Denna studie undersöker om det finns en korrelation mellan avkodningsförmåga och betyg i ämnet matematik på gymnasiet, genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data från mätverktyget Jacobsons Ordkedjor (2015) och betyg i Matematik 1b/1c sammanställdes, på övergripande nivå, samt för varje betyg. Resultaten visar på en svag, men tydlig korrelation. Vidare förefaller inte låga betyg sammanfalla med låg avkodningsförmåga. Studien fann dock att höga betyg föranleds av god avkodningsförmåga. Studien spekulerar om eventuella orsakssamband, bl. a. att arbetsminne, fonologiskt processande och visuell-spatial förmåga både påverkar avkodningsförmåga och matematiska förmågor. Studien påpekar även att bristande avkodningsförmåga kan leda till bristande läsförståelse vilket kan få konsekvenser inom matematikämnet. Studien understryker vikten av samverkan och screening av avkodningsförmåga för att stötta elever med avkodningssvårigheter inom matematikämnet på gymnasiet.

Introduktion: Parodontit diagnostiseras och behandlas av tandhygienister. Behandlingen kan vara smärtsam och kräva anestesi. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tandhygienisters användande av anestesi vid scaling och debridering av tandköttsfickor i underkäkens molar- och premolarområde, samt deras anledning till vald anestesimetod. Frågeställningar: I samband med scaling och debridering i underkäkens molar- och premolarområde, hur ofta använder tandhygienister: enbart ytanestesi/ parodontalgel (exempelvis Oraqix), infiltrationsanestesi samt mandibularblockad? Av vilken anledning väljer tandhygienisten en viss anestesimetod? Metod: Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie där 249 webb-baserade enkäter skickades ut till legitimerade tandhygienister varav 118 besvarade enkäter låg till grund för analys. Resultat: Studiens resultat visar att subgingival scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde tillsammans med någon form av anestesi är ett för tandhygienister vanligt behandlingsmoment. Det råder ingen entydighet kring användandet av anestesi vid utförandet av detta behandlingsmoment. Den vanligaste anledningen till att injektionsanestesi helt väljs bort är att patienten avböjer. Konklusion: Många tandhygienister lägger inte mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkra på det, detta samt patientens vilja är faktorer som påverkar valet av anestesimetod. Mer forskning inom ämnet behövs för att bättre förstå ämnets komplexitet.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ’viktfri amning’, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ’viktfri amning’ användes. Tre designer och metoder användes: 1) en komparativ journalgranskning av barn som vårdas på neonatalavdelning före och efter implementeringen av ’viktfri amning’. De två studerade grupperna var a) grupp 1 amningsvägningsgrupp (n=196) och b) grupp 2 ’viktfri amning’ (n=169). 2) en deskriptiv tvärsnittstudie och 3) en kvalitativ innehållsanalys av personal (n=60) och mammor (n=80), både mammor och personal erhöll ett frågeformulär som undersökte deras syn på, erfarenheter och följsamhet till den nya vårdrutinen ’viktfri amning’. Resultatet av journalgranskningen visade att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader avseende sondtidens längd, vårdtidens längd, postmenstruell ålder vid utskrivning, viktökning, utskrivningsvikt och uppfödningssätt mellan grupp 1 och grupp 2. Däremot var andelen delvis ammade barn större i grupp 2. Vidare visar resultatet att vårdrutinen ’viktfri amning’ inte tillämpades så som det beskrevs i riktlinjerna då barn amningsvägdes vid enstaka tillfällen. Bland personalen anser 56 % att mammorna som initierar amningsvägningen och bland mammorna angav 31 % att de initierade amningsvägningen. Av fynden från mammornas och personalens synpunkter visar att de flesta ammar för att det är det bästa för barnet, men att det finns områden kring vården runt amning som kan förbättras. Personalen bör vara försiktig med att ge nya råd till mammorna och se till att amningsstunden blir ostörd och kravlös. Urpumpning av bröstmjölken upplevdes stressig, besvärlig och onaturlig av många mammor, där kan det vara lämpligt att se över miljön och rutiner, för att minska stressen. Denna studie visar att det inte har blivit några stora negativa effekter på barnen av den nya vårdrutinen bortsett från den ökade risken att amma delvis. Följsamheten till riktlinjerna vare sig det är amningsvägning eller ’viktfri amning’ är tveksam och några klara evidens kunde inte hittas. Att designa randomiserade kontrollerade studier på effekten av vårdrutiner relaterade till amning är viktigt. Sådan kunskap och förbättringar ger förhoppningsvis fler mammorna möjlighet att amma exklusivt.

Barnhälsovården ska finnas som stöd och stärka föräldrar i deras föräldraroll. I​ åldern 24–34 år använder 88% sociala​ medier som F​acebook,​ I​nstagram,​ T​witter​ och Snapchat. Syftet med studien var att studera hur småbarnsföräldrar använder hälsorelaterad information via sociala medier och hur sociala medier påverkar föräldrarollen. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes med en webbaserad enkät som publicerades i två föräldragrupper på F​acebook.​ Data bearbetades med bivariat analys. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna tog del av hälsorelaterad information gällande barn via sociala medier. Vanligare var att föräldrar till ett​ barn ställde frågor till föräldragrupper, och föräldrar till två​ barn eller fler oftare ställde frågor till föräldrar de kände, via sociala medier. Föräldrar ställde frågor främst om mat- och sömnvanor samt hudbesvär. Signifikans fanns för att sociala medier bidrog till likväl positiva som negativa känslor i föräldrarollen. Med stigande ålder minskar andelen som önskar rådgivning och information via sociala medier. Slutsatsen är att få föräldrar ställer hälsorelaterade frågor via sociala medier idag och få​ önskar att BVC ska erbjuda rådgivning och stöd via sociala medier. Föräldrars​ self-efficacy i föräldraskapet tycks ha betydelse. Fler studier behövs för att kunna utveckla och möta föräldrars behov i dagens digitaliserade samhälle.

Bakgrund: Åldersgruppen 60 år och äldre har i Sverige mer än dubblerats de senaste 50 åren. Ensamhet ökar med växande ålder och ensamhet och ett litet socialt nätverk är associerat med ökad risk för dödlighet hos äldre. Syftet var att undersöka eventuella samband mellan känsla av ensamhet och sociala relationer hos äldre personer över 60 år, utifrån kön, ålder, känsla av stöd av någon samt antal sociala relationer. Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Data från Swedish National Study on Aging and Care Nordanstig (SNAC-N) analyserades med en beskrivande, jämförande och signifikansanalys, från åren 2013-2015 med totalt 699 deltagare. Resultat: 167 personer (23,3%) av totalt 699 deltagare svarade att de upplever ensamhet och ensamhet var vanligare hos kvinnor. Signifikant samband (p&lt;0,001) kunde ses relaterat till ensamhet och stigande ålder. Inget samband sågs mellan hur många personer man känner väl och kunde prata med och känslan av ensamhet. Vid upplevt stöd av någon minskade känslan av ensamhet. Diskussion: Detta kan tolkas att det inte är antalet relationer utan kvalitén på relationen som är av betydelse för känslan av ensamhet. Slutsats: Vidare forskning får undersöka vidare om sambandet mellan kvalitén på relationer och upplevd ensamhet. / <p>2023-05-31</p>

Bakgrund: Styrketräning är den främsta metoden för att uppnå ökad styrka och muskelmassa i kroppen. När muskeln utsätts för en överbelastning, tillgodoses med god nutrition samt återhämtning skapas en ökad adaption och muskeln utvecklas. Många styrketränade atleter använder sig av olika träningsprogram för att uppnå dessa faktorer. Därför vore det intressant att undersöka vilken träningsmetod som används av styrketränade atleter till följd av saknaden av tidigare forskning om detta. Syftet: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur styrketränande atleters träning såg ut med målet att uppnå hypertrofi. Metod: Syftet och frågeställningarna besvarades genom en digital enkätstudie skapad i survey &amp; report, där kvantitativ data samlades in om hur styrketränare tränade samt deras träningsstrukturer. Den kvantitativa datan sammanställdes i ett statistikprogram och bearbetades sedan i samma tjänst. Resultat: Majoriteten av deltagarna följde ett push, pull, legs, träningsupplägg och tränade i genomsnitt 7–15 set/ muskelgrupp per vecka. Resultatet visade att deltagarna tränade minst 1 set till failure per övning samt att dem flesta använde sig av intensitettekniker som dropsets och supersets för att uppnå muskulär utmattning. Slutsats: Majoriteten av deltagarna tränade efter ett push, pull, legs träningsupplägg och genomförde 7-15 sets/muskelgrupp per vecka med syftet att uppnå hypertrofi. Ur en praktisk synvinkel kan resultaten angående de olika tillvägagångsätten som används av erfarna styrketränare i syfte att öka muskelmassa fungera som vägledning för atleter samt personliga tränare och därmed ha en praktisk tillämpning. / Background: Resistance training is the main method to increase strength and muscle mass. When the muscle is progressively overloaded and supported by adequate nutritional and recovery, the resulting adaptation may lead to subsequent gains of muscle mass. Resistance training athletes use numerous different training methods to achieve development of muscle mass. The lack of previous research on this specific topic makes it an interesting subject for investigation. Purpose: The objective of this essay was to describe the workout structure for hypertrophy training used by experienced strength training athletes. Method: In order to fulfill this purpose, a digital questionnaire study was employed. The questions were created using survey and reporting tools, allowing collection of data of how the participants trained and of their training structures. Afterwards, the amassed data was compiled and processed in a statistical analysis program. Results: The vast majority of the participants followed a push, pull, legs training routine and they trained on average 7-15 sets/muscle group per week. It was observed that participants performed at least 1 set to failure per exercise and furthermore many used intensifiers such as dropsets and supersets to induce increased muscle fatigue. Conclusions: The vast majority of the participants followed a push, pull, legs training routine and they trained on average 7-15 sets/muscle group per week. From a practical point of view, the findings regarding the different approaches employed by experienced strength trainers when it comes to hypertrophy training may serve as a guide for athletes and personal trainers and thus have direct practical application.

Background; It is important from a public health perspective to gain a greater understanding of young people's daily lives, their living conditions and lifestyles to promote for a healthy future.  Today is online gaming a large part of young people's daily lives, however, online games especially MMORPGs (Massively multiplayer online role-playing game) are more prominent in the case of a problematic gaming. Previous research has shown negative health consequences and implications such as truancy and poorer school performance among some of the players. Aim; The study aimed to investigate gaming among young people and the relationship between gaming, well-being in the school, truancy and health.  Method; The study has a deductive quantitative approach with a cross-sectional design and populationbased data from the Liv och hälsa ung 2012 was used.  Results and Conclusion; The study showed that the majority of young people never to rarely play, however when it comes to boys it is more common as 1149 out of a total of 2080 played two to seven days per week. Further investigations revealed links between truancy and gaming, among those who truant has increased odds to play in comparison than those who do not truant. No significant correlation was found regarding health and games where the game was the dependent variable in the logistic regression / Bakgrund; Det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv att få en ökad förståelse kring ungdomars vardag, deras livsvillkor och levnadsvanor för att främja för en hälsosam framtid.  Idag är dataspelandet online en stor del av ungdomars vardag, dock är online spel framförallt datarollspel såsom Massively multiplayer online role-playing game (MMORPG) mer framträdande när det gäller ett problematiskt spelande. Tidigare forskning har påvisat negativa hälsokonsekvenser och följder så som skolk och sämre skolprestation hos vissa av spelarna. Syfte; Studien syftade till att undersöka spelande bland ungdomar i Västmanland och sambandet mellan spelande, trivsel i skolan, skolk samt hälsa.  Metod; Studien har en deduktiv kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign och populationsbaserad data från Liv och hälsa ung studien 2012 användes.  Resultat och Slutsats; Studien påvisade att majoriteten av ungdomarna aldrig till sällan spelar, dock är killarna mer utmärkande då det kommer till spelande och 1149 av totalt 2080 uppger att de spelar cirka två till sju dagar per vecka. Vidare framkom samband mellan skolk och spel, då de som skolkar har ökade odds för att spela i jämförelse än de som inte skolkar. Inga signifikanta samband framkom gällande hälsa och spel där spel utgjorde den beroende variabeln i logistisk regression.

Dans ska enligt läroplanen ingå i ämnet Idrott och hälsa. Den enskilde läraren avgör hur och vad dansmomentet ska innehålla. Syftet med denna studie var att utforska idrottslärares arbete med dans i sin undervisning. En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät. I studien deltog 133 idrottslärare. Resultaten visade att majoriteten av lärarna ansåg att dans är viktigt och de flesta kände sig trygga med att undervisa i dans. Lärarna använde både fysiska och intellektuella redskap i dansundervisningen, de undervisar i moderna danser och examinationen sker oftast med stöd av filminspelning. Lärare arbetar aktivt med genus, de är överens om att pojkar är stökigare och mer negativa till dans medan flickor oroar sig och tycker att det är jobbigt med kroppskontakt. Det finns behov av kompetenshöjande åtgärder och idrottslärare bör kontinuerligt fundera över dansens roll inom ämnet Idrott och hälsa och över planeringen av dansundervisningen. / Dance should, according to the curriculum, be included in the subject of physical education. The individual teacher determines how and what the dance element should contain. The purpose of this study was to explore sports teachers' work with regard to dance in their teaching. A quantitative cross-sectional study was conducted through a web-based survey. In the study, 133 sports teachers participated. The result showed that the majority of the teachers felt that dancing was important and most felt safe with teaching dance. The teachers used both physical and intellectual tools in dance teaching, they taught modern dances and the examination usually takes place through film recording. Teachers work actively with gender, they agree that boys are messier and more negative to dance while girls worry and think that body contact is awkward. There is a need for skill-enhancing measures and sports teachers should continuously consider the role of dance in the subject of physical education and when planning dance teaching.

<p>Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school.</p> / <p>Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.</p>

<p>Bakgrund: Produktkalkyleringen bidrar med viktig information vid bland annat beslutssituationer. Litteratur och forskning kring produktkalkylering fokuserar främst på produktkalkylering i tillverkande företag och kalkylmodeller vars grundstomme utvecklades under 1930-talet. Empiriska undersökningar rörande hur svenska tjänsteföretag tillämpar produktkalkylering finns inte, inte heller några studier som undersöker de traditionella kalkylmodellernas lämplighet för tjänsteverksamhet. </p><p>Syfte: Att beskriva produktkalkylering i svenska tjänsteföretag. Vidare syftar uppsatsen till att utvärdera de traditionella kalkylernas lämplighet i tjänsteverksamhet. </p><p>Metod: Vi har genomfört en tvärsnittsstudie där empiri samlats in med hjälp av postenkäter, adresserade till företagets ekonomichef. I det ursprungliga utskicket ingick 350 tjänsteföretag. Studien erhöll en svarsfrekvens på 35%. </p><p>Resultat: Tjänstesektorn innefattar företag med en mängd olika verksamheter. Det är därför svårt att genomföra en generell analys för hela tjänstesektorn, utan en modell för klassificering av tjänsteföretag enligt verksamhet tillämpades. Modellen delar in företagen i tre kategorier; serviceföretag, semistandardiserade samt professionella tjänsteföretag. Genom statistisk analys har modellens tillämpbarhet kunnat påvisas. Den statistiska analysen visar även på att storleken och företagens verksamhet styr företagets val av kalkylmodell. Mycket i undersökningen pekar på att ett typiskt kalkylsystem för ett tjänsteproducerande företag bygger på en självkostnadsfilosofi, då självkostnadskalkylen är den dominerande, ofta kompletterad med bidragskalkyler. Metoden tillämpas då den är förhållandevis enkel att använda relativt den goda överblick som erhålles över de aktuella tjänsternas resursförbrukning. Direkt lön är den dominerande kostnadskomponenten, vilket beror på tjänsteföretagens särart, där de anställda står för en mycket stor del av den tjänsteprocess som i slutändan skall tillgodose kundens behov. Vidare ger studien inget stöd till att traditionella kalkylmetoder avsedda för tillverkande företag skulle vara olämpliga att använda i tjänsteverksamhet.</p>