<p>Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten. Det är vanligt att intuition och känsla styr vilket gör att en byråkratisk beslutsmodell på ett bättre sätt kan beskriva beteendet. En viktig orsak till den låga graden av rationalitet är att företagen styrs av marknadens krav på tillväxt. Detta leder till att uppvisande av handling är viktigare än genomförande av lyckade och vinstgivande förvärv och fusioner.</p>

Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten. Det är vanligt att intuition och känsla styr vilket gör att en byråkratisk beslutsmodell på ett bättre sätt kan beskriva beteendet. En viktig orsak till den låga graden av rationalitet är att företagen styrs av marknadens krav på tillväxt. Detta leder till att uppvisande av handling är viktigare än genomförande av lyckade och vinstgivande förvärv och fusioner.

It is recognised that gender equality and diversity are essential for building successful organisations. To tackle the global challenges characterised by economies today, one must ensure equal opportunities for all, both men and women. Organisations have acknowledged the benefits of a more gender equal workforce and are starting to take action. But what are the results of such actions? We have found that a lot of research is focused on the sources of gender inequality in organisations but little on the efficacy of different actions to counter those inequalities. The purpose of this thesis is to examine how active gender equality work can impact an organisation. A case study of an organisation in the IT consultancy industry in Sweden is carried out where active gender equality work has been initiated through the internal project “the Gender Equality Project”. Empirical data gathered from interviews with employees from all levels of the organisation has been the main source of data collection and has worked as a base for the analysis and discussion. The research question that have guided our work is: How can active gender equality work impact the structure and culture within an organisation in a male-dominated industry? This thesis is based on a subjective approach, assuming that reality can be seen as a social construction and that humans create their own reality. This implies that the social world is viewed as a process which is created and recreated everyday through the usage of language, routines and actions. Further, this thesis argues that organisations should be seen as gendered and that assumptions about gender underlie the construction of organisations, resulting in a marginalisation of women which contributes to the maintenance of gender segregation in organisations. The findings show that active work with gender equality has resulted in structural and cultural impacts in several areas, such as more gender aware recruitment processes and external communication strategies as well as a culture which encourages employees to call out biases and defend gender equality initiatives. The findings also reveal an organisational structure which partly counteract the effects of gender equality work and a deficient communication of the purpose of the project which, currently, prevents it from becoming institutionalised. Much emphasis is put on the many middle managers in the organisation to bring the project forward and continue working with it, without clear expectations and guidance from the top management which has resulted in a halt and an inaction from the middle managers. / Jämställdhet och mångfald anses som essentiellt för att bygga framgångsrika organisationer. För att kunna tackla de globala utmaningarna som världen står inför, måste lika möjligheter för både kvinnor och män kunna säkerställas. Fler och fler organisationer bekräftar fördelarna med en mer jämställd arbetskraft och börjar arbeta mot förändring. Men vad är resultatet av sådant arbete? Vi har funnit att tidigare forskning tenderar att fokusera på orsakerna till ojämställdhet i organisationer, istället för den verkan olika initiativ och arbete för att främja jämställdhet har. Uppsatsens syfte är att utvärdera hur aktivt jämställdhetsarbete kan påverka en organisation. En fallstudie har genomförts på en svensk organisation verksam inom IT-konsultbranschen, där aktivt jämställdhetsarbete har initierats genom ett internt projekt kallat “Jämställdhetsprojektet”. Den främsta källan till empirisk data härrör från intervjuer med anställda på alla nivåer i organisationen och denna data har lagt grunden för analys och diskussion. Den forskningsfråga som guidat oss i vårt arbete är följande: Hur kan aktivt jämställdhetsarbete påverka strukturen och kulturen i en organisation i en mansdominerad bransch? Uppsatsen tar en subjektiv ansats, och utgår från att verkligheten ses som en social konstruktion och att människor skapar sin egen verklighet. Detta medför att den sociala världen ses som en process som skapas och återskapas varje dag genom språkbruk, rutiner och handlingar. Vidare argumenteras det för att organisationer ska ses som könade och att antaganden om kön ligger till grund för konstruktionen av organisationer. Detta medför en marginalisering av kvinnor vilket bidrar till ett upprätthållande av könssegregeringen i organisationer. Resultaten visar att aktivt jämställdhetsarbete resulterar i strukturella och kulturella effekter. Effekterna kan ses genom en mer genusmedveten rekryteringsprocess och strategier för extern kommunikation men även en kultur där anställda uppmuntras till att uppmärksamma och motarbeta fördomar och försvara initiativ för jämställdhet. Resultaten belyser även en organisationsstruktur som till viss del motverkar effekterna av aktivt jämställdhetsarbete och en bristande kommunikation av projektets syfte, vilket i dagsläget hindrar en institutionalisering. Stor vikt läggs på organisationens mellanchefer att driva projektet framåt och fortsätta dess arbete. Det saknas dock klara förväntningar och vägledning från koncernledningen, vilket har resulterat i en stagnering och passivitet från organisationens mellanchefer.

Paraplybegreppet intellectual capital (IC) innefattar alla former av tillgångar som saknar fysisk substans och som utgör skillnaden mellan ett företags redovisade värde och deras marknadsvärde. Två noterade företag med identiska tillgångar på balansräkningen kan alltså värderas till helt olika priser. Anledningen är att det finns mer abstrakta former av tillgångar som är svåra att kvantifiera och redovisa. I en årsredovisning finns det utrymme för företag att delge information som de anser viktig. Syftet med studien är att redogöra hur svenska företag inom olika branscher rapporterar och kommunicerar förekomsten av IC genom årsredovisningar. Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys. Utifrån resultatet gör vi en ansats att identifiera eventuella mönster inom branscherna och diskuterar om dessa mönster kan förklaras av branschernas olika egenskaper. Den teoretiska modell som används i denna studie utvecklades av James Guthrie. Med hjälp av Guthries kodschema och definitioner för IC identifierar vi skillnader mellan fyra olika branscher inom Sverige. Dessa branscher är läkemedel, IT-konsult, bank samt fastighetsbranschen. IC delas in i tre huvudkategorier, internal capital, external capital och human capital, vilka i sin tur består av ett antal underkategorier. Kategorierna används som begrepp för att representera de tillgångar i verksamheten som inte kan fångas av den traditionella redovisningen. Insamlingen av data gör vi genom en tvärsnittsstudie bestående av ett teoretiskt urval, där vi analyserar fyra företag inom respektive bransch med högst P/B-tal. Resultatet av vår studie leder till slutsatsen att det finns skillnader mellan branscher vid rapporteringen av IC, genom fördelningen mellan olika underkategorier och framförallt i omfattningen av rapporteringen - skillnader som inte alltid är självklara eller uppenbara. Dessa skillnader framträder inte om fokus ligger på antal och fördelningen av de olika kategorier av IC, utan uppkommer vid en djupare nyanserad analys av hur företagen kommunicerar sitt IC. Därför har vi i vår studie presenterat materialet med citat från de olika företagens årsredovisningar, för att belysa hur IC uttrycks samt för att få med dess kontext. Resultatet visar på att svenska företag inom läkemedelsbranschen kommunicerar mest om internal capital och att bank-, It-konsult- samt fastighetsbranschen kommunicerar mest om external capital. Läkemedelsbranschen rapporterar relativt mycket om IC, jämfört med de resterande branscherna. Det största företaget inom respektive bransch är också det som rapporterade mest IC. / The generic term intellectual capital (IC) contains all forms of assets that lacks the aspect of a physical substance and makes the difference between a company’s book value and market value. Two stock-listed companies with identical assets on the balance sheet can thus be valued at notably different share-price. The reason for this is the presence of more abstract forms of assets that are more difficult to quantify and account for. An annual report contains given space for companies to communicate information that they consider important and relevant. The purpose of this paper is to examine how Swedish companies in different sectors report and communicate the occurrence of intellectual capital by analyzing annual reports. The study is based on a qualitative content analysis. Based on the result, we have made an effort to identify any patterns within the sectors and discuss whether these patterns can be explained by the different characteristics of the sectors. The theoretical model used in this study is developed by James Guthrie. With help of Guthrie’s code scheme and definitions for intellectual capital, we examine differences between four different sectors in Sweden. These sectors are pharmaceuticals, IT consultants, banks and the real estate sector. IC is divided into three main categories, which in turn consist of a number of subcategories. The categories are used as a concept to represent the assets in the business that cannot be seized by the traditional accounting. We have collected the data through a cross-sectional study consisting of a theoretical sample, where we analyze four companies within each sector with the highest price to book value. The results from our research lead us to the conclusion differences exists in between the different sectors when it comes to their reporting of intellectual capital, differences regarding the distribution between different subcategories and particularly in the magnitude of the reports. Differences that sometimes do not come across as obvious or self-evident. These differences will not show if one only focuses on how many numbers there are and allocation of the different categories of IC, but arises from a deeper nuanced analysis of how companies communicate their IC. Therefore, in our study, we have presented the material with quotes from the various companies’ deductions, in order to illustrate how IC is expressed and to capture its context. The result shows that Swedish companies in the pharmaceutical sector communicate mostly about internal capital and that the banking, IT consultancy and real estate sector communicates mostly about external capital. The pharmaceutical sector reports relatively much about IC, compared to the remaining sectors. The largest company in each sector is also the one that reported the most IC.