Hållbarhetsfrågor blir en alltmer betydande del av större organisationers verksamhet till följd av högre krav från intressenter och nya rapporteringsregleringar. Syftet är att genom en fallstudie beskriva och analysera barriärer som uppstår i intern hållbarhetskommunikation i en decentraliserad organisation. Genom analys av insamlade dokument, intervjuer och ett teoretiskt ramverk diskuteras fyra centrala barriärer inom intern hållbarhetskommunikation. De barriärer som behandlas är: struktur, kultur, språk och globalisering, kommunikationskanaler samt resurser. De har olika effekter som hämmar förmågan att föra effektiv intern hållbarhetskommunikation i en global decentraliserad organisation. Studien påvisar ett flertal konsekvenser av barriärerna och utvecklar tidigare forskning genom att väva samman dessa, vilket ger en helhetsbild av olika utmaningar i intern hållbarhetskommunikation. Resultatet påvisar att kommunikationsstrukturen skapar hinder genom att filtrering av information sker samt att den främjar envägskommunikation utan respons eller dialog. Studiens resultat visar även att globala decentraliserade företag behöver göra mer än att komma med direktiv och krav på sina anställda, till exempel genom att anpassa kanalerna och lägga mer resurser på hållbarhetskommunikationen. Det krävs att organisationen arbetar med uppföljning samt säkerställer en gemensam organisatorisk förståelse, motivation och engagemang hos anställda. / Sustainability is becoming an increasingly significant aspect for larger organizations due to higher demands from stakeholders and new laws regarding reporting. The purpose of this thesis is to describe and analyze barriers to internal sustainability communication within a decentralized organization through a case study. Four key barriers are discussed with the help of internal documents, interviews, and a theoretical framework. These four key barriers include: structure, culture, language and globalization, communication channels and resources. Each of them has different effects that hinder the ability to effectively carry out internal sustainability communication within a global decentralized organization. This study demonstrates several consequences of these barriers and contributes to previous research by combining them to present an overall picture of the challenges associated with internal sustainability communication. The results reveal that the communication structure involves the sorting of information and promotes one-way communication, without expecting a response or dialog, thereby creating obstacles. Furthermore, the study highlights the need for global decentralized companies to go beyond simply communicating directives and demands to their employees. Instead, they should, for example, adjust their channels and invest more in sustainability communication. This necessitates that the organization actively follows up and ensures that employees share a common organizational understanding, motivation, and commitment.

Tillägget på årsredovisningslagen som tillkom 2017 kräver att stora och medelstora företag redovisar sitt hållbarhetsarbete. Den nya lagen innebär stora utmaningar för företag som ska redovisa sitt hållbarhetsarbete för första gången. Problematiken med att redovisa sin påverkan är osäkerheten i beräkningarna, framför allt beräkningar av koldioxidutsläpp från mobila förbränningsenheter. För att kunna beräkna koldioxidutsläppen krävs det att rätt data samlas in enhetligt i organisationen. Zengun som är en byggentreprenör och en decentraliserad organisation står inför sin första hållbarhetsredovisning. Det innebär att Zengun måste samla in enhetlig information i hela organisationen, där även Zenguns underentreprenörer inkluderas. Syftet med studien är ta fram en rutin för insamling av koldioxiddata och undersöka i vilken utsträckning rutinen kan bidra till företagets hållbarhetsarbete. Ytterligare ett syfte är att kartlägga den interna kommunikationen kring hållbarhetsarbetet i en decentraliserad organisation och undersöka hur kommunikationen kan underlätta rutinens implementering. Resultatet utgår från insamlat material utifrån dokumentstudier och intervjuer med nyckelpersoner hos Zengun och Zenguns underentreprenörer. Resultatet visar på att Zenguns komplexa organisationsstruktur är en utmaning vid implementering av en rutin. Detta eftersom synen på en rutin och hållbarhetsarbetet ser olika ut i företaget. Subjektivitet och extra arbete är några av aspekterna som nämndes som problematiska. Med stöd från teorier och tidigare forskning har en rutin utvecklats och studien visar på att rutinen inte i sig kommer att bidra till företagets hållbarhetsarbete, men att den är början på en långvarig process som kan ses som en lärande loop. Implementeringen av rutinen kan ge uppkomst till motsättningar inom systemet. Genom kommunikation via företagets interna kommunikationskanaler och avtal kan motsättningarna hanteras. / The addition of the Annual Reports Act which was introduced in 2017, require large and medium-sized companies to report on their sustainability work. The new law creates great challenges for companies who will now report their sustainability work for the first time. The problem with reporting their environmental impact is the uncertainty with the calculations, especially with calculations from carbon dioxide emission from mobile sources. To calculate the carbon dioxide emission correct data must be collected uniformly in the organization. Zengun, which is a building entrepreneur and a decentralized organization will be doing their first sustainability reporting for 2017. It means that Zengun must collect data uniformly in the organization, where subcontractor is included. The aim of this study is to configure a routine to collect carbon dioxide data and investigate how the routine can contribute to the company’s sustainability work. Another aim is to map the internal communication regarding sustainability work in a decentralized organization. This result is based on material collected from a document study and interviews with key people within Zengun and Zengun’s subcontractors. The result shows that Zengun’s complex organization structure is a challenge when a routine will be implemented. The reason is that the view of a routine and sustainability work is different within the company. Subjectivity and extra work is some of the aspects which is mentioned as problematic. With support from the theories and previous research a routine has been configurated and the study shows that a routine will not in itself contribute to the company’s sustainability work, but it´s the start of a long progress towards a learning loop. Contradictions within the system can occur during the implementation of the routine. To handle the contradictions the communication through internal communication channels and contracts are crucial.

It is recognised that gender equality and diversity are essential for building successful organisations. To tackle the global challenges characterised by economies today, one must ensure equal opportunities for all, both men and women. Organisations have acknowledged the benefits of a more gender equal workforce and are starting to take action. But what are the results of such actions? We have found that a lot of research is focused on the sources of gender inequality in organisations but little on the efficacy of different actions to counter those inequalities. The purpose of this thesis is to examine how active gender equality work can impact an organisation. A case study of an organisation in the IT consultancy industry in Sweden is carried out where active gender equality work has been initiated through the internal project “the Gender Equality Project”. Empirical data gathered from interviews with employees from all levels of the organisation has been the main source of data collection and has worked as a base for the analysis and discussion. The research question that have guided our work is: How can active gender equality work impact the structure and culture within an organisation in a male-dominated industry? This thesis is based on a subjective approach, assuming that reality can be seen as a social construction and that humans create their own reality. This implies that the social world is viewed as a process which is created and recreated everyday through the usage of language, routines and actions. Further, this thesis argues that organisations should be seen as gendered and that assumptions about gender underlie the construction of organisations, resulting in a marginalisation of women which contributes to the maintenance of gender segregation in organisations. The findings show that active work with gender equality has resulted in structural and cultural impacts in several areas, such as more gender aware recruitment processes and external communication strategies as well as a culture which encourages employees to call out biases and defend gender equality initiatives. The findings also reveal an organisational structure which partly counteract the effects of gender equality work and a deficient communication of the purpose of the project which, currently, prevents it from becoming institutionalised. Much emphasis is put on the many middle managers in the organisation to bring the project forward and continue working with it, without clear expectations and guidance from the top management which has resulted in a halt and an inaction from the middle managers. / Jämställdhet och mångfald anses som essentiellt för att bygga framgångsrika organisationer. För att kunna tackla de globala utmaningarna som världen står inför, måste lika möjligheter för både kvinnor och män kunna säkerställas. Fler och fler organisationer bekräftar fördelarna med en mer jämställd arbetskraft och börjar arbeta mot förändring. Men vad är resultatet av sådant arbete? Vi har funnit att tidigare forskning tenderar att fokusera på orsakerna till ojämställdhet i organisationer, istället för den verkan olika initiativ och arbete för att främja jämställdhet har. Uppsatsens syfte är att utvärdera hur aktivt jämställdhetsarbete kan påverka en organisation. En fallstudie har genomförts på en svensk organisation verksam inom IT-konsultbranschen, där aktivt jämställdhetsarbete har initierats genom ett internt projekt kallat “Jämställdhetsprojektet”. Den främsta källan till empirisk data härrör från intervjuer med anställda på alla nivåer i organisationen och denna data har lagt grunden för analys och diskussion. Den forskningsfråga som guidat oss i vårt arbete är följande: Hur kan aktivt jämställdhetsarbete påverka strukturen och kulturen i en organisation i en mansdominerad bransch? Uppsatsen tar en subjektiv ansats, och utgår från att verkligheten ses som en social konstruktion och att människor skapar sin egen verklighet. Detta medför att den sociala världen ses som en process som skapas och återskapas varje dag genom språkbruk, rutiner och handlingar. Vidare argumenteras det för att organisationer ska ses som könade och att antaganden om kön ligger till grund för konstruktionen av organisationer. Detta medför en marginalisering av kvinnor vilket bidrar till ett upprätthållande av könssegregeringen i organisationer. Resultaten visar att aktivt jämställdhetsarbete resulterar i strukturella och kulturella effekter. Effekterna kan ses genom en mer genusmedveten rekryteringsprocess och strategier för extern kommunikation men även en kultur där anställda uppmuntras till att uppmärksamma och motarbeta fördomar och försvara initiativ för jämställdhet. Resultaten belyser även en organisationsstruktur som till viss del motverkar effekterna av aktivt jämställdhetsarbete och en bristande kommunikation av projektets syfte, vilket i dagsläget hindrar en institutionalisering. Stor vikt läggs på organisationens mellanchefer att driva projektet framåt och fortsätta dess arbete. Det saknas dock klara förväntningar och vägledning från koncernledningen, vilket har resulterat i en stagnering och passivitet från organisationens mellanchefer.