Lean, has during the last decade increasingly become a more attractive production philosophy for decreasing costs and increasing customer satisfaction by improving customer service and obtaining more efficient production flows. Several authors have pointed out that Lean has the potential to directly improve the environmental performance of a company, mostly by decreasing waste generation. Further, there are studies showing that some possibilities for improvement and cost savings risk not being discovered if the operations are seen strictly from a Lean perspective. When an environmental perspective is included there is a chance that these improvements and cost savings are discovered. This indicates that both environmental and cost related advantages might be achieved by integrating the Lean approach with that of the environment. The purpose of this master thesis was to investigate how the work with Lean and environmental aspects affect one another. If applying the two principles together was shown to be both possible and beneficial from a business point of view, the authors would propose how these two concepts could be integrated into a single model. A combination of literature studies and interviews were used to fulfill the purpose. Four Swedish enterprises, which work according to the Lean principles and also have an active environmental profile, were interviewed about their way of working with the two approaches, as well their views on an integration of these. From the findings in this study the authors concluded that several of the fundamental concepts concerning Lean and environmental aspects support each other. Within both, continuous improvements and waste elimination are seen as important components, and they both support an organisational culture where the personnel are encouraged to solve problems and improve the performance of the company. Conversely the authors found that there is a risk that certain of the Lean tools risk having a negative influence on the company’s environmental performance. However, in many cases this can be avoided by proactive planning. Lean can contribute to a company’s environmental work by its proactive approach, structured way of operating and long-term way of thinking. In general the interviewed companies regarded Lean as having a positive influence on their environmental work, even though none of them had carried out an evaluation on how their work with Lean affected their environmental key performance indicators. The quantitative data obtained from the literature study indicates that Lean can lead to a direct decrease of a company’s environmental impact within several areas. As a result of these qualitative and quantitative data the authors of this thesis have found clear indications showing that Lean might have a positive impact on environmental key performance indicators. An active environmental work can also contribute to the work with Lean. Potential cost saving, which might not have been discovered with the Lean perspective, can be revealed when the organisation is studied from an environmental point of view. The study further showed that it not only is possible to integrate Lean and environmental work, but that it also has potential to be beneficial from both a business and an environmental standpoint. An integration of Lean and environmental issues can reduce the risk of sub optimisations, and synergies can be achieved, meaning that the two systems can accomplish more together than they would in isolation. With this knowledge, the authors composed a model for how Lean and environmental work can be practised and integrated. In consultation with Sustainia AB it was decided that this model should be called Green Lean, which hence refers to an environmentally favourable, “green”, version of Lean.